Masthugget
Från Rilpedia
Masthugget är en stadsdel inom stadsdelsområdet Linnéstaden i Göteborg, och hör till stadens ursprungliga markområden från 1621. Redan 1646 förklarades området som förstad till Göteborg, och en oreglerad bebyggelse uppstod i anslutning till skeppshamnarna utmed Göta älv.
Innehåll |
Beskrivning
Området ligger mellan Slottsskogen och Göta älv i nord-sydlig riktning, avgränsas i öster av Linnégatan och i väster av stadsdelen Majorna. Den består av flera områden med olika karaktär. Vid älven ligger hamnen, glest bebyggd med stora lagerbyggnader och liknande, därefter de täta kvarteren runt Långgatorna. Några hundra meter söder om älven reser sig Masthuggsbergen brant. På dess norra sluttning ligger ett bostadsområde från sent 1960-tal med stora huslängor, på toppen längst i söder är det landshövdingekvarter innan Slottskogen tar vid. Masthuggskyrkan vetter mot hamninloppet och är en välkänd och karaktäristisk profil i stadens skyline.
Historia
Namnet Masthugget är belagt från 1647, Mastehugget [1] och syftar på den tillverkning av skeppsmaster som förekom i hamnområdet, genom att masttimmer skeppades till de masthamnar som låg mellan Skeppsbron och Stigberget och därefter färdigställdes.[2] Ännu in på 1660-talet gick Masthugget officiellt under namnet Haga. Masthamnen var för övrigt det tidigare namnet på nuvarande Packhusplatsen (igenfylld 1861).
Ett Masthandelskompani stiftades här redan 1642 och ett Masthuggaregille år 1676. Masthuggskajen anlades åren 1888-1902 med sex meters djup. Arbetet försenades dock av ett kraftigt ras den 25 november 1900, då cirka 100 meter av kajen försvann i älven.[3]
Stadsdelens södra delar består till stora delar av så kallade landshövdingehus. Detta är en hustyp som är mycket karakteristisk för Göteborg. Husen har tre våningar, med bottenvåning i sten och de två övre våningarna i trä.
Den tidigaste bebyggelsen uppstod längs två huvudvägar västerut; Smala vägen, som motsvarade dagens Första Långgatan och Breda vägen, som löpte i en båge från Järntorget utefter Masthuggsbergen och fram till Johanneskyrkan. Bebyggelsen bestod fram till mitten av 1800-talet av enkla bostadshus i en till två våningar samt några få herrgårdsliknande hus med större trädgårdar, som kunde sträcka sig från Masthuggsbergets fot och ända ner till älven. Stadsdelen tillhörde länge bland de fattigaste i Göteborg och många av de boende arbetade i hamnen eller på någon av de stora industrierna.
Liksom i Haga ägde man inte sina tomter, och om en belägring hotade tvingades man riva husen och flytta inom vallgravarna.
Mellan 1870 och 1910 försvann all gammal träbebyggelse och 3-6 våningars stenhus uppfördes.
Göteborgs stadsfullmäktige beslöt 1 mars 1877 att installera fotogenlampor som nattbelysning i delar av den offentliga miljön i Masthuggsbergen, till en kostnad av cirka 50 kronor per lampa. Belysningssäsongen var 10 augusti - 10 maj.[4] Elektriciteten kom till Masthugget i slutet av december 1892, då apoteket Svanen i hörnet av Järntorget och Andra Långgatan fick elektrisk belysning, så fick även herr Sigurd Smidts lampbutik i hörnet av Linné- och Tredje Långgatan (samma kvarter).[5]
Stigbergsbryggeriet
Det första bryggeriet i Masthugget hette Stigbergsbryggeriet, anlagt 1638 i anslutning till Stigbergets värdshus i 11 roten nr 77 (nuvarande Oskarsgatan 3). Arrendator 1638-1650 var Basilius Michelsson. Bryggeriet ägdes fram till 1755 av Göteborgs stad, och var i drift in på 1820-talet.[6][7]
Primärområdet
I kommunens administrativa indelning finns ett primärområde som heter Masthugget vilket omfattar området från Bangatan i väster till Värmlandsgatan och Vegagatan i öster där primärområdet Olivedal tar vid. Primärområdet motsvarar till stor del stadsdelen Masthugget.
Externa länkar
Källor
- Göteborg genom tre sekler, Maja Kjellin 1950
- Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 2002
- Göteborg - att bygga staden, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2003
Noter
- ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s.34
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.9
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.75
- ↑ Gamla Masthuggspojkar 1989/90: Gamla Masthuggspojkars Tidning, årgång 43, utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar 1990 s. 1
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 287
- ↑ Bryggare och bryggerier i Göteborg före 1810, [Bilaga till Bryggerinäringen i Göteborg del I], Stig Dymling, Göteborg 1961 s. 36
- ↑ Bryggerinäringen i Göteborg 1810-1960: del II, Artur Attman 1961 s. 17
