Göteborg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om staden Göteborg. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg
Göteborgs placering i Sverige.
57° 42′ N, 11° 56′ Ö
Grundad 1621
Kommun Göteborgs kommun, samt andra i tätorten Göteborg
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland och Bohuslän
Folkmängd

Göteborgs kommun:
500 197 
(31 dec., 2008) [1]
Tätorten Göteborg:
622 287 
(30 juni, 2008) [2]
Storgöteborg:
906 691 
(31 dec., 2008) [2]

Göteborgs stads vapen

Göteborg är Sveriges näst största, och Nordens femte största stad med över en halv miljon invånare i tätorten, och närmare 900 000 i Storgöteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam.[3]

Stadsbebyggelsen har växt ihop med omgivande tätorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vatten.[4]

Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Göteborgs historia
Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppåt
Fotografi av emigranter i Göteborgs hamn år 1905.

Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.

Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.[5] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.

Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar redan när Birger Jarl här slog läger med sin armé, då han 1253 kom ned hit för att bland annat underhandla med konung Haakon i Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad dom att istället få flytta till Gullberg.

Den 17 augusti 1572 gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, uppdagades med en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).[6]

Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".[7]

I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län.[8]

Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna, där stor erfarenhet fanns av projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler.

Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.

Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo.

Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.

Befolkningsutveckling och demografi

Göteborg är den näst största staden i Sverige efter Stockholm. Staden är mindre än de nordiska grannarnas huvudstäder Köpenhamn, Helsingfors och Oslo men större än de nordiska ländernas näst största städer; de största av dem har i storleksordningen en kvarts miljon invånare. Årsskiftet 2006/2007 hade Göteborg 133 876 invånare med utländsk bakgrund, som själva eller vars föräldrar var födda utomlands. [9] Fyra år tidigare var motsvarande siffra 121 458. Under den tredje veckan i november 2008 passerade Göteborgs invånarantal 500 000. Ökningen beror bland annat på att befolkningen ökade med 3 400 personer under det tredje kvartalet, mer än under hela 2007.[10]

Den 30 december 2008 hade Göteborg 500 154 invånare, av dem är 252 537 kvinnor och 247 617 män. Av göteborgarna är 105 000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4 500-5 000 personer per år.[11]

Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.

År 1635 1670 1700 1800 1850 1900 1950 1980 1990 2002 2006 2007 2008
Invånare 1 150[12] 4 000 10 000 13 000 20 000[13] 126 849[14] 370 832 431 273 433 042 474 900 489 757 493 498 500 157

Storgöteborg [15]

År 1950 1970 1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Invånare 528 000 712 174 734 956 777 432 844 802 852 110 858 709 865 444 872 155 879 298 888 229 896 157

Tätorten Göteborg

År 1990 1995 2000 2005
Invånare 465 474 480 839 495 849 510 491

Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005 samt Statistisk Årsbok

Geografi och natur

Göteborgs utbredning och placering

Satellitbild av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom bergshällar, asfalt och byggnader.

Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om Göta älvs mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i Vättlefjäll till Yttre Tistlarna.[16]

Göteborg norr- och nordväst om Göta älv ligger på Hisingen, vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.

Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; där en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.

Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland för "Lilla London", medan ett mer slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas ibland med Göteborg.

År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskrev då sitt möte med staden:

Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...[17]

Klimat

Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18–25°C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar - 144 dagar - från 13 maj till 4 oktober.[18]

Hösten innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst.

Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6 timmar i december och januari.

Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.

Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1–1° C. Våren 3–12° C. Sommaren 18–25° C. Hösten 4–13° C.

Luftföroreningar

Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2), 60 milligram per kubikmeter, endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006.

År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun.

Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, så kallad inversion, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.

Genomsnittstemperatur

Medeltemperatur (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åm
1931-1960 -1,8 -2,0 0,7 5,4 11,0 14,8 17,0 16,3 12,5 8,0 3,9 1,1 7,2
1961-1990 -1,6 -1,6 1,2 5,2 10,9 14,9 16,2 15,6 12,2 8,5 3,7 0,3 7,1
1996 -2,5 -4,1 0,5 6,8 8,9 14,4 15,5 18,7 11,0 9,9 4,8 -1,7 6,8
2000 2,3 2,9 3,4 7,9 14,0 14,4 16,1 15,9 12,6 11,3 7,6 3,5 9,4
2003 -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6 8,3

Fotnot: Årsmedeltemperatur förkortas Åm

Nederbörd

Genomsnittsnederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
1931-1960 57 35 29 40 35 57 78 85 78 69 66 63
1961-1990 62 41 50 42 51 61 77 68 81 84 84 75
2003 82 40 35 77 91 80 101 86 32 112 84 89


Extremtemperaturer

Temperaturer (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta 9,8 9,9 18,9 28,3 29,8 33,6 33,0 34,1 28,5 21,0 13,4 10,6
Lägsta -25,9 -26,4 -19,0 -10,0 -4,3 1,3 5,9 2,3 -2,7 -7,2 -15,7 -21,9
Medel -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6


Källa : Statistisk Årsbok 2005

Göteborgs utbyggnad

Stadsplan

De tidigaste stadsplanerna, från 1619 och 1620,[19] var utformade av holländarna enligt regularitetens princip eller castra romana (det romerska härlägret), vilket man även tillämpat i Amsterdam och i Batavia - nuvarande Djakarta - med flera städer. Troligen var det holländaren, överbyggmästaren Hans Fleming ("Långe mäster Hans")[20] som tillsammans med ingenjören Johan Schultz[21] upprättade den "rutnätsplan" som låg till grund för den första stadsplanen, kallad "Kungl. Majt:s dessein".[22] Den besvärliga göteborgska berggrunden blev dock ett problem för stadsbyggarna, då Stora Hamnkanalen inte kunde dras rakt från öster till väster, främst på grund av Lilla berget (en utlöpare, bergsrevel från Kvarnberget)[23] som bland andra Tyska kyrkan och Rådhuset vilar på. Eftersom man önskade att de öst-västligt gående gatorna skulle vara parallella med kanalen, vreds gatunätet några grader motsols. En svensk kyrka måste dock ligga strikt i öst-västlig riktning, varför Domkyrkan idag till synes ligger snett på tomten.[24] I den ursprungliga stadsplanen från 1619 hade Fleming skissat på en hamnkanal kring Kvarnberget, med sin norra mynning vid nuvarande Lilla Bommen och sin utgång i nordväst vid nuvarande Stora Hamnkanalens mynning. Meningen var att hamnen på detta sätt skulle hållas isfri samt spolas ren genom Göta älvs genomströmning. Omfattande grävningsarbeten utfördes med start i slutet av 1619, men planerna fick överges då utlöparna från Kvarnberget kom i dagen redan på 4-5 meters djup. Resultatet av grävningarna blev "gropen" eller "pölen", ett cirka 150x90 meter stort område, som sträckte sig från Tyska kyrkan och uppemot Nedre Kvarnbergsgatan (där stadens första begravningsplats var lokaliserad 1624-1644).[25] Först i slutet av 1630-talet lades gropen igen, men fortsatte att ställa till problem för husbyggare under många år.[26][27][28][29]

De mest sanka delarna inom nuvarande vallgraven fanns i ett område som avgränsades av Gullbergsvass, rakt söderut över Drottningtorget, därefter västerut och fram till Lilla Torget samt norrut mot Gullbergsvass. Träskartad mark var allt från Lilla Otterhällan (nuvarande Kungshöjd) i en rak linje till Gullbergsvass och sydost därom. Den enda marken som betraktades som fast, var då stråket som förband Lilla- och Stora Otterhällan med Kvarnberget och bergsreveln Lilla Berget.[30]

Den holländska metoden – att gräva kanaler parallellt med gatumönstret – syftade i Göteborg till att dränera terrängen, få fyllnadsjord till tomtbildningar samt att skapa hamnareal och kajlängder (lastagier) innanför fästningsgördeln.[31]

I samband med stadsplaneringen under 1650-talet gjordes omfattande mätningar av Göteborg innanför Vallgraven. Stadens omkrets uppmättes då till 7 000 alnar (cirka 4,1 kilometer), dess längd i öst-/västlig riktning var 1 758 alnar (cirka 1 040 meter) och dess längd i syd-/nordlig riktning var 1 080 alnar (cirka 640 meter).[32]

Sveriges första stadsplanetävling gällde områdena utanför Göteborgs vallgrav, de nuvarande stadsdelarna Gullbergsvass, Heden, Lorensberg, Vasastaden och Haga. Med utgångspunkt från det resultatet, upprättades en stadsplan som fastställdes 1866, där huvudaxeln bildades av Kungsportsavenyn.[33]

Uppbyggnadsskeden

  • < 1620 - staden grundläggs i det gamla kulturlandskapet.
  • 1620-1800 - Kanal- och fästningsstaden Göteborg byggs av Holländarna. Den grunda hamnen gav ett bra skydd. Den nya handelsstaden behövde en djuphamn, varv och olika industrier. Förstäderna Masthugget och Majorna etablerades kring dessa verksamheter.
  • 1800-1850 - De forna fästningsverken raseras och staden utvidgas på befästningsområdet.
  • 1850-1910 - Industrialismens expansion sprängde de gamla stadsplanerna, och nya industrier lokaliseras kring Göta älv och längs åarna, mestadels utanför stadsgränsen. Landshövdingehusen sätter sin prägel på arbetarstadsdelarna.
  • 1910-1930 - Majorna, Lundby och Örgryte inkorporeras och staden kunde nu planera för vidare expansion. Stadsingenjör Albert Lilienberg sätter sin prägel på byggnadsverksamheten.
  • 1930-1945 - Funktionalismen bryter igenom och blir symbolen för en ny tid.
  • 1945-1960 - Folkhemmet etableras och efter andra världskriget satsas på ett utökat bostadsbyggande. Bostäder och stadsdelar får en hög boendestandard.
  • 1960-1975 - Det storskaliga stadsbyggandet. Bostadsbyggandet industrialiserades och det investeras i trafiksystem samt totalsanering av gamla stadsdelar.
  • 1975-1990 - Efter expansionsfasen växte intresset för kulturhistoria, stadsmiljöfrågor och en kretsloppsanpassning. Omfattande kontorsbyggen under 1980-talet.
  • 1990 > - Staden i samverkan. Allt starkare konjunkturer ledde till nya satsningar som Kollektivtrafikringen, stadsvård, bevarande och upprustning av fastigheter. Begreppet "att bygga staden inåt" etableras.[34]

Stadsdelar

Göteborg var fram till 1920, administrativt indelat i kvarter och rotar (se nedan), med en planlagd tomtareal av 6,1 miljoner kvadratmeter. Den 30 januari 1920 fastställde Magistraten i Göteborg en indelning av staden i 52 stadsdelar och 15 juni 1923 fastslogs benämningarna för dessa:
Inom Vallgraven - Nordstaden - Gullbergsvass - Stampen - Heden - Lorensberg - Johanneberg - Krokslätt - Landala - Vasastaden - Pustervik - Masthugget - Stigberget - Olivedal - Haga - Kommendantsängen - Annedal - Änggården - Slottsskogen - Majornas 1:a rote - Majornas 2:a rote - Majornas 3:e rote - Majornas 4:e rote - Kungsladugård - Sandarna - Nya Varvet - Rödjan - Färjestaden - Bräckö - Biskopsgården - Tolered - Kyrkbyn - Rambergsstaden - Sannegården - Lindholmen - Lundbyvassen - Brämaregården - Kvillebäcken - Tingstadsvassen - Gamlestaden - Kviberg - Bagaregården - Olskroken - Gårda - Lunden - Kålltorp - Sävenäs - Delsjön - Torp - Bö - Skår och Kallebäck.[35]

Kvarter

Beteckningen kvarter i Göteborg avsåg ända fram till 1800-talets mitt snarare dagens stadsdelar, och rotar motsvarade dagens kvarter. Kvarter hette förr kvartal. Stadens kvartersindelning inom Vallgraven är ordnad motsols enligt följande (med nuvarande beteckningar på gator, platser, kanaler, med mera):

  • 1:a kvarteret - avgränsades av Lilla Torget och Stora Hamnkanalen i norr, Västra Hamngatan (-kanalen) i öster, nuvarande Södra Larmgatan i söder samt Ekelundsgatan/Otterhällan i väster.
  • 2:a kvarteret - avgränsades av Södra Hamngatan/Stora Hamnkanalen i norr, Östra Hamngatan (-kanalen) i öster, Södra Larmgatan, Kungstorget och Kungsportsplatsen i söder samt Västra Hamngatan (-kanalen) i väster.
  • 3:e kvarteret - avgränsades av Brunnsparken/Södra Hamngatan i norr, Vallgraven/Stora Nygatan i öster/sydost, Kungsportsplatsen i söder samt Östra Hamngatan (-kanalen) i väster.
  • 4:e kvarteret - (i huvudsak nuvarande Östra Nordstaden) avgränsades av Götaleden/Kanaltorgsgatan i norr, Nils Ericssonsgatan och Drottningtorget i öster, Norra Hamngatan (-kanalen) i söder samt Östra Hamngatan (-kanalen) i väster.
  • 5:e kvarteret - avgränsades av Götaleden/Sankt Eriksgatan i norr, Östra Hamngatan (-kanalen) i öster, Södra Hamngatan (-kanalen) i söder samt Götaleden i väster.
    [36][37][38][39]

Genom ett magistratsbeslut den 15 juni 1923 fick staden en ny kvartersindelning. Då indelades city i stadsdelarna Inom vallgraven, söder om Stora hamnkanalen och Nordstaden, norr därom. Inom den första stadsdelen fanns det 65 namngivna kvarter och inom den senare 36, där de olika tomterna inom kvarteret är numrerade.[40]

Rotar

Från den 10 juni 1671[41] var Göteborg inom Vallgraven indelad i tio rotar, som var numrerade och hade namn efter den gata vars tomter de omfattade. Denna roteindelning behölls ända in på 1900-talet.[42]

  • 1:a roten - Vallgateroten, låg längst i söder
  • 2:a roten - Kungsgateroten
  • 3:e roten - Kyrkogateroten
  • 4:e roten - Drottninggateroten
  • 5:e roten - Stora Hamngateroten, omfattande såväl Södra som Norra Hamngatan
  • 6:e roten - Köpmansgateroten
  • 7:e roten - Sill- senare Postgateroten
  • 8:e roten - Kronhusgateroten
  • 9:e roten - Spannmålsgateroten
  • 10:e roten - Kvarnbergsgateroten

År 1923 hade följande rotar/motsvarande indelning tillkommit. Stadens totala areal var då 6 117 000 kvadratmeter:[43]

Rotar; ll:e, 13:e, 14:e, 15:e, 16:e, 17:e, 18:e, 19:e och 20:e. Magasinskvarteret (kvarter); 6:e, 7:e, 8:e, 9:e, l0:e. Västra Haga, Östra Haga, Nya Haga, Annedal och Änggården, Landala och Gibraltar. Majornas l:a rote, 2:a, 3:e, 4:e, 5:e, 6:e kvarteret, 7:e kvarteret samt Lundby.

Gator

De tidigaste gatunamnen fastställdes sannolikt i samband med Göteborgs andra stadsplan 1620, och domineras av holländarnas inflytande över den blivande staden. I motsats till vad som då var brukligt i Sverige, betraktade Göteborgs första styresmän gatuanläggningen som en offentlig angelägenhet. Därför anställdes en särskild gatuläggare (straatmaker), holländaren Jan Hendriksen som var verksam åtminstone 1621 och 1622.[44]

De äldsta gatorna kan med säkerhet utpekas att vara från perioden 1621-1624. Dessa tio är, med sitt ungefärliga ursprungsnamn:

  • Konungsgatan - högst trolig förebild var Koningstraat i Amsterdam från stadens utvidgning 1585.
  • Kyrkogatan - även Kyrkiogatun 1621-1639. Även här kan Kerkstraat i Amsterdam vara inblandad, men mer troligt är att det är den så kallade "Brädekyrkan" på domkyrkoplan, som gatan angränsar till, som givit namnet.
  • Sankt Jakobs gata - (sedan 1666 Drottninggatan), uppkallad efter Sint Jacob straat i Amsterdam. Aposteln Sankt Jacob är Nederländernas skyddshelgon.
  • Sankt Johannes gata - (nuvarande Södra- möjligen även Norra Hamngatan), efter Sint Jans straat i Amsterdam.
  • Köpmansgatan - Kiopmansgatun 1621-1644, även Myntaregatan (1659) eftersom stadens myntverk låg här (1630-1669).
  • Heringsgatan - (nuvarande Postgatan, Sillegatan från 1671), efter tyskans ord för sill, hering.
  • Wintergatan - sedan 1666 Kronhusgatan, efter Kronhuset som byggdes 1643, men även Gamle Kyrkogatan. Namnet troligen efter personnamnet Winter, vilket förekommer i handlingar.
  • Arentsgatan - egentligen Arendzgatun 1621-1639 (från 1666 Magasinsgatan), efter den i Göteborg verksamma, holländske vallmästaren Jan Arents (†1629) som anses ha bott vid gatan.
  • Werdsgatan - (nuvarande Korsgatan), efter Jost van Werd (även Weertz, †1633) som bodde vid gatan, och tillsammans med kollegan Jan Arents ansvarade för Göteborgs uppbyggnad.
  • Sankt Niklas gata - (sedan 1666 Torggatan), förebilden anses vara Sint Nikolaas straat i Amsterdam. Sinterklaas var skepparnas och köpmännens skyddsapostel.

Av de äldsta gatorna är Kungsgatan och Kyrkogatan de enda som aldrig haft något annat namn.[45][46][47][48]

Enligt en förordning som utfärdades av stadens magistrat den 8 maj 1639, skulle gatorna vara: "...med småkullrige och trinna gråstenar stensatte, at man medelst deras continuerliga renhållande, som hwar och en Husägare drager försorg om vid hwarie wekas slut, uti regnacktig wäderlek, utan at blifwa smutsig, kan gå helt beqwäm, förutan det at alt kommande regnwattn, och der af förorsakad orenlighet efwenwäl af gatornas slutning har sitt aflopp uti kanalerna".[49]

Först år 1809 började gatorna att förses med trottoarer. Det var den dåvarande Fattighusgatan (nuvarande Stampgatan), som längs med Fattighusån fick en "...Trottoir långs husen så bred som från husen till nämnda rännsten...".

År 1837 byttes kullerstensbeläggningen mot gråstensflis på hamngatorna. Pengarna för ändamålet var insamlade av C F Kjellberg och J A Falck.[50]

Gatubelysning

År 1700 uppsattes 35 oljelyktor på bryggorna över kanalerna och senare också ett antal på de allmänna byggnaderna. 1776 skickade magistraten i Göteborg ut anvisningar gällande; "Lysande lyktors uppsättande i Götheborg, som efter ompröfvan och godtfinnande af Herr General Majoren, LandsHöfdingen etc. etc. Anders Rudolf Du Rietz [...]" Detaljerade föreskrifter lämnades om hur ljus- och oljelyktorna skulle placeras på husen, hur de skulle vara konstruerade och under vilka tider de skulle brinna. Men för smågatorna gällde följande särbestämmelse "På Otterhälls- och Qwarnbergen äro wäl åtskillige små Hus bygde, men som theras egare äro merendels fattige och ringe Personer, som ingen råd och lägenhet hafwa, och ther äfwen är ringa passage, så blifwa the ther boende från Lyktors anskaffande och underhållande å theras små Koyor förskonte." Den allmänna gatubelysningen ordnades genom så kallade reverberlyktor i gatukorsningarna, som monterades att en lykta kunde lysa upp fyra gator och efterhand ökades antalet gatlyktor, men trots det ansågs gatubelysningen otillräcklig.

Den undermåliga gatubelysningen diskuterades livligt, men fart på den blev det först 1842 efter en skrivelse från landshövdingen, där det bland annat stod "Det lärer icke kunna av någon med skäl motsägas, att stenläggningen å stadens gator befinnes i bedrövligt skick och att deras upplysande under aftnar och nätter, genom några här och där anbragta lyktor, saknar den fullständighet, som är nödvändig till beredande av säkerhet för person och egendom. Särdeles i avseende på de mindre gatorna inträffar detta senare förhållande och det förra i synnerhet å de större och mera besökta, och efter viss timme om natten försänkes hela staden i mörker, under vars skydd tjuvar och våldsverkare bedriva sitt ofog, utan att kunna fasttagas av brandvakt och patruller, vilka i saknad av tända lyktor, ingenting förnimma, och måste använda uppmärksamhet och varsamhet, för att icke i mörkret kullstörta i gropar och rännstenar eller falla i kanalerna."

Från år 1776 krävdes gatubelysning i Göteborg, då husägarna blev tvungna att ha lyktor med ljus eller oljelampor, framför sina hus. Undantaget var stadens "fattigkvarter" - Otterhällan och Kvarnberget. Göteborg blev sjuttio år senare den första staden i Sverige som införde gasbelysning, och var också först med elljus på gatorna, med början vid Skeppsbron 1887.[51]

Den 5 december 1846 tändes de första gaslyktorna i Göteborg. Det var 122 "flammor" som var på plats innanför Vallgraven och längs Skeppsbron, av de totalt 250 som staden beställt av den engelske ingenjören James Malam, som tillsammans med staden och utländska intressenter bildade det engelska bolaget "The Gothenburg Gas Company". Bolaget hade koncession ända till år 1888, då gasverket övertogs av staden.[52] Kostnaden för stadens gasbelysning uppgick år 1855 till 18 400 riksdaler.[53]

Under mars och april 1887 provades båglampor som belysning på Kungsportsavenyn och vid Skeppsbron. Göteborg var också först, då det gällde att installera elektrisk belysning och även här var det privata intressenter, som tog initiativet. Det var ingenjör Edvin Bildt som 1884 anlade en mindre elstation i en källarlokal i fastigheten Kyrkogatan 44. Den bestod av ett antal lokomobiler som drev små dynamomaskiner, och man levererade elström till ett antal affärer och restauranger i centrala staden. Men anslutningarna gick dåligt och redan 1886 tvingades han att avstå företaget till sina kreditorer, som då bildade Göteborgs Elektriska Aktiebolag. Leveranserna omfattade vid det tillfället ström till cirka 1 000 glödlampor. Redan samma år fick man dock konkurrens av ingenjör H. Hallin, som etablerade sig med ett elverk i fastigheten Kungsgatan 31. Den allmänna elektrifieringen av gatubelysningen blev inte aktuell förrän 1921 och 22 november 1926 släcktes den sista gaslyktan på Göteborgs gator.[54][55][56]

Stadsdelsnämnder och primärområden

Göteborgs kommun har 21 stadsdelsnämnder. Stadsdelsnämnderna ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom den egna stadsdelen. Varje stadsdelsnämnd består i sin tur av olika stadsdelar. Några av de största stadsdelsnämnderna är Göteborgs Stad Centrum med 52 000 invånare och Göteborgs stad Tynnered med 27 000 invånare.

Landskapet

Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. De skogar som finns består av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.

Göteborgs högsta punkt, 161,2 m.ö.h., ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum.[57][58]

Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg - Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen - Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen.

Naturreservat

Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen.

Näringsliv

Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.[59] En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte ca. 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2% från föregående år, och hade 16 900 anställda.[59]

Hasselblad, en stor kameratillverkare hade sitt huvudkontor i Göteborg.

En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer. [60]

Fordonsindustrin domineras av Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvo har mer än 83 000 anställda med produktion i 25 länder och försäljning på mer än 185 marknader. Huvudkontoret ligger i Torslanda och där ligger även en fabrik. Tillsammans med Saab sysselsätter Volvo cirka 50 000 personer i Göteborg. [60] [61]

SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg.

Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.

Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Den Halländska klädkedjan JC hade länge sitt huvudkontor i Mölnlycke utanför Göteborg, innan de år 2007 flyttade till Stockholm. Under 2007/2008 flyttar Intersport[62] och MQ[63] sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg.

Ekonomi

Göteborgarens medelinkomst år 2006 var 197  800 kronor.[64] År 2005: 16–19-åringar hade en medelinkomst på 15 500 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 229 000 kronor och 65+ 177 200 kronor.[65]

Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder)[66], varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor. [59]

Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF - koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen Förvaltnings AB Framtiden).[67] Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB]. [67] Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.[67]

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.

Administration

Panorama
Panorama


Panoramabild över Gustav Adolfs torg

Huvudartikel: Göteborgs kommun

Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner.

Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.

Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007).

Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av s och mp. Hösten 2008 valdes Anneli Hulthén till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige Göran Johansson.

Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 antällda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.

Administrativ indelning

Göteborgsvy över Vasastaden med Haga och Skanstorget i förgrunden.

Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden.

Arkitektur och byggnadsverk

Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620-21 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.

Staden indelades från början i fem kvarter:

  • Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
  • I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den s.k Brädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan.
  • Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen.
  • I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster.
  • Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan.

Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, på Lindholmen och i LundbyHisingen.

Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektonisk pespektiv känt bland annat för Fiskekyrkan, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus.

Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar och 53 meter höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. År 2006 var de fyra högsta byggnaderna [68] Lisebergstornet 116 meter, Lilla Bommen (Läppstiftet) 81 meter och Gothia West Tower som med sina 75 meter är lika högt som Oscar Fredriks kyrka. En av Göteborgs största förespråkare av höga hus är arkitekten Gert Wingårdh som bland annat presenterat en vision för området Heden med fyra 40 våningsskyskrapor. Förslaget har mötts av stora protester och projektet har lagts på is. År 2006 fick det kommunala bostadsbolaget Poseidon tillåtelse att börja bygga Göteborgs högsta bostadshus med 30 våningar, den så kallade Gårdaskrapan. Även detta projekt mötte stora protester, men efter godkännande från regeringen har arbetet kunnat påbörjas.

Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kville och Backaplan. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden Kringen slutförs samt att Västlänken byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är Frölunda torg, Kärra och Gamlestaden. [69] [70].

Några exempel på karaktäristiska byggnader i Göteborg

Göteborgs Centralstation.

Centralstationen ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid Nordstan och Drottningtorget. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. I samband med ombyggnaden 2003 uppfördes Centralhuset. Dessa två tillsammans med Nils Ericsonterminalen kallas detta Resecentrum Göteborg. Inte långtifrån Centralen, vid Lilla Bommen ligger Skanskaskrapan eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig skyskrapa vid Göta älv. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av Ralph Erskine och byggdes av Skanska under ledning av Gösta Backmark. Den invigdes officiellt 1989 och innehöll då Skanskas huvudkontor i Göteborg.

Göteborgsoperan

Vid Göta Älvs strand ligger Göteborgsoperan. Byggnaden invigdes i oktober 1994. Arkitekten Jan Izikowitz inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som

Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel.

Feskekôrka ursprungligen Fiskhallen[71] är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.

Göteborgs Konserthus är en byggnad som stod färdig 1935 vid Götaplatsen. I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck.

Sociala Huset, Pedagogen

"Nya" Pedagogen är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. Sociala Huset som uppfördes under åren 1849-1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget. Gegerfeltska villan som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872-1896, Victor von Gegerfelt. Byggnaden uppfördes 1874-1875. Det tredje huset är Gamla Latin som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av Hans Jacob Strömberg. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.

Oscar Fredriks kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen Olivedal, Oscar Fredriks församling, Västergötland och tillhör Göteborgs stift. Kyrkan är rest på det så kallade Dahlinska berget.[72] Kyrkan invigdes 1893 och ritades av Helgo Zetterwall. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk tegelgotik (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess restaurerats tre gånger: 1915, 1940 och 1974.

Interiören i Oscar Fredriks Kyrka

En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är Masthuggskyrkan som tillhör Masthuggs församling, Göteborgs stift, Svenska kyrkan. Kyrkan ligger vid Storebackegatan, Stigberget. Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor liksom stadens övriga kyrkklockor klämtade för den allmänna mobiliseringen.

Göteborgs rådhus är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i nederländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg men idag finns här delar av Göteborgs tingsrätt. Omfattande ombyggnader skedde 1814-1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor.

Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till Gunnar Asplunds förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den funktionalistiska tillbyggnaden på hösten 1936, ritad av professorn och arkitekten Gunnar Asplund. Den kallas ibland för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.

Sveahuset byggdes 1888 - 1890 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktiserades av en staty av Moder Svea flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten Karl Johans gate 6 i Oslo.[73] Numera huserar hotellet Elite Plaza Hotel i huset.

Skansen Kronan

Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz, ligger på Gullberget vid Gullbergsvass. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av Erik Dahlbergh, den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690-1710 finns en gravyr av Göteborg där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för Leo Gothicus. Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen Haga. Skansen byggdes 1687-1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart,[74] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.

Åren 1639-1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman, och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI.

Älvsborg, Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott, var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid Göta älvs utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där Klippan (som är en del av primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från renässansslottet. Alla lämningar efter medeltidsborgen är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett ”hus” (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten.

Nya Elfsborgsfästning

Borgen som var byggd i trä, och dess slottslän var då förlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock borgen ånyo 1377.

För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, Nya Elfsborg. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd.

Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Elfsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Elfsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Elfsborg "i tämlig defension".

Den stora trappan i glasatriet (Fotograf: Hélène Binet)

Världskulturmuseet är en byggnad med mycket spännande arkitektur och en stor vikt lades vid den under byggnationen. Arkitekterna Cécile Brisac och Edgar Gonzalez kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för Ice Cube. Detta beroende på att formerna sas efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. Statens Fastighetsverk motiverade sitt val med följande: Ice Cube bevarar genom sin relativt begränsade byggnadsarea betydligt mer av områdets gröna karaktär än övriga förslag, samtidigt som byggnaden annonserar sig mycket väl åt alla håll.

Sammantaget kan sägas att förslaget och den slutliga lösningen är en samlad och koncentrerad museibyggnad. Byggnaden breder ut sig på en yta av cirka 2 500 och den högsta punkten är 27 meter över marken. Trots sin kubiska och begränsade form ansåg juryn att förslaget arkitektoniskt sätt var det mest spännande bland de tävlande. Från första skissen har arkitekterna haft filosofin att förmedla öppenheten i byggnaden till besökarna. Mot Södra vägen hänger husets övre våningar ut över gång- och cykelvägen utanför. Hela bottenvåningen mot gatan är en solid glasfasad vars syfte är att förbipasserande hela tiden skall kunna studera utställningssalen i källaren från utsidan.

Världskulturmuseets ingång ligger på den norra delen av byggnaden. Man möts av en mycket imponerande trappa som utgör navet i byggnaden. Trappan har inspirerats av den så kallade spanska trappan i Rom med målet att fungera som en naturlig mötesplats. Arkitekterna knyter an till sitt mål med öppenhet genom att trappan skall förmedla en utomhuskänsla och en känsla av att man befinner sig på ett torg. Den är helt belagd i ekparkett vilket även återkommer vid ingångarna till varje galleri.

Källaren innehåller den största av utställningssalarna i museet. Det är denna sal som kan betraktas ovanifrån genom den långa glasväggen mot gång- och cykelbanorna längs södra vägen. Speciellt med denna stora sal på omkring 800 m² är att det är en helt öppen yta utan några pelare. Vidare är belysningen i utställningssalarna noggrant styrd för att inte stjäla för mycket uppmärksamhet och kan med stor precision anpassas till utställningens behov. Till taket i den stora utställningssalen är det nästan 10 meter högt. Taket i sin tur är helt blottat där ventilationsfläktar och rör skall skapa en enkelhet. För att åstadkomma en någorlunda harmoni mellan inslagen är ventilationen symmetriskt placerad och svartmålad. Golvet i utställningssalarna består av obehandlat grangolv, som återknyter till de svenska skogarna.

Broar och tunnlar

Lilla Bommen med Götaälvbron i bakgrunden

I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske Älvsborgsbron. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över Göta älv i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65 000 bilar per dygn på bron. Även Göta älvbron går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. Angeredsbron invigdes 1978 och går över E6, Göta älv, E45 och Norge-/Vänernbanan. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. Marieholmsbron är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är Hisingsbron som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.

Tingstadstunneln är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16-18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad - cirka 65 000 bilar per dygn - med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar - vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.

Andra tunnlar är Gnistängstunneln som ligger i västra Göteborg, Gårdstenstunneln i Angered och Lundbytunneln på Norra Älvstranden.

Byggnadsminnen

  • Tidigare Sjöräddningssällskapets hus, Skräddaregatan 1-3, tomt nr 97 på Otterhällan - Byggnadsår 1780-talet, byggnadsminne den 19 april 1982. Tvåvånings bostadshus på berget Otterhällan kring en gård med berg i dagen, troligen uppfört 1783, med hög sockel och fritrappa av gråsten, fasader av gult tegel (arkitekt Carl Wilhelm Carlberg).[75]

Infrastrukturprojekt

Korsvägen

Västlänken är en planerad tågtunnel under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götalandsregionen och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats. Den blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet.

Västlänken är en statlig angelägenhet och planeringsprocessen har varit utdragen. Västlänken finns inte med i Banverkets finansiella plan för åren 2004-2015. Västlänken finns dock plats i planen efter 2015.
Av invånarna i Storgöteborg bor nästan 400 000 utanför Göteborgs kommun. Många av dessa arbetar eller studerar i Göteborg. Inklusive de göteborgare som pendlar ut ur kommunen är det bortåt 250 000 människor som dagligen pendlar, till eller från Göteborgs kommun. För dessa är egen bil det vanligaste transportmedlet och vägarna är hårt belastade. Bättre tågkommunikationer till olika delar av Göteborg och bättre övergång till spårvagnar skulle förbättra mycket.

Ett annat projekt är Nordlänken. Nordlänken är namnet på järnvägen mellan Göteborg och Kornsjö över Öxnered. Mellan Göteborg och Öxnered, sju kilometer norr om Trollhättan, byggs nu dubbelspår som ska kunna hantera hastigheter på 250 km/tim. På det nya dubbelspåret, helt utan plankorsningar och med kurvradier på normalt minst 5 200 meter, blir det tre tunnlar, Trollhättan 3 540 meter (mellan Trollhättan och Öxnered, trafikstart 2006), Nygård 3 000 meter (mellan Nygård och Alvhem, planerad trafikstart 2008) och Kattleberg 1 800 meter (mellan Alvhem och Älvängen, planerad trafikstart 2009). Kostnaden för det nya dubbelspåret är beräknad till cirka sju miljarder kronor, och hela sträckan mellan Göteborg och Öxnered ska vara färdig 2011.

Partihallsförbindelsen är en kort bit motorväg eller korsningsfri fyrfältsväg, mellan E45 och E20 i Göteborg, knappt en kilometer lång. Den skall korsa Västra stambanan som är en trång sektor i Göteborgstrafiken. Denna järnväg korsas inom Göteborgs kommun endast av E6 och Gamlestadsvägen. Båda dessa vägar besäras av långa köer i rusningstrafik. En annan körmöjlighet i dag är att runda centralstationen, rakt genom centrum. Denna väg är också överbelastad, med avgaser i centrum som följd. Bygget av viadukten påbörjades hösten 2008. [76], och vara slutfört efter ungefär tre år.[77][uppdatering behövs] "Det första spadtaget" togs 13 augusti av 100 personer med var sin spade, inklusive infrastrukturministern.[78]

I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer Marieholmstunneln att byggas. Den 11 september 2008 träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar.[79] Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget.[80] Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan 2010 efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor.[81] Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder SEK.[82]

Förutom Marieholmstunneln kommer även Riksväg 40 att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras.[79] En påskyndande faktor till att bygget kom igång så snabbt är avsiktsförklaringen från vägverket, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Göteborgsregionen som lämnades till regeringen i början av september som innebär att tunneln delvis kommer att finansieras med brukaravgifter.[81] Det innebär att avgifter kommer införas i Marieholmstunneln och i Tingstadstunneln. Under 25 år kommer dessa avgifter att inbringa 2,3 miljarder, varav 1 miljard kommer satsas på kollektivtrafiken.[81] Maud Olofsson sa att "Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.".[79] Bild på Marieholmstunneln och Partihallsviadukten

För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat Kringen. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan.

Göteborgs högsta byggnadsverk

Gothia Towers

I Göteborg dominerar inte skyskapor på samma sätt som exempelvis i Stockholm och Malmö. Se också Sveriges högsta skyskrapor

Rank Byggnad Användningsområde Höjd Våningar År
1 Brudaremossenmasten TV-mast 331 m - 1980
2 Skorstenen, Sävenäs Skorsten 126 m -
3 Containerkranarna, Skandiahamnen Kranar 118 m - 2006
4 Lisebergstornet Nöjesattraktion 116,1 m - 1990
5 Älvsborgsbrons pyloner Hängbro 107 m - 1966
6 Bockkranen, Eriksberg Kran 84 m -
7 Skanskaskrapan Kontor 81,3 m 23 1989
8 Gasklockan Gasklocka 80 m - 1889
9 Oscar Fredriks Kyrka Kyrka 75 m - 1893
10 Gothia West Tower Hotell 72 m 23 2001
11 Gothia East Tower Hotell 63 m 18 1984
12 Masthuggskyrkan Kyrka 62 m - 1914
13 Gårda Business Center Kontor 60 m 17 1989
14 Ostkupan Bostäder 56 m 16 1964
15 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhus 56 m 18 1959
16 Frölunda Specialistsjukhus Sjukhus 55 m 17 1967
17 Otterhall Kontor 53 m 17 1938
18 Axel Dahlströms torg Bostäder 48.8 m 16 1957

Media

I Göteborg finns flera större mediabolag.

Dags- och kvällstidningar

Huvudredaktionen för Göteborgs-Posten, belägen vid Polhemsplatsen i Göteborg.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gavs ut mellan 1832 till 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men förlorade efterhand mark mot Göteborgs-Posten, som regelbundet har givits ut sedan 1850. År 1892 startade socialdemokraterna tidningen Ny Tid som gavs ut i Göteborg. Från 1966 ersattes Ny Tid av tidningen Arbetets västsvenska edition, först kallad Arbetet Väst men som under årens lopp haft en rad olika namn. År 1902 grundades Göteborgs-Tidningen, som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av Bonnierägda Expressen och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. På 1990-talet drabbades tidningsmedierna av en kris och flera av Göteborgs tidningar försvann, vilket resulterade i att GP under en period kom att fungera som enda aktör på Göteborgsmarknaden. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen Metro i Göteborg, och 2004 lanserades annonsfria och kritiska Göteborgs Fria Tidning. I september 2006 gavs gratistidningen City Göteborg ut för första gången, en tidning som funnits i Stockholm sedan 2002. En månad därefter lanserade Schibsted en gratistidning i det mindre formatet 170x250 - Punkt se. I oktober 2006 blev det offentligt att tidningskoncernen Stampen, som äger GP (och redan tidigare tryckte Göteborgsupplagan av Metro), köpt 10 procent av Metro. Därigenom skapades en form av annonsallians.

Den 21 december 2007 meddelade ägaren Schibsted att även tidningen Punkt.se skulle läggas ner på grund av dålig ekonomi.

TV

Både TV4 och SVT sänder från Göteborg. SVT sänder det lokala nyhetsprogrammet Västnytt och flera andra produktioner såsom olika dramaserier, lekprogram och liknande. SVT:s lokaler ligger på Norra Älvstranden i Hasselblads gamla byggnad.
TV4 sänder lokala nyheter sex gånger per dag, och fram till våren 2008 nyhetsprogrammet "Nyhetsmorgon Göteborg Väst" från TV4 Göteborg. TV4:s lokaler finns vid Kungstorget där också TV4 Text-TV har personal. Bland annat så spelas också Bingolotto och Postkodmiljonären in i Göteborg, det sker dock i Gamlestaden och i TV-produktionsbolagets Eyeworks lokaler. Kanal Lokal är en lokal TV-kanal som startade i Göteborg under 2006. De sänder inslag kallade Göteborgspatrullen där reportrar tar pulsen på stan och besöker aktuella evenemang. Även Göteborgs-Posten sänder numera TV på internet. Deras webbtv-satsning heter GP TV.

Kultur och nöjen

Barken Viking med Göteborgsoperan i bakgrunden.

Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer, ett flertal större kulturevenemang, konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv.

Konst

På konstsidan kan nämnas Göteborgs konstmuseum som bland annat är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst, främst genom att Pontus Fürstenbergs konstsamling donerades till museet, men de har även exempelvis en målning av Rembrandt och en av Picasso.

Den samtida konstscenen har under 2000-talet stärkts. Bland annat genom de båda institutioner Göteborgs konsthall och Röda sten tillsammans med en växande skara konstnärsdrivna gallerier. Ett viktigt tillskott var när Göteborgs Internationella Konstbiennal drog igång 2001.

Konsthögskolan Valand (ursprungligen "Göteborgs Musei Rit- och Målarskola"), invigd den 4 oktober 1865, utbildar unga konstnärer. Skolan ligger på Vasagatan 50 i centrala Göteborg och är sedan 1977 en del av Göteborgs universitet.

Se Lista över konstgallerier i Göteborg

Teater och dans

De första teatersällskapen kom till Göteborg mot slutet av 1600-talet och spelade i exempelvis olika lador och magasin. Göteborgs första offentliga teater Comediehuset byggdes 1779. År 1816 byggdes den första Stora TeaternSödra Hamngatan. År 1856 hade denna byggnad tjänat ut och man lät bygga Göteborgs Nya Theater, som på 1880-talet bytte namn till Stora Teatern, eller Storan som den numera kallas. Andra viktiga teatrar i Göteborgs historia och samtid är exempelvis Lorensbergsteatern, Stadsteatern och Göteborgsoperan. Göteborg Dans & Teater Festival arrangerades första gången 1994 och har sedan dess återkommit sista veckan i augusti vartannat år. Under denna festival presenterar man samtida scenkonst från hela världen och tillsammans med den fria scenen Atalante som sedan 1980-talet arbetat med experimentell dans och scenuttryck har Göteborg vid ett flertal tillfällen uppmärksammats intenationellt.

Under sommarmånaderna (Maj-Okt) anordnas dans på Lisebergs dansbana Polketten i foxtrot och bugg.

Musik

Göteborgs musikliv har under lång tid satt sitt avtryck både nationellt och internationellt. Under punk- och postpunkvågen, unnder slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var den så kallade Garageligan tongivande, genom att skapa en tradition av samarbete och att skapa spelningar för mindre band. Denna tradition har länge levt kvar och hade även stor betydelse när indiepopen gjorde sitt intåg i musiklivet i staden i slutet av 1980-talet med band som Easy och Broder Daniel. Band som The Soundtrack of Our Lives och Håkan Hellström, som blivit något av göteborgska ikoner kan ses som en fortsättning på denna musikkultur.

Även internationellt stora svenska stoltheter inom hårdrocken som In Flames, Hammerfall, Dead By April och Hardcore Superstar kommer från Göteborg.

På 2000-talet finns det många aktiva musikgenrer i Göteborg. På Göteborgs konserthus finns till exempel Göteborgs symfoniker, vilka 1997 utnämndes till Sveriges nationalorkester. Skivbolagen Kning Disk och Ideal Recordings är två av Sveriges mest omtalade skivbolag för experimentell musik och ljudkonst. På den klassiska nattklubben Nefertiti möter i dag denna nya experimentella musikscen jazzen som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan 1978. När det gäller "tyngre" musik talas det internationellt sett ibland om The Gothenburg sound, vilket syftar på musikstilen Melodisk death metal som växte fram i Skandinavien under 1990-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis At the Gates, Dark Tranquillity, och In Flames.

I Göteborgsområdet hör också dansband som Arvingarna, Flamingokvintetten och Streaplers hemma.

I Slottsskogen arrangeras varje år festivalen Way Out West. Med start 2007 har festivalen nu växt och blivit en av Sveriges största och populäraste festivaler. Artister som uppträtt på festivalen är bland andra Neil Young, Kanye West, Manu Chao, Regina Spektor, N*E*R*D, Broder Daniel, Håkan Hellström, Grinderman, Kelis, Sigur Rós och under 2009 finns Arctic Monkeys, Lily Allen, Antony & the Johnsons med Göteborgs Symfoniker och My Bloody Valentine bland de bekräftade artisterna.

Design och konsthantverk

Röhsska museet med Valandhuset i bakgrunden.

Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm ligger i Göteborg, Världskulturmuseet. Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända Röhsska museet ligger i Göteborg. Byggnaden som är ritad av arkitekten Carl Westman stod klar 1914 och innehåller i dag Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger Högskolan för design och konsthantverk, HDK, som varje år examinerar ett antal unga designers och konsthantverkare.

Film

På annandag jul 1896 skedde, i Valandhuset, den första filmförevisningen i Göteborgs historia.[83] 1902 öppnades Kinematografen i Göteborgs arkader vilket var Sveriges första fasta biograf. I maj 1919 stod Hasselblad Film AB:s filmateljé färdig, som låg högst upp på Otterhällans krön och på sin tid var en av Sveriges största och modernaste filmateljéer. Under åren 1916-1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra Gösta Ekman. Stjärnregissören hette Georg af Klercker.

Filmens ställning i staden har sedan mitten av 1990-talet stärkts bland annat på grund av utbildningarna vid Filmhögskolan och självklart också Göteborg Film Festival som startade redan 1979. Göteborgs största biograf är i dag Filmstaden Bergakungen, som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.

Kulturtidskrifter

Den kulturella debatten är stark, inte minst på grund av den för stadens storlek så stora produktionen av kulturtidskrifter. Några exempel är Ord & Bild, Glänta och Sveriges äldsta konsttidskrift, Paletten.

Bibliotek

Det finns 27 stadsdelsbibliotek i Göteborg. Huvudbiblioteket är Göteborgs stadsbibliotek och ligger vid Götaplatsen. Utöver dessa finns en mängd bibliotek kopplade till stadens olika utbildningsinstitutioner.

Offentlig konst

Göteborgs två kanske mest kända offentliga konstverk är nog Poseidon och Kopparmärra. Utöver dessa klassicistiska verk finns även modernisktiska verk som exempelvis Vilande figur i två delar III av Henry Moore och De tre vingarna av Alexander Calder. Typiskt göteborgsk är Torsten Billmans fresk Till sjömännen - Havets arbetare (fd. Sjömanshemmet).

Sevärdheter, kulturinstutitioner och museer i urval

Världskulturmuseet sett från Södra Vägen.

Evenemang

Svenska Mässan

Göteborg har under det senaste decenniet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen Göteborg & co. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat Jul på Liseberg) och Göteborg som hamn för de stora kryssningsfartygen. I Svenska Mässan anordnas många stora mässor, konvent och konferenser.

Kommunen försöker att få ordna så många stora idrottsevenemang som möjligt. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset.

På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg. Den mest kända är fotbollscupen Gothia Cup, men här finns även en stor handbollscup, Partille Cup, och en stor basketcup.

Återkommande evenemang

Kultur

Göteborg har många återkommande kulturevenemang. Ett av de största är Bok- och biblioteksmässan. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av Bok & Bibliotek i Norden AB. Mässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. Bokmässan startade 1985 och hade då 5 000 besökare. Sedan dess har den vuxit för varje år och 2003 registrerades drygt 110 000 besök under fyra dagar. Andra stora saker som händer är Göteborg Dans & Teater Festival och Göteborg Film Festival. Filmfestivalen är i dag Nordens största och går av stapeln sista veckan i januari och varar i tio dagar. Filmer från hela världen visas nästan oavbrutet på åtskilliga biografer och teatrar runt om i staden. Samtidigt har festivalen blivit en av de viktigare mötesplatserna för den nordiska filmbranschen med ett femtiotal seminarier.

Festivalens centrum är biografen Draken vid Järntorget. Andra biografer som deltar i GFF varierar över åren, några som förekommit flera år är exempelvis Bio Capitol och Hagabion och teatrar som Storan, Pusterviksteatern och Folkteatern.

Festivalen drivs som en ideell förening och verksamheten stöds bland andra av Göteborgs stad, Svenska Filminstitutet, Västra Götalandsregionen, Nordiska Film- och TV-Fonden och Scandinavian Films.

Andra kulturella inslag under året är Göteborgs Internationella Konstbiennal, Kulturnatta, Vetenskapsfestivalen och Göteborgs Jazzfestival.

Sport
Ullevi
Huvudartikel: Sport i Göteborg

Sport i Göteborg har genom åren främst förknippats med fotboll, bland annat IFK Göteborg som är Sveriges mesta mästare med 18 SM-guld, och staden har för närvarande hela fyra herrlag i Allsvenskan, Örgryte IS, GAIS, IFK Göteborg samt Häcken. Göteborg är en stor sportstad och anordnar flera stora återkommande evenemang såsom Gothia Cup, världens största fotbollscup, för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år, Göteborg Horse Show är en internationell hästtävling som årligen hålls i Scandinavium. Göteborgsvarvet är en halvmara som hålls varje år i maj. Inför varvet 2009 är över 53 000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. Andra evenemang som återkommer i Göteborg är Göteborg Basketball Festival, Nordstadssvängen, Partille Cup och Volvo Ocean Race.

Mässor och Övrigt

Vetenskapsfestivalen är en årligt förekommande festival i Göteborg med vetenskapliga aktiviteter. Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola bidrar med kunskapen. Vetenskapsfestivalen hålls i maj

Göteborgskalaset är Sveriges största stadsfestival, en gatufest som pågår i stora delar av centrala Göteborg. Det arrangeras varje år under andra veckan i augusti, då festplatser iordningsställs på flera platser i staden med scener och tillfälliga serveringslokaler. På flera av ställena spelar musiker upp till dans, och det är visuppträdanden eller pop- och rockkonserter. Vissa år har det dukats upp bord för "räkfrossa" på Avenyn.

Andra aktiviteter är Båtmässan, Gymnasiemässan och TUR Rese- och turistmässan.

Tidigare evenemang

Världsmästerskap

Europamästerskap & Andra evenemang

Invigningen av EM i friidrott 2006Götaplatsen.

Gôteborskan

Huvudartikel: Göteborgsslang

Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en sociolekt.

Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.

Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade ”d”, ”r”, ”u”, och ”i”. Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka ”l” och runda vokaler (till exempel ”u” och ”ö” som hörs i värmländska och västgötska).

Humor

Huvudartikel: Göteborgshumor

Göteborgshumor är en form av humor som många förknippar med göteborgare och som främst uppskattas av göteborgare. Denna typ av humor bygger ofta på ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn. I andra städer hör det till ovanligheterna att man på detta sätt namnger byggnader, men det förekommer.

Några exempel på göteborgare som utstrålar göteborgshumor är komikergruppen Galenskaparna och After Shave, och Ingvar Oldsberg.

Turism

Hotel Gothia Towers från Eklandagatan

Hotell

Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg, och 2006 var tre hotell på gång att etableras. Det är det gamla Posthuset som ska byggas om till lyxhotell; Clarion Hotel Post, Hotell Avalon vid Kopparmärra och Hotel Gothia Towers tredje torn. År 2006 räknade man med att det fanns 6 690 hotellrum i staden.[64]

Göteborgs, och Nordens, största hotell är Hotel Gothia Towers med hela 704 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Det nya tornet som ska byggas placeras öster om de två nuvarande, mittemot Lisebergs huvudentré och kommer att byggas ihop med en utbyggd lobby. Tornet blir minst 28 våningar högt och med 500 rum. Mittentornet byggs på med fem våningar innehållande spaavdelning, 75 nya rum och rekreationsområde på taket. Detta gör att Gothia Towers blir Europas nästa största hotell efter ett i Ryssland. Gothia Towers ska då ha sammanlagt 1 200 rum.

Andra lite mindre, men desto lyxigare hotell är Elite Plaza Hotel och Elite Park Avenue Hotel. Park Avenues historia började redan 1944. På den tiden fanns det många stora industrier i Göteborg som behövde hotellrum till sina utländska kontakter, så när kriget äntligen var slut kunde man återigen börja resa och bjuda in sina utländska kunder till Göteborg. Den kände arkitekten Nils Einar Eriksson anlitades och bygget kom igång 1948 och den 8 juni 1950 var det klart för invigning.[84] Elite Plaza Hotel invigdes i det ombyggda Sveahuset år 2000.[85] Hotellet är det enda femstjärniga i Göteborg.

Andra lite större hotell är First Hotel G som ligger i Centralhuset i anslutning till Göteborgs Centralstation, Quality Hotel 11 på Norra Älvstranden och Hotell Liseberg Heden.

Turistbyrå

I Göteborg finns två turistbyråer, på Kungsportsplatsen och i Nordstans Shoppingcenter. Där kan man boka logi, köpa GöteborgsPasset, souvenirer, böcker och kartor samt boka och köpa biljett till båtutflykter. Göteborgs turistbyrå blev "Årets turistbyrå 2005", enligt Förturs turistbyråundersökning. Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg.[86]

Handel

Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I Göteborg är det Kållered, Bäckebol och Högsbo-Sisjön som räknas till dessa områden. Men helt ute är inte innerstaden. Nordstans affärscentrum i Göteborg är det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrum i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.[87] Dessutom är både Kungsgatan och Avenyn stora shoppingstråk med många kafeér och butiker.

Köpcentra och gallerior

Nordstan

Göteborgs största köpcenter är Nordstan i stadsdelen Östra Nordstaden i centrala staden. Nordstan är åtta stadskvarter som är sammanbyggda med gågator till ett inomhusköpcentrum. Nordstan upptar en tomtarea på 60 000 kvadratmeter och lastgatorna sträcker sig flera kilometer under jord. Totalarea för Nordstans alla våningsplan är 320 000 kvadratmeter. Nordstan innehåller omkring 180 butiker och restauranger samt omkring 150 kontor som ligger i samma komplex. Butikerna finns i tre plan. Inne i Nordstan ligger ytterligare en galleria, Femmanhuset, som innehåller en mängd butiker. Nordstan är största inomhusköpcentrat i Norden till ytan, till antalet besökare och årlig omsättning. I november 2003 var rusningen till Nordstan så stor att parkeringshuset, som vanligtvis tar 2700 bilar, besöktes av 8000 bilar under en dag[88]. Flera bilister satt över 1,5 timmar i kö för att få komma ut. Köpcentrumet fick hyra in securitasvakter som fick trafiken att röra sig. Samma dag besöktes varuhuset av över 140,000 kunder.[88] Nordstan har ungefär 34 miljoner kunder årligen.[89]

Andra centrala köpcentrum och gallerior är Kompassen som ligger mellan Nordstan och Kungsportsplatsen, Centralhuset som är en galleria sammanväxt med Centralstationen och Nils Ericssonterminalen. Huset invigdes 2003 och innehåller både butiker och ett hotell. Arkadens köpcenter är beläget bredvid NK. Vid Liseberg ligger även Focushuset, med ICA Focus som största hyresgäst.

Ett annat, lite mer pittoreskt, köpstråk är Haga. Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster till Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. Bland kaféerna kan nämnas Café Husaren och Nöllers espressobar i modern stil. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade i sin 1800-talsstil, vilket bidrar till gatans popularitet och gör att den framhävs som en idyllisk turistattraktion i stadens marknadsföring.

Utanför själva centrum finns flera stora handelsområden. På Hisingen ligger både Backaplan, Eriksbergs köpcentrum och Bäckebol Homecenter. Bäckebol Homecenter är det första handelsområdet i Sverige som samlar butiker med profilen "hus och hem" på ett och samma ställe.[källa behövs] I sydvästra Göteborg ligger Kållered. Här finns både K-Center och EkenCenter och det var här som Ikea öppnade sitt första varuhus i Göteborg.

Lite längre bort ligger Högsbo industriområde och Sisjöns affärsområde. Området har gått från att vara ett industriområde till att bli ett handelsområdena i Göteborg. Här öppnade Högsbo 421 i oktober 2006 och det är inte långt till Frölunda torg, som var Europas största köpcentrum när det öppnade år 1966.[90]

Utanför Göteborg ligger flera andra köpcentrum, till exempel Allum i Partille, Freeport och Kungsmässan, båda i Kungsbacka.

Varuhus

Det kanske mest exklusiva varuhuset i Göteborg är NK, Nordiska Kompaniet på Östra Hamngatan. Detta varuhus hette förut Ferd. Lundquist & Co och grundades år 1864. Varuhuset köptes upp av Nordiska Kompaniet 1971 och namnändrades till NK. År 1938 sysselsattes 325 personer i de fem fastigheter som verksamheten omfattade.[91] Numera ägs NK av bolaget Hufvudstaden AB. NK:s verksamhet bedrivs som en galleria, med butiker i egen regi.

Åhléns City är ett varuhus i flera plan i köpcentrat Nordstan. I slutet av 2008 kommer Åhlens öppna ytterligare ett cityvaruhus på Kungsgatan i Filmstaden Downtowns gamla lokaler på över 4000 kvm.[92]Kungstorget i centrala Göteborg ligger Saluhallen, även kallad "stora saluhallen". Den uppfördes 1889 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund.

Kungstorget har varit stadens marknadsplats för kött, smör, ost, mjöl och annat sedan 1848. Redan 1850 uppfördes en halvcirkelformad basarlänga runt kanalsidan av Kungstorget. Denna kompletterades med Stora Saluhallen på Kungstorgets norra sida i början av 1889. Basarlängan revs i slutet på 1960-talet men försäljningen i Saluhallen och på Kungstorget fortsätter än i dag. Innan dess var det Stora Torget, som numera heter Gustav Adolfs torg, som fungerade som marknadsplats.

Strax väster om Kungstorget ligger Grönsakstorget, som 1876 blev stadens centrum för frukt, grönsaker och blommor. Detta torg består numera främst av parkeringsplatser.

Stormarknader

Flera nya stormarknader har öppnat i Göteborgsregionen de senaste åren. Coop Forum öppnade ett nytt varuhus i Högsbo-Sisjön 2005 och ICA Maxi öppnade även de i Högsbo 2006 och Partille 2005.

Sport

Huvudartikel: Sport i Göteborg

Sportklubbar i Göteborg på elitnivå

Arenor och idrottsplatser

Se också: Kategori:Sportanläggningar i Göteborg

Nya Gamla Ullevi under byggnation.

Mat i Göteborg

Kafékultur

Huvudartikel: Göteborgs kaféer

Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden[64]. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven.

Restauranger

Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. Göteborg har fem restauranger med stjärna från Guide Michelin Rouge: Sjömagasinet, Restaurang 28+, Fond, Basement och nytillskottet från 2008, Kock & Vin.[93] Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till Årets kock de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port och Trädgårn. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.[64].

Göteborgska specialiteter

Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass.

En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av Gustav AdolfsbakelseGustav Adolfsdagen den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg.

Halv- och Hel Special

En Halv- respektive Hel Special är en för Göteborg och Västra Sverige lokal snabbmatsrätt som finns hos de flesta gatukök. En Halv Special är ett ett korvbröd med kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen ketchup i valfri mängd eller bostongurka, rostad lök, gurkmajonnäs, räk- eller västkustsallad. En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall Pucko för att bli klassisk.

"Varm korf" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid Kopparmärra den 10 februari 1905.[94]

Transporter och kommunikation

Trängselavgifter

I februari 2008 blossade debatten om vägtullar, trängselavgifter, upp hos politikerna. Enligt GP är "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken."[95] På tio år har trafiken in till Göteborg mer än fördubblats. År 2007 färdas nästan 500,000 bilar in till innerstan varje dag.[96] Göteborg har på grund av den allt mer tilltagande trafiksituationen svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. Siffror från trafikkontoret visar att det i snitt är 1,1 personer i varje bil. På grund av detta har nu frågan om folkomröstning tagits upp, något som flera av Göteborgs kranskommuner kräver.[97] En av kraven om trängselavgifter skulle införas är att pengarna går direkt till att infrastrukturen i och omkring Göteborg. De kommuner som vill ha folkomröstning är Ale, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

En komplicerad fråga är var de eventuella betalstationerna ska ligga. De frågor som diskuteras är tätt inpå centrum eller längre ut på lederna. Det diskuteras även om man ska ha en enda zon, som i Stockholm, eller flera med olika höga avgifter.

Den 4 april 2008 röstade socialdemokraterna "ja" till en folkomröstning om trängselavgifter som ska kunna hållas tidigast 2010.[98]

Under sommaren 2008 kommer Göteborgs kommun, Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen och Vägverket tillsammans att utreda vägavgifter som ett alternativt finansieringssätt till den planerade Marieholmstunneln i Göteborg. Det ska även utredas om det i så fall ska bli vägavgifter på samtliga överfarter över Göta Älv.[99]

E20-Olskroksmotet

De vägar med mest trafik:

  • E6 (Lackarebäck)/88 300
  • Söderleden/61 900
  • Götaleden/58 000
  • E6 (Klarebergsmotet)/56 900
  • Rv 40 (Kallebäck)/55 400
  • E20 (Partillemotet)/50 400
  • Säröleden/31 900
  • E45/21 100
  • Mölndalsvägen/15 500
  • Otto Elanders gata/15 200
  • Utbyvägen/13 500
  • Ehrenströmsgatan/11 800

Källa: Punkt SE [100]

Vägar

Motorway DK S.svg

Många av de västsvenska vägarna samlas i ett kluster i Göteborg. Från söder kommer E20 från Köpenhamn och norrifrån E6 från Oslo. Andra större vägar som möts i Göteborg är E45 och Riksväg 40. E6 och E20 är motorvägar och i Göteborg finns viktiga trafikplatser där motorvägar möts. Idag är Göteborg också känt för sina enkelriktade gator, många ofta illa genomtänkta förändringar har skapat ett vägnät som är näst intill oframkomligt med fordon.

Kollektivtrafik

För kollektivtrafiken i Göteborg svarar Västtrafik. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. Kommunägda Göteborgs Spårvägar AB är sedan senaste upphandlingen största entreprenören och kör merparten av bussarna, samtliga spårvagnar samt svarar för ombordpersonal på pendeltågen till Alingsås och Kungsbacka.

Göteborgs kommun har utarbetat en vision, K2020, som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med 10 procent från 2006 till 2008. Under januari till juli har 86 miljoner resor gjorts med Göteborgs stadstrafik och nära 5 miljoner med pendeltågen.[101]

Så här här många har rest med Västtrafik de senaste åren, pendeltågstrafik ej inräknat.[101]

År Antal resor (miljoner) Ökning i procent
från föregående år
2004 134,4 -
2005 137,3 +2,2%
2006 138,8 +1%
2007 145,7 +5%
2008 85,8 (Januari-Juli) +5,4%

Spårvagn

Spårvagnar vid Drottningtorget, Göteborg.

Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 12 (1-13 bortsett från linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet Ringlinien) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden, kallad Kringen, invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Hela kringen är dock inte färdigbyggd ännu. Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer. 1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.

Siriospårvagnen i Göteborg.

Under början av 2000-talet beställde Västtrafik 40 nya spårvagnar från den italienska tillverkaren Ansaldobreda. Sirio, som spårvagnen kallas, är den första utländska spårvagnen som beställs till Göteborg, om man bortser från de engelska hästspårvagnarna som fanns i staden vid förra sekelskiftet. De första vagnarna kunde tas i bruk under 2005/2006 efter några års förseningar, år 2008 hade drygt 30 vagnar levererats. En option på ytterligare 25 vagnar finns som kan skrivas under, Trafikkontoret och Trafiknämnden har återremiterat frågan om optionsutlösningen till komunstyrelsen pga dels kritiken mot vagnen och att optionsvagnarna blir dyrare pga tilläggsordrar samt att euron gått upp mot kronan. Under 2008 gjordes över 100 miljoner resor med spårvagnar i Göteborg, så många har inte rest sedan 1948 då 101 519 834 resor gjordes.[102]

Pendeltåg

Huvudartikel: Göteborgs pendeltåg

Göteborgsregionen har idag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under uppbyggnad mot Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågs-stationer är Göteborgs centralstation, Liseberg station samt Sävenäs där det även finns en rangerbangård för godstrafiken.

Linje Sträcka Öppnad Stationer Stationer i urval
Alingsåspendeln Göteborg C – Alingsås 1960-talet, ombyggnad av stationerna på 1980-talet 12 Partille, Lerum, Floda
Kungsbackapendeln Göteborg C – Kungsbacka 1992 8 Liseberg, Mölndal, Lindome
Älvängenpendeln Göteborg C – Älvängen Under byggnad 7 Gamlestaden, Bohus
Totalt 27

Regionaltåg

Flygplatser

I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 40 mot Borås och Göteborg City AirportHisingen (f.d. Säve flygfält).

Göteborg-Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats, belägen i Härryda utanför Göteborg. Flygplatsen är nordens sjätte största.[103] Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977, och ersatte den gamla flygplatsen i Göteborgs Lufthamn. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. Bokstaven ä är internationellt gångbar endast i Norden och i tyskspråkiga områden och bokstaven y uttalas olika på olika västerländska språk. 2007 hade flygplatsen 4 355 455 passagerare, mot 4 181 043 passagerare året innan vilket motsvarar en ökning med 4,2%. Sammanlagt gjordes det 31 615 landningar.[103]

Göteborg City Airport, eller Gothenburg City Airport, tidigare känd som Säve flygplats. Göteborgs andra internationella flygplats, ligger 14 kilometer nord-väst från Göteborg på ön Hisingen. Flygplatsen tillhörde tidigare F 9 Säve.

Innan Ryanair startade sina flygningar från GCA hade flygplatsen ca. 9000 passagerare per år. År 2005 flög cirka 500 000 passagerare därifrån, och 2007 flög 744,000 resenärer från flygplatsen.[104] Dessutom väntas antalet öka eftersom flera andra bolag vill etablera sig där. GCA kan hantera plan upp till storleken av en Boeing 767, en Airbus A320 eller andra liknande flygplan.

Torslanda flygfält (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till den lades ner 1977 för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid Torslanda, beläget på Hisingens västra sida, 15 km från centrala Göteborg.

Sjöfart

Hamnen

Huvudartikel: Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta Älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg.

Göteborgs hamn är cirka 22 km. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta Älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.

Göteborgs Hamn saknar i princip tidvatten. Skillnaden mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.

Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn.

Färjor

M/S Stena Germanica vid kaj i Göteborg.

Fram tills 2006 fanns färjeförbindelser mellan Frederikshavn, Kiel, Kristiansand och Newcastle. Men efter att DFDS Seaways avvecklat sina färjeturer från Göteborg efter låg lönsamhet återstår nu bara två linjer med Stena Line som enda aktör.

Stena Line kör dagligen till både Kiel och Fredrikshavn med åtta olika färjor; HSS Stena Carisma, M/S Stena Danica, M/S Stena Jutlandica, M/S Stena Scanrail, M/S Stena Germanica, M/S Stena Scandinavica, M/S Stena Carrier och M/S Stena Freighter.

Utbildning

I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två campus, i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar doktorer, licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och nautiker. 2001 startades IT-universitetet i Göteborg som ett samarbete mellan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden.[64]

Första läroanstalten

År 1630 inrättades stadens trivialskola under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av tegel i två plan, som invigdes den 1 september 1663.[105] Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av arkitekten Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan.[106][107]

Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "Gamla Latin". Arkitekt denna gången var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande Hvitfeldtska läroverket.[108]

Högskolor och universitet

Gymnasieskolor

Folkhögskolor

Bostad

Se även

Referenser

Noter

  1. Pressmeddelande SCB: Befolkningsstatistik 31/12-08
  2. 2,0 2,1 SCB - Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2008 och befolkningsförändringar första halvåret 2008
  3. Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia, Haqvin E Setthelius 1715, översättning av Simon Aberstén, Thulin & Ohlson, Göteborg 1927 s. 19
  4. Göteborg, statistik
  5. Sven Schånberg, Göteborg, 1981
  6. Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928 s. 77-81
  7. Svenska stadsmonografier - Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s.40
  8. Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s.236
  9. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter region, civilstånd, ålder och kön (SCB)
  10. Anna-Maria Carnhede (2008-11-19). ”Göteborgs befolkning över en halv miljon”. GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1375215/goteborgs-befolkning-over-en-halv-miljon. Läst 2008-11-21. 
  11. Snezana Bozinovska (2008-12-31). ”Befolkningsboom i Göteborg”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=467439. Läst 2008-12-31. 
  12. Ur Göteborgs Häfder - om de styrande och de styrde 1621-1748, Sigfrid Wieselgren, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1878 s.10
  13. [http://runeberg.org/warburyd/0068.html Folkmängden i Gbg, Majorna oräknat] Viktor Rydberg, hans levnad och diktning, 1913, Karl Warburg
  14. Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999 s.104
  15. Befolkningsstatistik 1970-2006
  16. Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
  17. Göteborg - uppkomst och äldre historia, red. Stig Roth, utgiven av Göteborgs Historiska Museum 1960 s.17-18
  18. Göteborgs turistkarta (1985), s. 73
  19. Lilienberg, (1928), s. 163
  20. Göteborgs byggmästareförening 1968 : 75 år, utgiven av Göteborgs byggmästareförening, Göteborg 1968 s. 24
  21. Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 2
  22. Stadsbor i gångna tider: Släktforskaren och staden: Årsbok 1989, red. Bengt Hjord, Sveriges Släktforskarförbund, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 ISBN 91-87676-03-6 s.148, "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl
  23. Göteborg - uppkomst och äldre historia, (femte omarbetade och utökade upplagan) red. Stig Roth & Ralph Scander, utgiven av Göteborgs Historiska Museum och Göteborgs hembygdsförbund 1976 s. 45
  24. Göteborg, Sven Schånberg, utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5 s. 51-53
  25. Göteborgs kyrkogårdsförvaltning: Kyrkogårdsförvaltningen
  26. Lilienberg (1928), s. 155-226
  27. Äldsta planen öfver Göteborgs befästningar, Fortifikationsarkivet, III AAA 2
  28. Schånberg (1975), s. 8-9
  29. Befästnings- och stadsplan för Göteborg 1924, Fortifikationsarkivet II a. C n:r 9
  30. Göteborg - porten mot väster, ett led i stormaktstidens politik, Per Nyström - Stadspalats och lantslott i ett konsolideringsskede; kring 1700-talet, Sten Åke Nilsson, Centrum för byggnadskultur i västra Sverige, Göteborg 1978 ISBN 91-85620-02-5 s. 28-30
  31. Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923 s. 16
  32. Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Sednare Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Elméns och Granbergs tryckeri, Stockholm 1815 s. 195
  33. Göteborgs byggmästareförening... (1968), s. 33
  34. Göteborg - att bygga staden, red. Einar Hansson; Stina Ejderoth-Linden, Jöran Bellman, Kjell-Ove Eskilsson och Kristian Pedersen, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor 2003 ISBN 91-89088-11-5 s. 32-33
  35. Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2-5
  36. Historiskt kartverk över Göteborg: Utvisande Göteborgs utveckling 1624-1921 (16 kartblad), upprättat för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, av andre Stadsingenjör A. Södergren & kartograf Ch. Sandahl, Göteborg 1923
  37. Charta Öfver Sjö- och Stapel Staden Götheborg med Planritningar öfver de förändringar som upkomma genom förstöringen af FÄSTNING=WERKET : upritad År 1810 af I Arnoldson
  38. Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, Rotekarta över Göteborg 1888, N P Pehrssons förlag och egendom, Skala 1 : 4 000, Original C 8675:1
  39. Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1975 Artikel: "Historiskt kartverk över Göteborg" s. 101-120
  40. Kvarteret Alströmer i Göteborg : Dess historia fram till våra dagar, Maja Kjellin, utgiven av Försäkringsaktiebolaget Svea 1966 s. 10
  41. Olga Dahl (1989), s. 152
  42. Kvarteret Bokhållaren i Göteborg, Maja Kjellin, Eric Lindgrens Boktryckeri, Göteborg 1955 s. 8-9
  43. Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 2-3
  44. Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3 s. 11
  45. Göteborgs gatunamn II:a uppl., red.Carl Sigfrid Lindstam/Göteborgs gatunamnsberedning 1962
  46. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 ISBN 91-7029-460-7
  47. Göteborgs historia 1619-1680/Gbg Jubileumspubl. I, Helge Almquist 1929
  48. Göteborg genom tre sekler, Maja Kjellin 1950
  49. Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s.83
  50. Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.111
  51. Det gamla Göteborg - historiskt längdsnitt, Oscar Jonsson & Gustaf Wilske, Göteborgs Allmänna Skolstyrelse, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1963 s.21
  52. Göteborgska kraftuttryck, Ove Gustafsson, Göteborg Energi AB, ST Tryck, Göteborg 1996 ISBN 91-630-4879-5 s.32-33
  53. Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 118
  54. Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.173
  55. Det gamla Göteborg - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.801
  56. Göteborgs hjärta : del I, Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Göteborg 1977 s. 22-27
  57. eniro.se: Holmesjön, Göteborg
  58. Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
  59. 59,0 59,1 59,2 Årsredovisning Göteborgs stad 2007
  60. 60,0 60,1 [1]
  61. Volvo.se
  62. Intersport flyttar till Göteborg
  63. NCC hyr ut till MQ
  64. 64,0 64,1 64,2 64,3 64,4 Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006(pdf)
  65. http://www.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/81becc08573f2fe0c1257145003dff82!OpenDocument Medelinkomst Göteborg 2005
  66. Skatteintäkter 2006
  67. 67,0 67,1 67,2 [http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI6NQA6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZmroYGRmYeJk0-Yp4G7izEB3X4e-bmp-gW5EeUAs5z7Eg!!/dl2/d1/L2dJQSEvUUt3QS9ZQnB3LzZfMjVLUUIySjMwMDlCRDAyVEQ0MU44NTIyUDY!/ goteborg.se, kommunala bolag
  68. Emporis Buildings - Free Database about buildings and the real-estate industry]
  69. 1,5 miljoner invånare 2020”. Göteborgsposten. 2007-01-29. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=322616. 
  70. Vision K2020
  71. 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s.78
  72. Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.51
  73. Svea-gården, Karl Johans gate 6
  74. Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.31
  75. Hus med hiskliga historier, Ingrid Wirsin 1998
  76. Tunneln står klar om fem år
  77. http://www.vv.se/templates/Pressrelease____24987.aspx
  78. Beslut om ny älvförbindelse (Gp.se)
  79. 79,0 79,1 79,2 Åke Lundgren (2008-09-11). ”Nu satsar de på vägarna i Västsverige”. GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige. Läst 2008-09-11. 
  80. Bra utreda betaltunnel (Gp.se)
  81. 81,0 81,1 81,2 Åke Lundgren (2008-09-11). ”Klart för ny tunnel”. GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel. Läst 2008-09-11. 
  82. Utredning Marieholmstunneln (Vägverket)
  83. Manne Ekman & Margareta Rydbo (2007) 100 utmärkta hus i Göteborg, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, ISBN 978-91-85488-78-0
  84. Om Elite Park Avenue Hotel (Elite Hotels.se)
  85. Om Elite Plaza Hotel (Elite Hotels.se)
  86. Göteborgsposten. 2007-10-16. http://www.gp.se Göteborg drar in pengar. 
  87. Dagens Handel. 2006-11-27. http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open Göteborg toppar listan. 
  88. 88,0 88,1 Dagens Nyheter
  89. Pressrealese Nordstan.se (PDF)
  90. På tidsresa med Frölunda Torg (nyafrolundatorg.se)
  91. Glimtar ur Göteborgslivet 1878-1938, utgiven av Göteborgs Adress- och Industrikalender, Göteborg 1938 s.31
  92. Åhlens planerar våldsam tempoökning (E24.com)
  93. Göteborgsposten - Kock & Vin får stjärna
  94. Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s.370
  95. Inget svar om biltullar från PolitikernaGöteborgsposten
  96. Politiker öppnar för biltullar (PunkSE)
  97. Kranskommunerna kräver rösträtt, Göteborgsposten
  98. Folkomrö(s)tning om trängselavgifter 2010 (GT.se)
  99. Ny älvstunnel kan få vägavgifter. (Göteborgsposten.se)
  100. ”Politiker öppnar för biltullar i Göteborg”. Punkt SE. http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab. Läst 2008-09-10. 
  101. 101,0 101,1 Martina Liljedahl (2008-09-07). ”Allt fler Göteborgare tar pendeln till jobbet”. Metro. http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml. Läst 2008-09-10. 
  102. Eva Heyman (2009-02-12). ”100 miljoner spårvagnsresenärer”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=476015. Läst 2009-02-12. 
  103. 103,0 103,1 Passagerarstatistik 2007
  104. Goteborgcityairport.se
  105. Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 423
  106. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.3
  107. Göteborg förr och nu, Gymnasiehusens historia i Göteborg före 1862, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1962 s.49-51
  108. Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 273 + s. 300

Webbkällor

Externa länkar

  • Wiktionary small.svg Se även ordet "Göteborg" på svenskspråkiga Wiktionary.


Personliga verktyg