Sigtuna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Sigtuna är också en by i Gnesta kommun i Södermanland och en bydel i Tervola kommun, Finland.


Sigtuna
Siffrorna avser orten
Läge 59°37′N 17°43′O / 59.617, 17.717
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Sigtuna kommun
Församling Sigtuna församling
Folkmängd(2005) 7 204
Area(2005) 395 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 maj 2008)
Stora gatan i Sigtuna mot väster. Till vänster Drakegården, nu turistbyrå.
S:t Olofs kyrkoruin. 1100-talet.
Sigtuna rådhus, kallat Sveriges minsta. 1700-talet.
Mariakyrkan, 1200-talet.
Sigtuna nämns på denna runsten, som nu är utställd i Sigtuna museum. Omkring 1100.
Sigtuna omkring år 1700. Bilden anses fantasifull. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Sigtuna är en tätort (stad) i Sigtuna kommun, Stockholms län.

Sigtuna ligger vid Mälaren och grundades av Erik Segersäll runt år 980. Staden var sedan säte för den förste kristne kungen, Olof Skötkonung, som här lät slå de första svenska mynten. Sigtuna var en av de första städerna inom det medeltida Sveriges gränser och blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet på 1200-talet.

Sigtuna är numera ett mycket populärt turistmål och även ett mycket populärt ställe att bo på med närheten till huvudstaden (Stockholm), fjärde största staden (Uppsala) och Sveriges största internationella flygplats Arlanda som ligger i kommunen drygt 20 kilometer från Sigtuna tätort.

Sedan 1971 är orten en del av Sigtuna kommun, med Märsta som säte för kommunledningen och största tätort. En annan tätort inom kommunen är Rosersberg.

Innehåll

Historia

Sigtuna är en av de första städerna i det svenska rike som sakteliga började växa fram i skiftet mellan vikingatid och medeltid. Staden anlades primärt som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission. Efterhand fick också handeln betydelse. Myntningen började ca 995 med engelska förebilder. Under Olof Skötkonungs och hans efterträdare Anund Jakobs tid slogs under en 30-årsperiod ett par miljoner silvermynt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort med en rad namnkunniga utländska besökare. Staden nämns i flera västnordiska skaldedikter.

Från 1000-talet härstammar också ett 30-tal runstenar och fragment av runstenar som påträffats i Sigtuna.

Dagens Sigtuna är byggt på kulturlager från medeltiden, som kan vara tre meter tjocka eller mer. Ett antal stora arkeologiska undersökningar har genomförs mellan 1988 och 2006 som inte bara gett en oerhörd mängd fynd utan också avslöjat hur den äldsta staden planerades och hur husen byggdes.

Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan, med ca 8 meter breda, långsmala tomter med kortsidan mot en huvudgata, i stort sett motsvarande dagens Stora gatan.

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Sigtuna blev biskopssäte på 1060-talet och detta var biskopens kyrka, den första domkyrkan. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera Sigtuna museum.

Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark.

Sigtuna brändes i ett anfall 1187. Vem som låg bakom attacken är oklart, de historiska källorna benämner enbart "paganer från öst".[2] Karelare från furstendömet Novgorod har utpekats i Erikskrönikan (1320 år) som angripare:

Swerige haffde mykin vadha
aff karelom ok mykin onadha
The foro aff haffuit oc vp i mäle
bade i lugne ok swa i äle
alt hemelika jnnan swia skär
ok optast ä mz stylda här
en tyma fiöl them en then luna
at the brändo wp sightuna
Ok brändo thz swa alt i röther
at then stadhin fik ey än böther
Jon erchebiscop wart ther slägen
tess war mangin hedin fäghen
at them crisno gik swa illa i hand
thz gledde karela ok rytza land. [3]

Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att dominikanerna etablerade ett konvent 1237. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, S:ta Maria, är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.

Sigtuna konkurrerades mot slutet av 1200-talet ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm. Staden förde en allt mer tynande tillvaro, även om den hade ett uppsving på 1700-talet. Då tillkom också stadens rådhus, kallat Sveriges minsta.

På 1900-talet vände trenden kraftigt uppåt i huvudsak tack vare satsningar som Sigtunastiftelsen och internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Genom att bilismen gjort bekväm arbetspendling till hela norra Storstockholm, Arlanda och Uppsala möjlig har Sigtuna allteftersom blivit en attraktiv sovstad.

Orten har numera har drygt 7 000 invånare.

Kända Sigtunabor

Lista över personer som har sitt ursprung i eller under längre perioder varit bosatta i Sigtuna

Källor

  • Sten Tesch & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. 2 uppl. Sigtuna 2005.
  • Sten Tesch: Sigtuna, det maktpolitiska och sakrala stadsrummet under sen vikingatid och tidig medeltid (c:a 980-1200). Berit Wallenbergs stiftelse 50 år. Stockholm 2007.
  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Beskrivning på en websida koncentrerad kring Karelen
  3. ↑ Erikskrönikan i Projekt Runeberg

Se även

Externa länkar


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sigtuna"
Personliga verktyg