Ninnan Santesson
Från Rilpedia
Ninnan Gertrud Pauline Santesson, född 1891 i Fjärås, död 1969 i Stockholm, var en svensk skulptör och tecknare.
Innehåll |
Studier och levnad
Ninnan Santesson föddes på det nordhalländska säteriet Tjolöholm. Hon var den mellersta av tre döttrar till godsägaren Bernt Santesson och Edith Bergman. Egendomen såldes året därpå till göteborgsköpmannen James Fredrik Dickson och familjen flyttade då till gården Mälby i Södermanland. Fadern dog då Ninnan var 12 år, och modern och syskonen flyttade därefter till Stockholm.
Ninnan Santesson studerade först för skulptören Sigrid Blomberg (1909-11) och sedan på Tekniska skolan och Konstakademien (1911-13). På Konstakademien gick hon för skulptören Theodor Lundberg. Efter två års studier där reste hon med kurskamraten Lisa Bergstrand till Paris, där hon bodde fram till första världskrigets utbrott sensommaren 1914. Till Paris kom också senare Siri Derkert, som också studerat samtidigt med Ninnan på Konstakademien, och som blev en livslång väninna.
I Paris ritade Ninnan Santesson kroki på Académie Colarossi och studerade skulptur på Académie de la Grande Chaumière för Antoine Bourdelle. Vintern 1914 tillbringade Ninnan i Alger tillsammans med Lisa Bergstrand och Siri Derkert.
I umgängeskretsen i Paris ingick också målaren Engelbert Bertel-Nordström (1884-?), som hon var gift med mellan 1917 och början av 1920-talet). Dottern Lena föddes i Stockholm 1918.
Under 1920-talet bodde Ninnan Santesson på Söder i Stockholm i nära relation i ett konstnärskollektiv med bland annat Siri Derkert och Mollie Faustman. Hon flyttade senare till en villa på Lidingö. I vänkretsen fanns också konstnärerna Vera Nilsson, Maj Bring och Maj Braathen. I början av 1930-talet flyttade hon till en villa i Lidingö, och bodde också under längre tid i London tillsamman med Naima Wifstrand.
Framemot andra världskrigets utbrott engagerade sig Ninnan Santesson mer och mer i politk. Hon tog emot tyska och norska flyktingar från nazismen i sitt hem, bland annat Berthold Brecht och hans familj. Hennes insamlingsengagemang för Norge, dit hon åkt som kurir 1941, renderade henne ett två månaders villkorligt straff för olovlig underrättelseverksamhet. Hon var efter det andra världskriget aktiv i Svenska kvinnors vänsterförbund och i kampen mot atomvapen.
Konstnärlig verksamhet
Ninnan Santesson debuterade 1915 på Konstnärshuset i Stockholm, där hon ställde ut tillsammans med Bertel-Nordström.
Under 1920-talet gjorde hon flera offentliga konstverk i Göteborg. I övrigt skulpterade hon framför allt personporträtt (huvuden) , men ställde sällan ut sina verk.
1949 hade hon en utställning i Borås, och 1960 en på Färg och Form i Stockholm med skulpturer och teckningar, tillsammans med Maja Braathen och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg
Under sitt sista levnadsdecenninum gjorde hon bland annat flera porträtt av Naima Widstrand och Maj Bring. Hon färdigställde också skulpturer ’’Flicka med hund’’ i Mälarhöjden strax före sin död 1969.
Offentliga verk
- Erik Dahlbergsreliefen, granit, Erik Dahlbergsgatan/Aschebergsgatan i Göteborg, 1916
- Herde med lamm, ek, 1919
- Altartavla i Masthuggskyrkan i Göteborg, 1922 (senare målad av Bertel Nordström)
- Altartavla, ek i Boo kyrka, 1923
- Krucifix i Masthuggskyrkan i Göteborg, 1925
- Viktor Rydbergsmonumentet, brons, Viktor Rydbergsgatan/Geijersgatan i Göteborg, 1930
- Flicka med hund, brons, Mälarhöjden i Stockholm, 1968-69
Källa
- Gunilla Pagés: ’’Ninnan Santesson’’ i Louise Robbert (red): ’’Den otroliga verkligheten – 13 kvinnliga pionjärer’’, Carlssons Bokförlag, Borås 1994, ISBN 91-7798-882-5
