Svensk vetenskapshistoria

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm
Fullskalemodell av satelliten Freja. I rymden hölls ovansidan med solpanelerna hela tiden riktad mot solen. I mitten av ovansidan syns en av raketdysorna för banmanövrer.
Olof Rudbeck d.ä., porträtterad år 1696.
Christopher Polhem poträtterad år 1741.
Carl von Linné, porträtt av Alexander Roslin.
Berzelius målad år 1843.
Alfred Nobel efter en målning av Emil Österman
Adolf Erik Nordenskiöld porträtterad år 1902.
The Svedberg.
Svante Arrhenius.

Svensk vetenskapshistoria beskriver den svenska vetenskapshistoriska utvecklingen samt svenska forskare och uppfinnare.

Den svenska kulturens ovanligt starka prägel av rationalism och sekularism har bidragit till ett stort intresse för vetenskap.

Historiskt är botanikern Carl von Linné den kanske mest kände svenske vetenskapsmannen. Han är fader till den moderna systematiken för växter och djur. Bland övriga framstående svenska vetenskapsmän genom historien kan nämnas Olof Rudbeck d.ä., Carl Wilhelm Scheele, Emmanuel Swedenborg, Jöns Jakob Berzelius, Anders Jonas Ångström, Anders Celsius, Svante Arrhenius och Hannes Alfvén. Några samhällsvetare som har gjort särskilda insatser är ekonomhistorikern Eli Heckscher och ekonomen Bertil Ohlin som utvecklat modern handelsteori, liksom ekonomen Gunnar Myrdal.

Flera svenskar har verkat som framstående ingenjörer eller uppfinnare; bland dessa märks Alfred Nobel - dynamitens uppfinnare och grundare av Nobelpriset - liksom Christopher Polhem, John Ericsson, Gustaf Erik Pasch, Carl Edvard Johansson, Sven Wingquist, Gustav de Laval och Carl Munters.

De senaste hundra årens filosofi har haft fyra filosofiska huvudriktningar: marxism, nythomism, kontinental filosofi och analytisk filosofi. Bland de mest betydande filosoferna från 1900-talets traditioner är Ludwig Wittgenstein från den analytiska traditionen och Martin Heidegger från den kontinentala. Filosofiskt har påverkan på svensk filosofi under modern tid varit större från analytisk filosofi än från kontinental filosofi. Av svenskspråkiga filosofer är kanske Georg Henrik von Wright, Axel Hägerström och Ingemar Hedenius de för allmänheten mest kända. Det finns dock ett flertal som gjort sig kända internationellt inom respektive specialområden.

Sammanlagt har 28 nobelpris tilldelats svenskar, varav 17 för vetenskapliga insatser.

Den kungliga vetenskapsakademin bildas 1739 efter västeuropeisk modell. Dess mål var att "i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer." Bland akademiens första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem. Den nuvarande strukturen hos akademin skapades på 1820-talet av kemisten Jöns Jakob Berzelius.

År 1902 publicerar oceanografen Vagn Walfrid Ekman en viktig avhandling om den inverkan som friktion från vindar har på ytliga havsströmmar, tillsammans med Corioliseffekten. Den spiral som kan uppstå som resultat, kallas för Ekmanspiral. Ekmanspiralen har stor betydelse för förståelsen av vindens inverkan på uppvällningar och strömmar. Vid sekelskiftet verkar även matematikern Ivar Fredholm. Fredholm grundade den moderna teorin bakom integralekvationer. Hans artikel från 1903 i Acta Mathematica anses vara en av de stora landmärkena vid utvecklandet av operatorteori inom funktionsanalysen. Två ekvationer och en månkrater är uppkallade efter Fredholm. Något senare var Bertil Lindblad (1895-1965), en framstående svensk astronom. Lindblad var den som först föreslog att Vintergatan roterar på så vis att de mest perifera stjärnorna roterar snabbare än stjärnorna i centrum. Teorin att rotationshastigheten beror på avståndet till galaxens centrum kallas för differentialrotationsteorin.

Innehåll

Svensk forskning idag

Sverige spenderar den högsta andelen av BNP på forskning och utveckling av alla stater.[1] Tidningen Economist har till och med kallat Sveriges forskningsutgifter för excessivt höga. Från och med slutet av 1900-talet har Sverige även utfärdat ett av världens högsta antal patent per capita.[2] Sverige har även mycket högt satta mål för andelen av en årskull som förväntas erövra en högskoleexamen. Äldre svenska universitet som Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Handelshögskolan i Stockholm placerar sig ofta högt på internationella rankinglistor över världens främsta universitet. Kritiker menar dock att utbyggnaden av universitetsväsendet har gått för snabbt och har genomförts utan motsvarande tillskott av pengar.

Tidslinje

Baserat på Bunch & Hellemans (2004), The History of Science and Technology, detta är samtliga svenskar och svenska företéelser som tas upp i boken.[1]

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ Bunch, Bryan. & Alexander Hellemans (2004) . The History of Science and Technology. New York: Houghton Mifflin. ISBN 0-618-22123-9
  2. ↑ Millar et al (2002). Cambridge Dictionary of Scientists. 2nd Edition, Cambridge:Cambridge University Press.

Litteratur

  • Friborg, Göran (2002). Svenska tekniker 1620-1920: Om utbildning, yrken och internationell orientering. Working paper 2002·14. Stockholm: Institutet för studier av utbildning och forskning. full-text pdf
  • Frängsmyr, Tore (2004). Svensk idéhistoria: bildning och vetenskap under tusen år. 1000-1809. Stockholm: Natur och kultur. ISBN 9789127095458


v • d • r
Svensk kultur
Svenska språket • Litteratur • Konst • Musik • Film • Teater • Formgivning • Mode • Arkitektur • Mat • Vetenskap och filosofi
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Svensk_vetenskapshistoria"
Personliga verktyg