Sverige
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Sverige (olika betydelser).
Sverige, officiellt Konungariket Sverige, är en konstitutionell monarki i norra Europa, belägen på östra delen av den skandinaviska halvön. Landet gränsar i väster till Norge och i nordost till Finland. Sverige har maritima gränser till Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Ryssland (Kaliningrad). De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet, som utgör en del av Östersjön samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. I sydväst har Sverige landförbindelse med Danmark genom Öresundsbron.
Sverige är medlem i Europeiska unionen sedan 1995. Landet är klassat som världens mest demokratiska land enligt demokratiindex[7].
Innehåll |
Historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika generationer. Landets norra del, övre Norrland, befolkades till stor del österifrån medan södra delen befolkades ifrån europeiska kontinenten. Landet var splittrat i flera olika maktcentra, främst baserade i Svealand samt Östra- och Västra Götaland. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet. Övre Norrlands kustland koloniseras och försvenskas, även om det norra inlandet fortsätter att huvudsakligen ha samisk befolkning till 1800-talet. Norden förenades i Kalmarunionen år 1397. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa år 1523 ta makten över Sverige. Den första riksdagen brukar säges vara Arboga riksmöte år 1435, även om kungarna redan tidigare samlat råd av representanter från rikets mäktiga. Riksdagens funktion och makt har senare varierat avsevärt; under lång tid var den en ståndsriksdag. Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och ett adelsråd, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldigt monarki. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att behålla alla besittningar. Till följd av Napolenkrigen förlorades 1809 den östra rikshalvan av Sverige, som i huvudsak motsvarade dagens Finland, till Ryssland.
Som en reaktion på nederlaget i det stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, enligt olika konstitutioner 1772, 1789 och 1809, där den sista införde flera medborgerliga rättigheter. Under Gustaf III:s regering stärktes dock kungamakten temporärt. Under Napoleonkrigen erövrade Svenskarna Kiel efter de gjort ett anfall från Svenska Pommern. 1814 så anfaller Svenskarna Norge och tvingar Danmark att ge Norge till Sverige och får i stället svenska besittningarna i Tyskland. Sverige har inte varit i krig efter detta.
Industrialiseringen under 1800-talet kom sent till Sverige jämfört med Storbritannien, men mycket tidigt jämfört med världen som helhet. Byggandet av järnvägar från 1860-talet var av stor betydelse. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut. Under första världskriget var Sverige neutralt.
Det medborgerliga politiska inflytandet förstärktes gradvis under 1800-talet. En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilket införde rösträtt för alla män, med graderad rösträtt, och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting. Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. År 1971 ersattes dessutom den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Berlinmurens fall 1989 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattning att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995, efter en knapp majoritet i folkomröstning.
Geografi
_Sv.png)
.jpg)
Sverige ligger i norra Europa, på östra delen av den skandinaviska halvön och sträcker sig över ungefär 14 grader latitud och 13 grader longitud,[8] vilket motsvarar 52 minuter skillnad i soltid. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. Landet har också maritima gränser till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Ryssland (Kaliningrad och fasta Ryssland). De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Sverige utgör en del av det geografiska området Norden.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämns Skanderna, sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren i denna bergskedja. Älvarna i norra Sverige flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt sett täcks dock 60 % av totalytan och 75 % av landarean av skog. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av den euroasiatiska Taigan. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst i Mälardalen, Öresundsregionen och i Storgöteborg. I södra Götaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I mellersta Sverige och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gäller vattenföring och avrinningsområde: Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjön Vänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek, tillsammans med Finland.
Sveriges högsta berg är Kebnekaise, på 2 104 meter över havet. De två utmärkande största öarna är Gotland och Öland, de två största sjöarna är Vänern och Vättern. Sverige är 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se även Sveriges ytterpunkter).
Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar, liksom koppar, bly, zink, guld, silver, uran, arsenik, volfram och fältspat[9].
Invånarantal i större samhällen
| Kommuner med mer än 100 000 inv: | Tätorter med mer än 50 000 inv: |
|---|---|
(Fjärde kvartalet 2007)[10] |
|
Klimat
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norr barrskogar, med tall och gran, och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas av fjäll, har landet ett subarktiskt klimat. Det betyder längre kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är det midnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr om polcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning. Årsnederbörden ligger normalt runt 1000 mm, med relativt stora mängder över det småländska höglandets västra delar och längs västkusten[11]. Dygnsmedeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till -16°C i norr. I juli är det ca. 17 - 18°C i Götaland och Svealand, och strax över 10°C i norra Sverige.
Härjedalen
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kiruna (Norra Norrland/Sverige)[12]:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Stockholm (Östra Svealand/mellansverige)[13]
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Malmö (Skåne, södra Sverige)[14]:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Statsskick
Sverige är en parlamentarisk och representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister. Lagarna i riket stiftas av en riksdag — ett parlament — med 349 direktvalda ledamöter, som väljs i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och utses av det politiska block som fick majoritet i det senaste riksdagsvalet. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter — riksdagsmännen — väljs vart fjärde år enligt ett proportionellt valsystem. Valdagen är tredje söndagen i september, och då väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olika partier, som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad på deltagardemokrati och på att politikerna skall återspegla befolkningens sammansättning så representativt som möjligt.
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:
| ” | All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. | ” |
Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.
Formellt är Sverige samtidigt en konstitutionell monarki, där monarken — kung Carl XVI Gustav — är statschef. Sveriges tron innehar inte längre någon egentlig makt, monarkin har istället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att "med ett penndrag" kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet av republik inskrivet i sina partiprogram. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, så frågan väcks inte av pragmatiska skäl.
Regeringen styr riket. Den tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds av riksdagens talman. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även en kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av av riksdagens konstitutionsutskott. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning om misstroendeförklaring.
Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgående decentralisering. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommuneras självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution — och som uppfanns i Sverige — är ombudsmannainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag. Justitieombudsmannen (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.
Sverige är medlem av EU och Sveriges grundlag är underordnad den Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt. En klar majoritet av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats av EU. Sverige har 19 platser i Europaparlamentet (av 785), tio röster i Europeiska unionens råd (av 345) och har utsett en kommissionär vid namn Margot Wallström (av 27). Sverige tillhör de länder som är mest noga med att följa EUs direktiv. Sverige saknar självständig utrikes- och säkerhetspolitik —- liksom handelspolitik —- som en följd av EU-medlemskapet. Regeringen representerar Sverige i EU.
Politik
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning från 1932 fram till 1976 (med undantag av sommaren 1936). År 1982 återfick socialdemokraterna regeringsmakten och behöll den till riksdagsvalet 2006 oavbrutet med undantag av 1991-94 då landet styrdes av en borgerlig koalitionsregering. Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige) bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna vann. Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt blev ny statsminister, det vill säga regeringschef.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 röstades Miljöpartiet de Gröna (mp) in i riksdagen, 1991 röstades Miljöpartiet ut och istället röstades Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. År 1994 röstades Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny Demokrati röstades ut. Sedan dess har riksdagen bestått av samma sju partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. Under de senare åren har därför trogna väljare till vissa större partier ibland bytt parti då de inte ansett sig känna igen sina gamla partier.[källa behövs]
I val till landstings- och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti, Sverigedemokraterna och Kommunistiska Partiet.[15]
Nuvarande statschef är konung Carl XVI Gustaf och nuvarande regeringschef är statsminister Fredrik Reinfeldt.
Sverige tillhör de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP och ett av de största bidragen till FN. Sverige ger även ett av de högsta bidragen till EU och det högsta per capita till UNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år. I stället samarbetar Sverige mer och mer med NATO, bland annat genom över 500 man i Afghanistan.
Rättsväsen
Ett utmärkande drag för polisen i Sverige är att hela polisväsendet, som 2007 omfattade 17 866 poliser, är statligt, även om varje länspolisen i varje län utgör en egen myndighet.[16]
Domstolsväsendet är uppdelat i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olika instanser. Dessa är lokala tingsrätter och länsrätter, vars domar eller beslut kan överklagas till regionala appellationsdomstolar, hovrätter och kammarrätter, med Högsta domstolen och Regeringsrätten, som högsta instans i respektive system.
Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hör Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, miljödomstolarna, fastighetsdomstolarna och migrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen går inte att överklaga.
Försvar
Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.[17] Sverige är militärt alliansfritt, men har ett nära samarbete med NATO via medlemskapet i Partnerskap för fred, och deltar aktivt i försvarssamarbetet inom EU. Försvarets andel av Sveriges statsbudget var år 2007 6,05 procent. [18]
Militärt försvar
Sveriges försvar består av försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet. Marinen består i sin tur av vapenslagen flottan och amfibiekåren. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndigheten Försvarsmakten. Under 1990-talet, några år efter kalla krigets slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion. Sverige tillämpar värnplikt, men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5 119 stycken.[19]
Demografi
Sverige hade 9 253 675 invånare i november 2008 enligt Statistiska centralbyrån. Befolkningen ökar med 60–70 000 personer per år varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet. Landet har en folktäthet på 21,9 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed det land med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapet Lappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; i Lunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km². År 2006 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.[20] Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 % av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 % äldre än 65 år (2007). Spädbarnsdödligheten är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. Den summerade fruktsamheten var 1,88 år 2007. De första förfäderna till dagens svenskar anlände till Sverige för 12–13 000 år sedan. Dessa grupper av jägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först i Skåne.[21] Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E,G,J).[22][23][24] Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.[25][26]
Samerna har status som ursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.[27] Det finns idag uppemot 17 000 samer i Sverige. I norr invandrade tidigt även finska folk ifrån öster, vilka inte minst blev tornedalsfinnar. Bland de senare etniska minoriteter märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusen valloner invandrade på 1600-talet. Efter andra världskriget har växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, tyskar, polacker, kroater, albaner, serber, bosnier, turkar, irakier, iranier, kurder, assyrier, syrianer, libaneser, chilenare, greker och somalier invandrat till Sverige. Det fanns 524 488 utländska medborgare i Sverige år 2007, 5,3 % i jämförelse med befolkningen. Samma år var 1 227 770 personer födda i utlandet (13,4 %). Sammanlagt 17,3 % av befolkningen har bägge föräldrar födda utomlands. Etnicitet skrivs inte ut i den officiella statistiken i Sverige, förutom för samer.
I Sverige talas huvudsakligen svenska. Avsaknaden av någon svensk språkstrid och ideologiska hänsyn till multikulturalismen har medfört att svenska aldrig utsetts till officiellt språk i Sverige. I praktiken har dock svenska alltid varit officiellt språk. Mot bakgrund av Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter. Denna status innebär inte ett automatiskt erkännande av minoritetsspråk, men Sverige har även valt att göra samiska, tornedalsfinska och finska, romani chib och jiddisch till erkända minoritetsspråk med rätt till särskilt stöd. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk.
Invandring och utvandring
Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).
Efter andra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 1960-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta[källa behövs]. Under perioden 1941-2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men av dessa har 1 410 063, motsvarande 57 procent, återvandrat eller flyttat från Sverige[28]. Under åren 1980-2007 har totalt 343 230 beviljats uppehållstillstånd. Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 beviljades uppehållstillstånd; majoriteten av dessa flyktingar från olika länder i forna Jugoslavien,[29]. Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, det forna Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier/syrianer, araber, palestinier, marockaner med flera från länderna i Mellanöstern. År 2006 fick 20 663 personer uppehållstillstånd[30] i Sverige, och 2007 beviljades 18 290 personer uppehållstillstånd.[31] År 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige, vilket är rekord för Sverige. Till den här gruppen räknas emellertid 15 949 svenska återvändare, som utgör den största enskilda gruppen, följt av irakier (15 200) och människor från de nordiska grannländerna (10 464).[32][33]
Antalet utvandrare har ökat från 20 - 30 000 per år under 70-talet, till över 40 000 per år idag. År 2007 utvandrade 45 418 personer.
Religion
Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icketroende (på Gud).[34] År 2007 var ändå 74,3 % procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den kristna lutherska kyrkan Svenska kyrkan. Svenska kyrkan var tidigare statskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu i Lag om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 65 procent av dem som föds i Sverige döps inom Svenska kyrkan. En knapp majoritet av vigslarna sker utanför Svenska kyrkan, men nästan 84 procent av begravningarna sker inom den.[35] Ungefär 0,7% av Svenska kyrkans medlemmar utträder varje år.[36] I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd av invandring från andra delar av världen. Romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och frikyrkliga protestanter är vanliga religiösa inriktningar. Den muslimska gruppen, som enligt lösa definitioner uppgick till 400 000 personer år 2006,[37] har den högsta tillväxten av alla religiösa grupper.[38] Det finns även mindre grupper av buddhister, judar och hinduer. Bland dessa övriga finns enstaka som praktiserar modern asatro och traditionell samisk schamanism.
Ekonomi
Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder USA-dollar.[39] BNP per capita var 36 578 dollar år 2007.[40]
Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt järnbrytning. Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor, nötboskap) och fisk. Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.[41] Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP.[42] Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.
Sveriges ekonomi är en marknadsekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor och omfördelning av inkomster. Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 % av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent av BNP och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.[43] Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner.[44][45] Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.[46] Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kring EMU.
Offentliga finanser
Sveriges utbud av offentliga insatser och socialförsäkringar ett av världens mest omfattande. Det gör också att skattenivån som andel av BNP är en av världens högsta. Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en aggressiv bolagisering och privatisering. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en statsskuld motsvarande drygt 1093 miljarder kronor. Detta skapar en bruttoskuld på drygt 35 procent av Sveriges BNP.[47]. Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130 000 kr per individ.[48] Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig nettoskuld, utan förvaltar istället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 % av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.[49]
Den svenska nationalbanken —- Riksbanken —- för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig inflation på 2 procent.[50] Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i Euro- och Dollarområdena.
Sociala förhållanden
Sverige har världens sjunde högsta levnadsstandard enligt Human Development Index, med en poäng på på 0.958 av 10.[51]. På lång sikt (1980 - 2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990 - 2006) har Sverige har en relativt hög ökning, men däremot på kort sikt (2000 - 2006) har vi haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste inkomstfördelning, med en Gini på 25 (år 2000). Även i fattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde TCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar a-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande existensminimum.[52]
Socialt kapital och korruption
Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta sociala kapitalet. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. En effekt av högt socialt kapital är låg korruption.
Sverige har låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.[53] Enligt Transparency International hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med Schweiz.[54] Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om riksrätt. Enligt Transparency International så delar Sverige 1:a platsen 2008 med Danmark och Nya Zealand.[55]
Infrastruktur
Energi
Sveriges energiproduktion är baserad på kärnkraft och vattenkraft. Vattenkraftsproduktionen stod för 45,2 procent av elproduktionen år 2007 med 65 TWh och kärnkraften för 42,2 procent med sina 64 TWh.[56] Landet har tio kärnkraftsreaktorer fördelade på Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. Sverige har ingen utvinning av råolja och är därmed beroende av import av råolja och drivmedel. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.[57]
Vägar
Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg, Stockholm och Uppsala. Från Helsingborg till Axmartavlan som ligger några mil norr om Gävle är vägen en längre motorvägssträcka. Vissa delar av E4 längre norrut har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår utbyggnad av motorväg. Totalt sett har Sverige i jämförelse med andra europeiska länder en förhållandevis låg vägstandard om man bortser från de nämnda motorvägsavsnitten.[källa behövs]
Järnvägar
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattade år 2001 omkring 11 106 kilometer järnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.
Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framför allt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem generellt sett har en bra banstandard, medan andra regioner istället har en lägre standard med följden att tågen där går långsammare.[källa behövs]
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter, Skavsta, Malmö Airport och Luleå Airport. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som till exempel Lufthansa och Ryanair. Inrikes finns det flera alternativ förutom SAS på de större sträckorna som till exempel Malmö Aviation och lågprisflyget Norwegian. Det största flygbolaget på mindre sträckor är Skyways som även erbjuder vidarekopplingar med SAS. Några utländska flygbolag som trafikerar Arlanda och i vissa fall Landvetter är Finnair, Air France, British Airways, Continental Airlines och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.[källa behövs]
Sjöfart
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden i hamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel —- cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrollerade fartyg — inklusive sådana som är registerade i utlandet — var 562 samma år. Tankfartyg och rorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, och Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Trelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.[58]
Telefoni
- Fast telefoni (2007): 53 abonnemang per 100 invånare (4 883 000 abonnemang).[59]
- Mobil telefoni (2007): 113 abonnemang per 100 invånare (10 371 000 abonnemang).[59]
Administrativ indelning
Sverige är uppdelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också ett landsting som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat i kommuner, med totalt 290 kommuner år 2004. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning i landskap och landsdelar.
 Uppdelning i län med länsbokstäver
Varje län (utom Gotlands) har ett landsting. Lista över landsting: |
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift. Uppdelning i landsdelar: Uppdelning i landskap:
Uppdelning i stift (enligt Svenska kyrkan): |
Kultur
Svensk kultur är en del av de nordiska, germanska och västerländska kulturområdena. Svenska kulturuttryck inom konst, musik och litteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. August Strindberg brukar ofta räknas som Sveriges främste skriftställare; internationellt är han främst känd som dramatiker. Nobelprisvinnarna Selma Lagerlöf och Harry Martinson är välkända. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarna Alexander Roslin, Anders Zorn och Carl Larsson. Skulptörerna Carl Milles och Tobias Sergel är mycket uppskattade inom Sverige. Svensk 1900-talskultur är känd för sitt tidiga verksamhet inom filmen, med personer som Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Mellan 1920- och 1980-talet blev filmskapare som Ingmar Bergman samt skådespelare som Greta Garbo och Ingrid Bergman internationellt kända inom filmen. Nyligen har filmer av Roy Andersson, Lasse Hallström och Lukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser. Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stod ABBA för de största framgångarna, medan Roxette och Ace of Base hade sin storhetstid på 1980- och 1990-talen.
Det offentliga stödet till kulturen är mycket omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, ett exempel på detta är körsång, som engagerar tiotusentals svenskar.
Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande. Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män är ett centralt värde, liksom tolerans. Många samtida politiska debatter i Sverige handlar om konflikter mellan den svenska kulturen och invandrargrupper med mer religiösa och konservativa värderingar.
Sverige i världen
Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, där varumärket Sverige värderas till 464 miljarder dollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).[60]
En av de internationellt mest kända svenska företeelserna är Nobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation av dynamitens uppfinnare, ingenjör Alfred Nobel.
Svenska köket
Det svenska köket är, liksom de övriga skandinaviska länderna, Danmark och Norge, traditionellt ganska enkelt. Fisk (särdeles sill), kött och potatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenska köttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt; pannkakor, lutfisk och smörgåsbord. Akvavit är en populär alkoholhaltig spritdryck och att dricka snaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annat surströmming i norra Sverige och ål i Skåne i södra Sverige.
Nationalsången
Du gamla, du fria med text av Richard Dybeck benämns som Sveriges nationalsång, men till skillnad från många länder så har detta musikverk aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.
Massmedier
- Radioinnehav (2000): 932 per 1 000 invånare[källa behövs]
- Tv-innehav (2000): 574 per 1 000 invånare[källa behövs]
- Internetanvändare (2005): 6 800 per 10 000 invånare[61]
Se även television i Sverige, svenska tidningar och Sveriges Television.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 26 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 7 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 1 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 7 av 179 |
Se även
 |
Sverigeportalen |
 |
Detta är en sparad artikelbok. |
Måtteori
- Mått (matematik)
- Konstruktion av en icke mätbar mängd
- Definition
- Yttre mått
- Egenskaper hos mått
- Begrepp
- Nollmängd
- Nästan överallt
- Fullständigt mått
- Integration
- Mätbar funktion
- Lebesgueintegration
- Egenskaper hos måttintegral
Referenser
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Fotnoter
- ↑ Visste du att... - Om längd och yta lantmateriet.se. Läst 20 mars 2009.
- ↑ ”Folkmängd - Kommun och riket”. SCB. 2008-12-31. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____256887.asp. Läst 17 februari 2009.
- ↑ Stora skillnader mellan länens befolkningstäthet SCB. Läst 20 mars 2009.
- ↑ 4,0 4,1 ”Report for Selected Countries and Subjects”. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=144&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=11.
- ↑ Annika Rydman (2008-08-18). ”Sydtoppen fortfarande högst i Sverige” (på sv). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=817545. Läst 2009-03-24.
- ↑ Nationella minoriteter www.manskligarattigheter.gov. Läst 9 januari 2009.
- ↑ Democracy Index 2008
- ↑ Eniro kartor, GPS-koordinater
- ↑ CIA - The World Factbook: Sweden Läst 9 januari 2009.
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12 2007”. scb.se. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____228181.asp. Läst 21 februari 2008.
- ↑ Årsnederbörd - Markinfo
- ↑ World Weather Information Service - Kiruna
- ↑ World Weather Information Service - Stockholm
- ↑ World Weather Information Service - Malmö
- ↑ Valmyndigheten, redovisade röster i landstings-, region- och kommunalval.
- ↑ Polisens Årsredovisning 2007, s. 9: Detta är Polisen
- ↑ Regeringen.se: Totalförsvar, läst 31 juli 2008
- ↑ ”Försvarsutgifters andel av statsbudgeten”. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf. Läst 20 oktober 2008.
- ↑ ”Pliktverket statistik”. http://www.pliktverket.se/sv/Statistik/. Läst 18 oktober 2008.
- ↑ Socialstyrelsen
- ↑ Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.
- ↑ Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [1]
- ↑ [2]
- ↑ Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
- ↑ Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
- ↑ Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
- ↑ Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
- ↑ Immigrant-institutet: "Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland - samtidigt"
- ↑ Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 1980–2007
- ↑ Migrationsverket.se: Beviljade uppehållstillstånd 1980-2006
- ↑ Migrationsverket: Uppehållstillstånd och uppehållsrätt
- ↑ Statistiska Centralbyrån: Sveriges folkmängd 31/12 2007
- ↑ Kort om migration 2007
- ↑ Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns
PDF i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6 - ↑ Svenska kyrkans statistik över kyrkliga handlingar 1970-2006 (hämtad 31 maj 2007)
- ↑ Svenska kyrkan (2008). Medlemsstatistik 2008 PDF
- ↑ Muslims in the EU PDF
- ↑ Financial times
- ↑ Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP)
- ↑ Internationella valutafonden (2008) - Lista över BNP (PPP) per capita
- ↑ Export för viktiga varuområden enligt SITC
- ↑ SCB (2008) Export och import av varor och tjänster (1950- ). Statistiska Centralbyrån.
- ↑ Uppslagsordet Sverige - näringsliv - jordbruk från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 % av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 % 2000". Hämtat 17 december 2008.
- ↑ Import från våra 30 största handelspartner
- ↑ Export från våra 30 största handelspartner
- ↑ Export för viktiga varuområden enligt SITC
- ↑ https://www.riksgalden.se - Information om Sveriges statsskuld
- ↑ https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx - Fakta om Sveriges statsskuld
- ↑ Lindbeck, Assar (2008). Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet PDF. IIES, Stockholms Universitet.
- ↑ http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf
- ↑ Human Development Statistical Update
- ↑ d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan, svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.
- ↑ http://www.prnewswire.com/cgi-bin/stories.pl?ACCT=104&STORY=/www/story/12-04-2006/0004484356&EDATE=
- ↑ Transparency International: Corruption Perceptions Index 2006 (på engelska)
- ↑ Transparency International: Corruption Perceptions Index 2008 (på engelska)
- ↑ Tillförsel och användning av el 1994 - 2007 (GWh)
- ↑ ”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. 5. http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf. Läst 20 oktober 2008.
- ↑ Näringsdepartementet (2008). Sjöfart.
- ↑ 59,0 59,1 SIKA (2008). Televerksamhet 2007 Östersund: Statens institut för kommunikationsanalys.
- ↑ http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=132&a=349766 Göteborgs-Posten
- ↑ https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/sw.html
Litteratur
- Rolf H. Lindholm, Historiska platser, 2003, ISBN 91-631-3904-9
- Palmer, Brian W: Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.): Countries and Their Cultures, Macmillan Reference, 2001 "Sweden",. ISBN 978-0-02-864950-4.
Externa länkar
| Sök efter mer information om Sverige på Wikipedias systerprojekt: |
||
|---|---|---|
 |
Ordbok & definitioner från Wiktionary | |
 |
Böcker från Wikibooks | |
 |
Citat från Wikiquote | |
 |
Orginalverk från Wikisource | |
|
Bilder & media från Commons | |
 |
Nyhetsartiklar från Wikinews | |
- Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Sverige
- Riksbankens historiska monetära statistik för Sverige 1290 till idag
- stadsguide.se
- Sweden.se
- Sverige.se
- Regeringskansliet
- Riksdagen
- Riksgäldskontoret - Information om sveriges statsskuld
- Kungl. hovstaterna
- Försvarsmakten
- SvensktKulturarv
- Avståndstabell
- Historia.se - Portalen för historisk statistik
- VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination.
- Ne.se - Sverigefakta på Nationalencyklopedin
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
