Lista över Sveriges regenter
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Sverige har varit en monarki under mycket lång tid. Monarkins innehåll och makt såväl som Sveriges omfattning har dock varierat över tiden. Även själva ordet Sverige har utvecklats med språket, förändringar som ibland används för att benämna olika epoker av utvecklingen, se vidare Svearike.
De äldsta kungarna är endast kända som sagokungar (se svenska sagokungar), men även under den historiska tidens regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.
Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik XIV på 1500-talet. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[1] som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][3] och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn, med ordningsnummer VII enligt Johannes Magnus kunglängd. Den förste historiskt belagda Erik är Erik Segersäll eller eventuellt Erik Väderhatt beroende på vilken källa man utgår från – den förste som alla är överens om är dock Erik Segersäll.
Innehåll
|
Regenter
| Namn | Regeringstid | Levnadstid |
| Erik Segersäll | – ca 995 | d. ca 995 |
| Olof Skötkonung | ca 995– ca 1022 | d. ca 1022 |
| Anund Jakob | ca 1022– ca 1050 | d. ca 1050 |
| Emund den gamle | ca 1050– ca 1060 | d. ca 1060 |
Stenkilska ätten |
||
| Stenkil | ca 1060– ca1066 | d. ca 1066 |
| Halsten | –ca 1070 | d. ca 1070 |
| Anund Gårdske | början av 1070-talet | |
| Håkan Röde och Blot-Sven | ca 1070 | |
| Inge den äldre | d. ca 1100 | |
| Filip | ca 1100– 1118 | d. ca 1118 |
| Inge den yngre (samregent med Filip 1110-1118) | ca 1110– ca 1120 | |
| Tronstrider mellan Ragnvald Knaphövde och Magnus Nilsson av Danmark | 1120-talet | |
Sverkerska ätten (S) och Erikska ätten (E) med flera |
||
| Sverker den äldre (S) | ca 1130–1156 | d. 1156 |
| Erik den helige (E) | – ca 1160 | d. ca 1160 |
| Magnus Henriksson (ej erkänd som kung i hela riket) | 1160–1161 | d. 1161 |
| Karl Sverkersson (S) | ca 1161–1167 | d 1167 |
| Kol och Burislev Sverkersson (S) (erkända i Östergötland) | ca 1170 | båda d. 1170 |
| Knut Eriksson (E) | 1167– 1195 el. 1196 | d 1195 el.1196 |
| Sverker den yngre Karlsson (S) | 1196–1208 | d. 1210 |
| Erik Knutsson (E) | 1208–1216 | d. 1216 |
| Johan Sverkersson (S) | 1216–1222 | 1201–1222 |
| Erik Eriksson (E) | 1222–1229 | 1216–1250 |
| Knut Långe (Knut Holmgersson) | 1229–1234 | d. 1234 |
| Erik Eriksson (E) | 1234–1250 | 1216–1250 |
Folkungaätten (även kallad Bjälboätten) |
||
| Birger jarl (regerande riksjarl) | 1248–1266 | d. 1266 |
| Valdemar Birgersson | 1250–1275 | ca 1240–1302 |
| Magnus Ladulås | 1275–1290 | ca 1240–1290 |
| Birger Magnusson | 1290–1318 | ca 1280–1321 |
| Mats Kettilmundsson | 1318–1319 (rikshövitsman) | d. 1326 |
| Magnus Eriksson | 1319–1364 | 1316–1374 |
| Erik Magnusson (kung över delar av riket i opposition till Magnus Eriksson) | 1356–1359 | 1339–1359 |
| Håkan Magnusson (först i opposition och sedan medregent till Magnus Eriksson) | 1362–1364 | 1340–1380 |
Mecklenburgska ätten |
||
| Albrekt av Mecklenburg | 1363–1389 | 1338–1412 |
Unionsregenter erkända i Sverige, inhemska kungar samt riksföreståndare |
||
| Margareta | 1389–1412 | 1353–1412 |
| Erik av Pommern | 1396–1435 och 1436–1439 | 1382–1459 |
| Engelbrekt Engelbrektsson | 1435–1436 (rikshövitsman) | d. 1436 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1438–1440 (riksföreståndare) | 1408 el. 1409–1470 |
| Kristofer av Bayern | 1440–1448 | 1416–1448 |
| Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Nils Jönsson (Oxenstierna) | 1448 (riksföreståndare) | trol. 1390-talet–1449 el. 1450 trol. 1390-talet–tid. 1450 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1448–1457 | 1408 el. 1409–1470 |
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och Erik Axelsson (Tott) |
1457 (riksföreståndare) | 1417–1467 1415–1481 |
| Kristian I | 1457–1464 | 1426–1481 |
| Kettil Karlsson (Vasa) | 1464 (riksföreståndare) | 1433–1465 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1464–1465 | 1408 el. 1409–1470 |
| Kettil Karlsson (Vasa) | 1465 (riksföreståndare) | 1433–1465 |
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) | 1465–1466 (riksföreståndare) | 1417–1467 |
| Erik Axelsson (Tott) | 1466–1467 (riksföreståndare) | 1415–1481 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1467–1470 | 1408 el. 1409–1470 |
| Sten Sture den äldre | 1470–1497 (riksföreståndare) | 1440–1503 |
| Hans (Johan II) | 1497–1501 | 1455–1513 |
| Sten Sture den äldre | 1501–1503 (riksföreståndare) | 1440–1503 |
| Svante Nilsson (Sture) | 1504–1511 (riksföreståndare) | 1460–1511 |
| Erik Trolle | 1512 (riksföreståndare) | 1460–1529 el. 1530 |
| Sten Sture den yngre | 1512–1520 (riksföreståndare) | 1492 el. 1493–1520 |
| Kristian II | 1520–1521 | 1481–1559 |
| Gustav Eriksson (Vasa) | 1521–1523 (riksföreståndare) | 1496–1560 |
Vasaätten |
||
| Gustav I Vasa | 1523–1560 | 1496–1560 |
| Erik XIV | 1560–1568 | 1533–1577 |
| Johan III | 1568–1592 | 1537–1592 |
| Sigismund | 1592–1599 | 1566–1632 |
| Hertig Karl (IX) | 1599–1604 (riksföreståndare) | 1550–1611 |
| Karl IX | 1604–1611 | 1550–1611 |
| Gustav II Adolf | 1611–1632 | 1594–1632 |
| Kristina | 1632–1654 (förmyndarreg. 1632–1644) | 1626–1689 |
Pfalziska ätten |
||
| Karl X Gustav | 1654–1660 | 1622–1660 |
| Karl XI | 1660–1697 (förmyndarreg. 1660–1672) | 1655–1697 |
| Karl XII | 1697–1718 (förmyndarreg. 1697) | 1682–1718 |
| Ulrika Eleonora | 1719–1720 | 1688–1741 |
Hessiska ätten |
||
| Fredrik I | 1720–1751 | 1676–1751 |
Holstein-Gottorpska ätten |
||
| Adolf Fredrik | 1751–1771 | 1710–1771 |
| Gustav III | 1771–1792 | 1746–1792 |
| Gustav IV Adolf | 1792–1809 (förmyndarreg. 1792–1796) | 1778–1837 |
| Hertig Karl (XIII) | 1809 (riksföreståndare) | 1748–1818 |
| Karl XIII | 1809–1818 | 1748–1818 |
Bernadotteska ätten |
||
| Karl XIV Johan | 1818–1844 | 1763–1844 |
| Oscar I | 1844–1859 | 1799–1859 |
| Karl XV | 1859–1872 (regent 1857–1859) | 1826–1872 |
| Oscar II | 1872–1907 | 1829–1907 |
| Gustaf V | 1907–1950 | 1858–1950 |
| Gustaf VI Adolf | 1950–1973 | 1882–1973 |
| Carl XVI Gustaf | 1973– | 1946– |
Tronpretendenter
- Styrbjörn Starke – brorson till Erik Segersäll som skall ha hävdat anspråk på 980-talet.
- Knut den store – utnämndes i slutet av 1020-talet till sveakung och präglade mynt i Sigtuna. Ungefär 1026–1029.
- Två tronpretendenter vid namn Erik. Ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
- Håkan Röde – gjorde anspråk på tronen från och med 1066.
- Erik Årsäll – Blot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge den äldre under mitten av 1080-talet. Detta namn återkommer i flera olika berättelser (med olika attribut) från denna tid varför man inte med säkerhet kan styrka dennes existens.
- Sverker den äldre – gjorde anspråk på tronen från och med 1125.
Knut Långes ätt
- Holmger Knutsson – son till Knut Långe, gjorde anspråk på tronen både 1234 och 1248.
- Filip Knutsson – Knut Långes andre son som gjorde anspråk efter brodern 1248 och 1251.
Folkungaätten
- Olof Håkansson – sonson till Magnus Eriksson och son till Drottning Margareta, gjorde anspråk 1385–1387.
Huset Oldenburg
- Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
- Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 1497–1501.
- Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.
Natt och Dag/Sture?
- Nils Sture – gjorde genom det så kallade Daljunkerns uppror anspråk på kronan/riksföreståndartiteln 1527.
Vasaätten
- Sigismund – gjorde anspråk på tronen från sin avsättning 1599 till sin död 1632. Han vägrade erkänna Karl IX och Gustav II Adolf som kungar av Sverige.
- Sigismunds söner Vladislav IV och Johan II Kasimir (kungar av Polen 1632–1648 respektive 1648–1672) fortsatte att hävda faderns anspråk fram till 1660, då Sverige slöt fred med Polen, där Polen avsade sig alla anspråk på Sveriges tron.
Holstein-Gottorpska ätten
- Karl Fredrik av Holstein-Gottorp – Anspråk hävdades efter Karl XII:s död.
- Gustav Gustavsson av Wasa – Anspråk hävdades i princip vid Oscar I:s (1844) och Karl XV:s (1859) trontillträden. Vid Oscar II:s tillträde 1872 uteblev anspråken.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Lista över Sveriges regenter
Sverige
- Monarki i Sverige
- Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter
- Svenska sagokungar
- Svenska regenters valspråk
- Lista över Sveriges regentgemåler
- Sveriges hertigdömen
- Sveriges underhållsländer
- Sveriges livgeding
Andra länders statsöverhuvuden
- Lista över Danmarks regenter
- Lista över Norges regenter
- Lista över Finlands statsöverhuvuden
- Lista över Islands presidenter
- Lista över Englands regenter
- Lista över Storbritanniens regenter
Fotnoter
- ↑ Nordisk Familjebok
- ↑ Henrikson, Alf: Svensk historia, Bonniers, Stockholm 1963, sid. 23. ISBN 91-0-046394-9.
- ↑ Hägg, Göran: Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrandsid=99,122, 2003.
Källor
- Andersson, Lars M.; Amurén, Lena: Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7.
Litteratur
- Carlsson, Albert W., Regenter och regeringschefer i Norden, (Corona, Malmö 1982)
- Lagerqvist, Lars O., Sverige regenter från forntid till nutid, (Norstedts, Stockholm 1996)
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, (Geber, Stockholm 1972)
- Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, (Historiska media, Presens nams, Riga 2007)
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||
