Vårby gård

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vårby gård, Bäckgårdsvägen, april 2009

Vårby gård är en förort till Stockholm i kommundelen Vårby i Huddinge kommun, belägen invid Mälarens östra strand. Den gränsar till Botkyrka och Ekerö kommuner samt Stockholms stad.

Området där Vårbybäckens vattensystem hade sitt utlopp i Mälaren har rika spår av bebyggelse alltsedan stenåldern. Vårby ("Warby" belagt första gången 1381) anses ha haft strategisk betydelse i skyddet av Helgös och Birkas handel - en så stor betydelse att det fått namn efter sin funktion "Vardh by" d.v.s. vakternas by. På 1680-talet ansågs det i den levande traditionen att den vårdkase av de fyra på Brunkeberg, på Kungshatt, på "Vårdbergets borg" och Bockholmssund, Ekerö som ingick i Mälarens inre försvarssystem gett namn åt byn. Vårbygodset har därmed under lång tid varit traktens huvudort där t ex Smista (dagens Skärholmen) och Sätra varit utgårdar.

Förorten har sedan fått sitt namn efter den herrgård som vad man känner till bl.a. tillhört medeltida adelsätten Kase (från Uppland), ätten Oxenstierna, varit kronohemman under Gustav Vasa, förlänad till kungens sekreterare adlad Oliveblad 1550 samt t.ex. Georg Henrik Jägerhorn (1747-1826).

Manbyggnaden från 1720-talet var i gott skick ännu i slutet av 1960-talet. Efter en långdragen strid om byggnadens framtid, vilket resulterade i systematisk vanvård, brann den ner 5 maj 1975. (Bild på herrgården finns bl a i Ahnlund, 1968)

Tunnelbanestationen

Perrongen på stationen

Vårby gård är en station inom Stockholms tunnelbana, mellan stationerna Vårberg och Masmo.

Stationen togs i bruk den 1 oktober 1972. Avståndet från station Slussen är 14,2 kilometer. Det är en utomhusstation med en plattform och entré från Vårby gårds centrum.

Konstnärlig utsmyckning : fotomontage av exotiska växter, Flora, av Rolf Bergström, 1999.

Källa

  • 'hemsidor', Stockholms läns museum, 2008
  • Kring Skärholmen av Henrik Ahnlund , 1968



Personliga verktyg