Göteborgs kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).

Göteborgs kommun
Göteborgs kommunvapen
Göteborgs kommunvapen
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland och Bohuslän
Domsaga Göteborgs domsaga
Centralort Göteborg
Göteborgs kommun i Västra Götalands län
Folkmängd
 • Totalt
2:a av 290
489 757 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
190:e av 290
465,22 km²
450,71 km²
14,51 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
9:e av 290
1 086,6 invånare/km²
Kommunkod 1480
Webbplats göteborg.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.


Göteborgs kommun (även Göteborgs stad) är en kommun i Västra Götalands län i landskapen Västergötland och Bohuslän. Centralort är Göteborg.

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Innehåll

Administrativ historik

1862 års kommunalförordningar lade grunden till det kommunala systemet i Sverige. Den nuvarande kommunindelningen är ett resultat av sammanläggningar som skett med andra kommuner fram till 1974Askims kommun, med flera områden, gick upp i Göteborgs kommun.

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting

Stad eller kommun?

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet Göteborgs stad. Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”.

Geografi

Orter

Av kommunens befolkning bor 91,7 procenter inom tätorten Göteborg. Dessutom finns ytterligare 21 tätorter (med sammanlagt 34 000 invånare) och ett antal småorter helt eller delvis inom kommunen. 3 307 personer, eller 0,7 procent av Göteborgs kommuns befolkning anses som boende på landsbygden.

Större öar

Göteborgs södra skärgård

Göteborgs norra skärgård

Demografi

Definitionen av "Andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Utländska medborgare
  
8%
Födda i utlandet
  
13%






Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs Kommun 1810-2009
År Invånare
1810
  
31 882
1820
  
37 894
1830
  
41 603
1840
  
42 617
1850
  
50 040
1860
  
62 941
1870
  
74 752
1880
  
99 118
1890
  
134 551
1900
  
167 871
1910
  
204 272
1920
  
245 699
1930
  
272 833
1940
  
309 564
1950
  
370 832
1960
  
423 983
1970
  
465 527
1980
  
431 273
1990
  
433 042
2000
  
466 990
2009
  
500 181
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.


Politik och organisation

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter. Här visas mandatfördelningen i kommunfullmäktige sedan 1919.[1][2][3].

Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 60 fullmäktigemandat.

Valår m fp övr s v Grafisk presentation
1919 20 14 26
20 14 26
1920 20 11 29
20 11 29
1922-1923 19 6 1 31 3
19 6   31 3
1926-1927 18 10 25 7
18 10 25 7
1930-1931 20 8 32
20 8 32
1934-1935 16 8 2 27 7
16 8 2 27 7
1938 14 8 30 8
14 8 30 8
1942 12 8 30 10
12 8 30 10
1946 9 13 23 15
9 13 23 15
1950 5 24 25 6
5 24 25 6
1954 7 22 24 7
7 22 24 7
1958 13 18 24 5
13 18 24 5
1962 9 18 28 5
9 18 28 5

Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 80 fullmäktigemandat.

Valår m c fp s v Grafisk presentation
1966 13 1 27 30 9
13   27 30 9

Under de här valen hade Göteborgs kommun totalt 81 fullmäktigemandat.

Valår m c kd fp nyd sd mp hkv s v kp Grafisk presentation
1970 8 7 27 33 6
8 7 27 33 6
1973 12 11 19 32 7
12 11 19 32 7
1976 13 10 17 35 6
13 10 17 35 6
1979 18 7 16 1 31 8
18 7 16   31 8
1982 21 5 9 1 1 35 8 1
21 5 9       35 8
1985 17 4 16 3 2 31 8
17 4 16 2 3 31 8
1988 17 4 1 13 9 30 7
17 4   13 9 30 7
1991 21 1 5 10 4 5 29 6
21   5 10 4 5 29 6
1994 21 1 1 8 5 37 8
21     8 5 37 8
1998 22 9 6 5 28 11
22 9 6 5 28 11
2002 17 5 14 6 29 10
17 5 14 6 29 10
2006 20 1 5 9 1 7 31 7
20   5 9   7 31 7

m=moderata samlingspartiet, kd=kristdemokraterna, c=centerpartiet, fp=folkpartiet liberalerna, nyd=Ny demokrati, sd=Sverigedemokraterna, mp=miljöpartiet de gröna, hkv=Hisingens kommunala väljare (gick sedermera upp i miljöpartiet), s=socialdemokratiska arbetarepartiet, v=vänsterpartiet, kp=Kommunistiska partiet

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter

Interkommunal samverkan

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommmunalskatt

Den kommunala skattesatsen är 32,98 kr, varav 21,55 kr går till kommunen, 10,45 kr till landstinget, 0,84 kr till Svenska kyrkan (för de som är medlemmar) och 0,14 kr till begravningsavgift (2005).

Politisk indelning av kommunen

Kommunen är sedan den 1 januari 1990 indelad i 21 delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.

Stadsdelar

Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, i dag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar.

Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna försvann 1990 när man skapade stadsdelsreformen, med de 21 stadsdelarna, även om många av de gamla namnen fortfarande används i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg, Inom Vallgraven.

De gamla stadsdelsnamnen finns fortfarande kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Själva nämnden är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Efter en uppgörelse mellan de två partierna i den styrande minoriteten har socialdemokraterna ordförandeposten i alla stadsdelsnämnder utom Linnéstaden och Högsbo där miljöpartiet har ordförandeposten.

Stadsdelsnämnder och stadsdelar

Göteborgs stadsdelsnämnder

Historik över införlivanden av områden med Göteborgs kommun

(Samtliga den 1 januari)

  • 1868 - Gamla Älvsborgs Kungsladugård (Majorna och Kungsladugård)
  • 1871 - 3/80 mantal av Krokslätt Norgården
  • 1883 - Tingstadsvassen samt Landala och delar av Gibraltar
  • 1904 - Delar av Stora och Lilla Änggården
  • 1906 - Lundby församling
  • 1909 - Delar av Kålltorp i Örgryte kommun
  • 1918 - Delar av Änggården i Örgryte kommun
  • 1922 - Örgryte kommun
  • 1928 - Del av Partille kommun, bland annat Utby
  • 1930 - Del av Angereds kommun
  • 1931 - Nya Varvets församling
  • 1936 - Del av Backa kommun
  • 1940 - Del av Björlanda kommun
  • 1945 - Västra Frölunda kommun
  • 1948 - Backa kommun
  • 1949 - Del av Säve kommun (Tagene)
  • 1950 - Del av Mölndals kommun
  • 1951 - Delar av Mölndals kommun
  • 1960 - Del av Björlanda församling (Vikans by och Halvorsäng)
  • 1967 - Angereds kommun och Bergums församling i St. Lundby kommun, samt Torslanda, Tuve och Säve kommuner
  • 1974 - Askims och Styrsö kommuner samt Rödbo församling i Kungälvs kommun

Övriga nämnder

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

  • Byggnadsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Färdtjänstnämnden
  • Idrotts- och föreningsnämnden
  • Konsumentnämnden
  • Kretsloppsnämnden
  • Kulturnämnden
  • Lokalförsörjningsnämnden
  • Miljönämnden
  • Nämnden för Medichus
  • Park- och naturnämnden
  • Trafiknämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Servicenämnden
  • Valnämnden
  • Vatten- och avloppsnämnden
  • Vuxenutbildningsnämnden

Bolag

Göteborgs kommun äger ca 25 bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäder

Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.

Vänorter:

Systerstäder:

Samarbetsstäder:

Religiösa byggnader i kommunen

Kyrkor i Svenska kyrkan

Övriga

Kommunens omgivningar

Kranskommuner till Göteborgs kommun är Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö.

Källor

  1. www.scb.se
  2. Valmyndigheten
  3. Statistik Årsbok Göteborg 2007

Externa länkar


  Stadsdelsnämndsområden i Göteborgs kommun Göteborgs kommunvapen
Askim | Backa | Bergsjön | Biskopsgården | Centrum | Frölunda | Gunnared | Härlanda | Högsbo | Kortedala | Kärra-Rödbo | Linnéstaden | Lundby | Lärjedalen | Majorna | Södra Skärgården | Torslanda | Tuve-Säve | Tynnered | Älvsborg | Örgryte
Sveriges kommuner | Göteborg


Personliga verktyg