Erik Segersäll

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Erik Segersäll
Bland de något mindre kungshögarna i Gamla Uppsala har kung Erik antagligen gravsatts.
Bland de något mindre kungshögarna i Gamla Uppsala har kung Erik antagligen gravsatts.
Regeringstid 970-995
Ätt Munsöätten
Gemål(er) Sigrid Storråda
Barn Olof Skötkonung
Efterträdare Olof Skötkonung
Född Möjligen 945
Död 995

Erik Segersäll (fornnordiska: Eiríkr inn sigrsæli), födelsedatum okänt,[1] död cirka 995, var sveakung cirka 970-995 och dansk kung cirka 992-993. Han är den första svenska kung som man vet något bestämt om .[2] Han är den förste som man tror sig veta behärskade hela det område som idag utgör Svealand, Västergötland och Östergötland, det vill säga det medeltida Sverige.

Enligt de sägner som finns om Erik Segersäll regering (isländska sagor och Adam av Bremens krönika) ska han vid tillträdet omkring år 970 ha samregerat med sin yngre bror Olof. Omkring år 975 skall Olof dött och Erik blivit ensam kung.[källa behövs]

Enligt sagan hade Olof en son, Styrbjörn Starke eller Styrbjörn Sveakämpe, som hävdade sin fars rätt till tronen. Då Erik vägrade erkänna denna rätt drog sig Styrbjörn söderut och allierade sig med Jomsvikingarna från Wolin. Med denna vikingahär begav han sig mot Uppland, för att avsätta Erik. Omkring år 985 möttes Erik och Styrbjörn vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala i Uppland och utkämpade ett tre dagar långt slag, där Styrbjörn stupade och Erik stod som segrare. Det var efter detta slag som han ska ha fått tillnamnet "Segersäll".

Erik skall också ha fördrivit Sven Tveskägg av Danmark och regerat över detta rike ett tag efter att ha inlett ett erövringståg mot det för att hämnas Tveskäggs stöd till Styrbjörn. Hans tid som dansk kung var kort, på sin höjd ett år, innan sjukdom tvingade honom tillbaka norrut till Gamla Uppsala. Vissa källor anger denna tidsrymd till 992-993. Han dog 995 i sjukdom (sotdöden) på kungsgården i Gamla Uppsala och tros ligga begravd i sydvästra gravfältsområdet vid Gamla Uppsala. Han efterträddes av sin minderårige son Olof Skötkonung som han hade tillsammans med den mytomspunna Sigrid Storråda.

Äktenskap

Ur Adams av Bremen krönika
Erik, sveonernas kung, slöt ett fördrag med polanernas mycket mäktige kung Boleslav. Denne gav Erik sin dotter eller syster till äkta. På grund av detta förbund angreps danerna av slaverna och sveonerna gemensamt.

Erik Segersäll var gift med antingen den västgötska stormanndottern Sigrid Storråda eller Świętosława (också känd som Gunhild) av Polen, dotter till furst Mieszko I av Polen [ES II:114].

Källorna är oense om vem som var Eriks drottning och vem av de ovannämnda kvinnorna som anses vara mest trovärdig beror helt på hur man värderar källornas tillförlitlighet. De isländska källorna och Saxo Grammaticus säger att det var Sigrid Storråda och hon får mycket utrymme i deras berättelser. Adam av Bremen anger däremot att hon var en icke namngiven slavisk prinsessa, syster eller dotter till Boleslav, som i ett senare tillägg till hans bok får namnet Gunhild. Äktenskapet var ett tecken på ett förbund mellan Erik och Boleslav riktat mot den danske kungen Harald Blåtand. Om han med Boleslav menar den polske kungen Boleslav I blir det problem eftersom denne regerade efter Harald Blåtands död.[3]

Länge ansåg historikerna att berättelserna om den västgötska stormannadottern Sigrid Storråda var påhittade och att namnen Sigrid och Gunhild båda var förvrängningar av det polska namnet Swiatoslawa. Numera har dock pendeln börjat svänga igen till förmån för Sigrid Storråda och man anser nu allt mer att det är Adam av Bremen som har missuppfattat saken.[källa behövs]

Barn

  1. Olof Skötkonung
  2. Holmfrid[4]
  3. Emund (d. ung)[5]

Källor

  1. Nationalencyklopedin, uppslagsord Erik Segersäll
  2. Thomas Lindkvist: The Cambridge History of Scandinavia, 2003 "Kings and provinces in Sweden",, sid. 223. ISBN 0521472997. 
  3. Maja Hagerman: Spåren av kungens män, Rabén Prisma, Stockholm 1996, sid. 281-282. ISBN 91-518-2927-4. 
  4. Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X s. 9
  5. Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80


Företrädare:
Björn Eriksson
och/eller Emund Eriksson
(sagokungar)
Sveriges regent
cirka 970–995
(samregent med Olof Björnsson 970–975)
Efterträdare:
Olof Skötkonung


Personliga verktyg