Masthuggskyrkan
Från Rilpedia
Masthuggskyrkan, är en kyrkobyggnad som tillhör Masthuggs församling, Göteborgs stift, Svenska kyrkan. Kyrkan ligger på Stigberget, vid Storebackegatan i Göteborg. Kyrkan har en mycket framträdande placering på berget och är en av stadens stora sevärdheter. "Masthuggskyrkan är en av de mest urgöteborgska byggnaderna".[1]
Innehåll |
Historia
Masthuggs församling kom till på nyåret 1908, men redan 1906 beslutade kyrkofullmäktige att en ny kyrkobyggnad skulle uppföras till den blivande församlingen. Ett tidigt förslag var att Johanneskyrkan skulle bli den nya församlingens kyrka,[2] men det föll på kyrkans begränsade storlek. Ett annat förslag var att placera en ny kyrka i Gamla Varvsparken, där nuvarande Sjöfartsmuseet ligger, och ytterligare ett var att kyrkan skulle läggas på Stigbergets topp.
Den 4 november 1907 startades en arkitekttävling och en sakkunnigkommitté tillsattes, där en av medlemmarna var Göteborgs stadsarkitekt sedan 1897, Carl Fahlström och de övriga var arkitekt Erik Lallerstedt och arkitekt Axel Anderberg.
Till denna tävling inbjöds fyra arkitekter, Sigfrid Ericson, Yngve Rasmussen, Ivar Tengbom & Ernst Torulf (med gemensam byrå) samt Eugen Thorburn. Efter vissa omarbetningar beslöt kyrkofullmäktige den 24 maj 1909 att anta Sigfrid Ericsons förslag.[3] Själva byggnadsarbetet började i december 1910 och var avslutat med invigningen den 14 oktober 1914.
Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor liksom stadens övriga kyrkklockor klämtade för den allmänna mobiliseringen, mellan klockan 8 och 11 och med tio minuters mellanrum.
Arkitektur
Själva kyrkan utgöres av ett treskeppigt långhus, som i öster vidgar sig i ett transept, samt avslutas i ett trigonalt avslutat kor. Denna tresidiga avslutning är synlig endast i exteriören, då själva koret med en mur är rakt avslutat i interiören. I rummet bakom koret är en altarorgel placerad. Huvudingången är belägen vid den västligaste delen av långhusets norra vägg.
Kyrktornet är 60 meter högt (samma som Tyska kyrkans) , med 11 meters sidor. Grund- och källarmurar samt vissa andra delar, såsom korsockeln och sakristian består av natursten. I byggnadsbeskrivningen heter det, att denna sten skall "...vara föga kullrig obearbetad fält- eller kullersten tagen ur stenröse på land eller vid insjö men icke från hafsstrand. Stenen skall hufvudsakligen vara af mörk färg, grå, svart, violett och röd och läggas i kalkbruk. Dess storlek får mycket variera och de största stenarna få vara så stora som hälst".[4] Fasaderna är för övrigt av handslaget, rött munktegel från Börringe med de ovanligt stora måtten 9,5 x 14,5 x 30 centimeter. Yttertaket av armerad betong är täckt med munks- och nunnetegel från Slottsmöllan. Tornspiran är en järnkonstruktion och täckt med kopparplåt. Göteborgs-Tidningen skriver den 22 maj 1913 om tornspiran:
- "Tornspiran som är 6 á 7 meter i längd är för övrigt prydd med en del vackra saker. Först ha vi en stor kula, en pjes på 1,5 meter i genomskärning, ovanpå den sitter ett kors, som i själva krysset är försett med konungens namnchiffer i guld, samt därovanför en del bladornament. Över det hela tronar tuppen, som är vridbar och sålunda även kommer att tjäna som vindflöjel".
Innertaket är av timmer och inre murytor av vitkalkat tegel. Kyrkan rymmer 1 050 personer, varav 250 på läktarna.[5][6]
Inventarier
Altartavlan är en triptyk med himmelsfärden som motiv i mittfältet, Jesu bönekamp i Getsemane till vänster samt Kristi död på korset till höger. Bokstäverna I. N. H. S över triptyken är lesus Nazarenus Hominum Salvator, "Jesus från Nasaret människornas frälsare". Det är Sigfrid Ericson som stod för formen och skulptören Ninnan Santesson svarade för det skulpturala och konstnären Engelbert Bertel-Nordström målade. Altaret och altarringen är i täljsten.
Dopfunten ritades 1991 av arkitekten Arne Tollbom efter en skiss av Sigfrid Ericson och formades i gotländsk sandsten från Slite stenhuggeri på Gotland. Orgeln avskärmas av ett stockverk med änglar skurna av Henry Nilsson. Orgeln har 66 stämmor och är Göteborgs stifts största kyrkoorgel, samt har även ett fjärrverk i koret bakom altartavlan.
Klockorna
Masthuggskyrkan har två kyrkklockor, där den stora väger 3 200 kilo och den lilla 2 000 kilo. Det var vid Götaverken som båda klockorna göts 1914.
Händelser
Den 24 februari 1940, meddelades att flera kyrkor i Göteborg måste stängas på grund av bränslebrist. Till dem hörde Hagakyrkan, Tyska kyrkan och Masthuggets kyrkor, samt Lundby nya kyrka och Örgryte gamla kyrka.[7]
Externa länkar
Källor
- Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie IV, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1966 s. 85-116
- Masthuggskyrkan - en historik, red. Barbro Ilvemo, Masthuggs Församling, Göteborg 2008
Noter
- ↑ Vårt Göteborg, nr. 2, utgiven av Stadskollegiet i Göteborg 1966 s. 7
- ↑ Masthuggskyrkan 1914-1964, Evert Ternevall, Göteborg 1964 s. 2
- ↑ Göteborgs kyrkofullmäktiges handlingar: nr 20, 1908
- ↑ Byggnadsbeskrivningen, s. 1
- ↑ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.221
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.86
- ↑ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.524
