Mälarhöjden
Från Rilpedia
Mälarhöjden | |
Bildad | 1926 |
Stadsdelsområde | Hägersten-Liljeholmen |
Församling | Hägerstens församling |
Antal invånare | 4 194 (2007) |
Landareal | 142 hektar |
Kommunområde | Söderort |
Smeknamn | -Mälis |
Stockholmsportalen | Stockholms kommun |
Mälarhöjden är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun och ligger vid Mälaren. Den ligger inom stadsdelsområdet Hägersten-Liljeholmen och inom Hägerstens församling.
Stadsdelen gränsar till Hägersten, Västertorp, Fruängen, Bredäng, dessutom vattengräns till Ekerö kommun.
Stadsdelen är mycket kuperad, den högsta punkten ligger vid Backvindeln, 71 meter över havet.
I stadsdelen finns offentliga konstverk av bland annat Ninnan Santesson (Flicka med hund, brons, 1969, centrum) och Bror Hjort (Funderande pojke, brons 1935, Hägerstensvägen/Edvard Swartz plats).
Innehåll |
Historik
Slättens gård är känt sedan 1762, det var ett torp som då hörde till Sätra gård. Huset står fortfarande kvar vid Slättgårdsvägen 80. På gården bedrev man jordbruk ända fram till 1960-talet.
Johannisdal var ett torp som lydde under Hägerstens gård, den är känd från 1677. Torpet låg vid nuvarande Brittmässgatan, men revs på 1940-talet. Namnet Johannisdal lever kvar i gatunamnet Johannisdalsgatan och i kvartersnamnet Johannisdalsgården. Pettersberg var en krog vid Mälarens strand, känd från 1772, som låg vid nuvarande Båtsmanskroken 28.
Från 1890-talet blev det vanligt att förmögna människor skaffade eller byggde sommarhus i området, och senare även villor. Det samhälle som växte upp fick namnet Fridhems villastad. Från centrala Stockholm färdades man med ångbåt till Fridhems brygga. Samhället blev omdöpt till Mälarhöjden på 1910-talet. Invånarna menade då bland annat att alltför mycket post felsorterades till villasamhället Fridhem i Malmö och andra Fridhem i landet. 1913 öppnades spårvägen hit, ändstationen låg vid nuvarande Hägerstensvägen/Slättgårdsvägen, trafiken bedrevs av Södra Förstadsbanan (Från 1920 av AB Stockholms Spårvägar, SS. Linje 16 gick från Slussen och senare kom även Linje 13 från Fridhemsplan). 1914 fick området sitt nuvarande namn. Ett stadsdelscentrum med affärer växte fram från 1920-talet på den plats där spårvagnarna vände. I Mälarhöjden fanns även biografen Mälarbio och Johannisdals skola som invigdes 1905.
Antalet barn växte kraftigt, och arkitekten Georg A. Nilsson fick i uppdrag att rita en ny skolbyggnad. Skolan fick nu namnet Mälarhöjdens skola, och den nya byggnaden togs i bruk 1925 och dubblerades i en spegelvänd skolbyggnad, som togs i bruk 1930. 1929 uppfördes Mälarhöjdens kyrka efter ritningar av Hakon Ahlberg. En frikyrka i området är Betelkyrkan på Storsvängen.
Området söder om Mälarhöjdsvägen och öster om Ugglemossvägen började bebyggas på 1920-talet. Samtidigt byggdes cirka 30 småstugor i området kring Johannisdals gård. På 1930-talet byggdes många hus i funkisstil vid Pettersbergsvägens västra del. Flerfamiljshus tillkom vid Edsbergs gränd 1942, ritade av arkitekterna Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren. Området strax väster om Ugglemossvägen började byggnas på 1960-talet.
Bildgalleri
Bredablick på Pettersbergsvägen 45 uppfördes som sommarnöje i slutet av 1800-talet. Den har fungerat både som krog och som konditori. |
Tunnelbanestationen
Mälarhöjden är en station inom Stockholms tunnelbana. Den trafikeras av T-bana 2 (röda linjen) och ligger mellan stationerna Axelsberg och Bredäng.
Stationen ligger vid Hägerstensvägen och Slättgårdsvägen. Avståndet till station Slussen är 7,5 kilometer. Den invigdes den 16 maj 1965 vid den första utbyggnaden av den ett år tidigare invigda t-bana 2. Plattformen ligger i en bergtunnel 10-34 meter under marken. Entré finns från Slättgårdsvägen 2.
Konstnärlig utsmyckning; emaljplåtar, Ebb och flod av Margareta Carlstedt, 1965
Se även
Litteratur
- Bo G. Hall: Mälarhöjden med omnejd - Från Örnsberg till Vårberg, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 72, 1986
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Mälarhöjden
|