Från Rilpedia

Denna artikel handlar om den historiska handelsplatsen i Mälaren. För andra användningar av nammet, se Birka (olika betydelser)

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Birka var en handelsplats anlagd på 700-talet och i bruk till slutet av 900-talet, och brukar kallas "Sveriges första stad". Den är belägen på ön Björkö i Mälaren i Adelsö socken i Ekerö kommun. Birka och Hovgården (på Adelsö) är gemensamt upptagna på UNESCO:s världsarvslista.

Innehåll 1 Bakgrund 2 Senare historia 3 Utgrävningar 4 Är detta Ansgars Birka? 5 Noter 6 Se även 7 Litteratur 8 Externa länkar

Bakgrund

Birka var under vikingatiden en viktig handelsplats i svearnas rike som kan göra anspråk på att ha varit "Sveriges" första stad, varvid begreppet "stad" inte kan jämföras med senare städer som Sigtuna och Lund. Ända sedan medeltiden har Björkö i Mälaren, belägen i Adelsö socken, Uppland, ansetts vara identisk med denna handelsplats.^[1] Den enda skriftliga källan från tiden då Birka existerade är ärkebiskop Rimberts "Vita Anskarii" från runt 870, dvs. en berättelse om Ansgars liv. Ansgar vistades själv i Birka två gånger. Birka nämns i Ansgarsvitan som Birca, och vilket anses vara en latinisering av Björkö. Birka omtalas av Adam av Bremen runt 1070 men platsen låg då öde. Stadsbildningen på Björkö uppvisar stora likheter med Hedeby i dagens Nordtyskland, men paralleller finns även till norska Kaupang.

Man vet inte vilken kung som anlade Birka omkring år 790 och hur stort hans makt var^[2]. På närbelägna Adelsö byggdes en kungsgård, Hovgården, varifrån kungen kunde övervaka handeln. Cirka 700-1000 personer tros ha bott i Birka när staden var som störst. Köpmän från när och fjärran med dyrbara handelsvaror sökte sig till staden. I början kom varor från arabiska länder, senare från syd- och västeuropa. Det rörde sig om byteshandel och man bytte inhemska varor som järn, päls, horn och bärnsten mot silvermynt (som man smälte ner och gjorde om till smycken), siden, glas och kryddor.

Idag finns närmare 3 000 gravar på Björkö^[3]. Ett flertal olika gravtyper finns representerade, antingen innehållande brand- eller skelettbegravningar. De rika fynden från utgrävningarna berättar om ett samhälle med stark hierarki och stora skillnader mellan både klass och kön.

År 829 sändes benediktinermunken Ansgar till nuvarande Sverige eftersom en kristen missionär efterfrågats av svearnas kung, Björn. Vid ankomsten begav sig Ansgar först till kungsgården vid Hovgården på Adelsö för att få kungens tillstånd att verka i Birka. Där grundade Ansgar sedan en kristen församling. Ansgar lyckades inte att kristianisera Birka. År 852 återkom han, men även den resan var ett misslyckande. Birka blev aldrig en kristen stad^[4]. Som en minnesvård över Ansgar och hans missionsarbete restes år 1836 det stora stenkorset, Ansgarkorset, på höjden inom den gamla fornborgen på Björkö.

Senare historia

Birka övergavs av okända skäl i slutet av 900-talet, möjligen till förmån för Sigtuna. En teori är att Birka på grund av landhöjningen blivit isolerat, det gick inte längre för båtarna från Östersjön att komma till Birka via inloppet vid nutidens Södertälje. En annan, äldre teori, gör gällande att staden plundrades och brändes, varefter den aldrig återuppbyggdes.

Utgrävningar

Redan på 1680-talet utförde fornforskaren Johan Hadorph grävningar på Björkö varvid han fann "swarteste Kohlen aff upbrände Husen, hwarest Bönderne hafwa sin fetaste Åcker". Platsen för stadsbebyggelsen kallas fortfarande för "svarta jorden". Denna ligger på öns nordliga del och kringgärdas av en jordvall. Jordvallen slutar i söder i Borgberget med rester efter en befästning. Utanför vallen finns stora gravområden. Här har bland annat påträffats rika s.k. kammargravar, dvs. djupt nedgrävda schakt med intimrade väggar.

Hjalmar Stolpe genomförde systematiska grävningar på Björkö under 1870- och 80-talen. Han var utbildat Entomolog och letade efter bärnsten för att studera inneslutna insekter. Han fann bärnsten men gjorde även många arkeologiska fund. Stolpe grävde, undersökte och dokumenterade under tio år gravhögarana på "Hemlanden" och den "Svarta jorden". Han lade grundstenen för alla framtida forskningar över Birka. Ett av hans största fynd var en silverskatt bestående av 450 islamiska silvermynt och ett stort antal silversmycken som låg på ett järnfat. Hans fynd är idag basen i dokumentationsmaterialet från vikingatiden och många av föremålen ligger fortfarande ouppackde och outforskade^[5].

Björn Ambrosiani grävde i Svarta jorden på Björkö 1969–1971, och var sedan projektledare för grävningarna 1990–1995. 1997–2004 genomförde Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet grävningar vid den så kallade Garnisonen under ledning av Lena Holmquist Olausson. 2005 och 2006 genomförde Riksantikvarieämbetets undersökningsverksamhet (UV) grävningar i utkanten av den nutida Björkö by i syfte att försöka spåra Björkös medeltid. 2007 grävde de ånyo - denna gång invid gravfältet Grindsbacka på mellersta Björkö.

Är detta Ansgars Birka?

Då källorna är knapphändiga har andra Birka (för det fanns flera platser med detta namn) utpekats som Ansgars Birka. Denna debatt uppväcktes framför allt av västgötaskolan. Att de arkeologiska bevisen för att det fanns en betydelsefull stad och handelsplats på Björkö under vikingatiden är överväldigande, tycks inte vara tillräckligt övertygande argument för dem som har pekat ut följande orter som "Ansgars Birka":

• Åland
• Bjärka, Västergötland (Västgötaskolan)
• Köpingsvik på Öland. Man menar att den svarta jorden där är fyra gånger så stor som på Björkö.
• Vreta kloster utanför Linköping.

Anledningen till att placeringen av Ansgars Birka är så kontroversiell beror på att Ansgarskrönikan nämner att sveakungen hade sitt residens i närheten av Birka. Placeringen av Ansgars Birka blir därmed även en placering av Svearikets vagga, som enligt västgötaskolan och likasinnade inte låg i Mälardalen. I sitt kyrkohistoriska verk från cirka 1070 anger Adam av Bremen på två ställen att Birka låg i mitten av Sueonia respektive mellan Suedia och Östergötland. De latinska begreppen Sueonia och Suedia bör rimligen tolkas som ett försök att skilja mellan Sverige och Svitjod (=Svealand). Adam av Bremen beskriver även Birka som göternas stad, vilket av vissa har betraktats som ett avgörande bevis på att Birka inte låg i Svealand. Det verkar onekligen som om Adam av Bremen har uppfattat Birka som östgötarnas centralort, det ligger isåfall i linje med att han skildrar Skara som västgötarnas centralort, Sigtuna som svearnas och Hälsingland som skridfinnarnas centralort. Men Adams av Bremen geografikunskaper inger för det mesta inget förtroende och den resebeskrivning till Birka som han har med i sitt verk pekar tydligt ut Björkö i Mälaren som Birka. För enligt denna låg både Birka och Sigtuna en dagsfärd norr om Södertälje. Ett annat argument som brukar anföras för att hävda att Birka inte kan ha legat på Björkö är att Adam skrev att Birkas hamn vette mot norr, i verkligheten låg den mer åt väster. Men detta är knappast ett övertygande argument mot Björkö-Birka, tvärtom är det snarare ett stöd för denna plats, de av Adam av Bremen angivna väderstrecken är nämligen konsekvent felaktiga så att väster blir norr och norr blir öster och så vidare.

I äldre svenska var birk liktydigt med borg, handelsplats, (jämför birkelag, handelslag och birkekarlar, köpmän).

Noter

1. ↑ Birka, Bente Magnus, RAÄ, 1999, sida 4
2. ↑ Birka, Bente Magnus, RAÄ, 1999, sida 11
3. ↑ Birka och Hovgårdens historia
4. ↑ Birka, Bente Magnus, RAÄ, 1999, sida 21
5. ↑ Birka, Bente Magnus, RAÄ, 1999, sida 16

Se även

• Bjärköarätter lagarna som styrde livet på handelsplatser och i städer i norden.
• Uppåkra samtida stad, större än Birka, i nuvarande Sverige (Skåne) som även den övergavs runt år 1000.
• Handelsvägen från varjagerna till grekerna

Litteratur

• Boken om Ansgar. Stockholm 1986. (Översättning av Rimbert: Ansgars liv).
• Adam av Bremen: Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm 1984.
• Birka, Bette Magnus, Riksantikvariatsämbetet 1999

Externa länkar

• Birka vikingastaden, Strömma Turism & Sjöfart
• Birka och Hovgården, Riksantikvarieämbetet
• Birka and Hovgården, UNESCO
• Birka i Fotevikens Museums databas

• Wikimedia Commons har media som rör Birka
  Bilder & media