Vanadin
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | vanadin, V, 23 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 5, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 6110 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 7,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Grå-silvrig metall |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 50,9415 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 135 (171) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 125 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d34s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 11, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 5, 3 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 2175 K (1902 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 3682 K (3409 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 8,32 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 0,452 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 20,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 3,06 Pa vid 2175 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 4560 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,63 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 490 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 4,89·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 30,7 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 650,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1414 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 2830 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4507 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 6298,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||
Vanadin är ett sällsynt, mjukt metalliskt grundämne. Det har atomnummer 23 i det periodiska systemet. Används främst i hårda legeringar (till exempel finns det en legering med krom som ofta används i verktyg).
Innehåll |
Användning
Ungefär 80 % av all vanadin används i legeringar med andra metaller. Andra användningsområden är:
- vanadinpentoxid (V2O5) används som katalysator vid framställning av svavelsyra.
- Det elektropläteras på stål för att skydda mot rost.
- Det kan användas i kärnreaktorer för att stoppa neutroner.
Föreningar
- Vanadinpentoxid är den troligen viktigaste vanadinföreningen.
- Vanadindioxid kan används för att täcka glas så det stoppar infrarödstrålning.
- Vanadylsulfat används ibland som ett kosttillskott för att höja insulinnivåerna i blodet.
Förekomst
Vanadin finns inte i fri form i naturen men det finns i många föreningar som vanadinsulfit (VS4) och i komplex med bly och klor.
Framställning
Vanadin framställs genom att reducera vanadinpentoxid med kalciummetall.
- V2O5 + 5Ca → 2V + 5CaO
