Kilogram

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:Kilogram.jpg
Danmarks kilogramprototyp K48 vars vikt bedömts till 1 kg och 112 µg.
Detta klot av 1kg kisel är ett av de rundaste föremål som skapats av människohand.

Ett kilogram är grundenheten för massa i SI-systemet - den enda grundenhet som bär ett SI-prefix. Förkortning kg.

Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i standardvikten ("den internationella kilogramprototypen") som finns i ett valv i Paris. Standardvikten ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten.

Innehåll

Den internationella kilogramprototypen

Den internationella kilogramprototypen är en metallcylinder som förvaras i ett valv i källaren till BIPM (Internationella Byrån för mått och vikt) i Sèrves utanför Paris. Standardprototypen är gjord av en legering av 90 % platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. Prototypen och sex stycken systerkopior förvaras under sträng bevakning, både säkerhetsmässigt och miljömässigt. Tre separat förvarade nycklar behövs för att valvet ska kunna öppnas. Systerkopiorna är tillgängliga för andra länder, för att de ska kunna jämföras mot ländernas nationella kilogramprototyper (rikskilogram eller rikslikare). Systerkopiorna jämförs mot originalet ungefär vart 40:e år.

Ny definition av kilogrammet

Den nuvarande (2003) definitionen av kilogrammet är allmänt ansedd som dålig, framför allt för att den inte kan återskapas experimentellt, och arbete pågår med att ta fram alternativ.[1] Problemet är att en definition ska vara förhållandevis enkel att använda i ett laboratorium, vilket gör att en fysikaliskt trivial definition utgående från exempelvis elektronvolt är olämplig, eftersom det är svårt att i praktiken räkna elektroner eller någon annan elementarpartikel.

De två alternativa definitioner som diskuteras är att antingen bestämma kilogrammet som ett visst antal kol-12-isotoper eller att basera den på Plancks konstant. En grupp forskare vid Australian Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation arbetar med att skapa en perfekt sfär av 215 · 1023 kisel-28-atomer, som därmed skulle kunna bli den nya definitionen på ett kilogram.[2][3] Ändras definitionen på kilogrammet måste också enheten för substansmängd, mol, omdefinieras då den är kopplad till grammet genom Avogadros tal.[1]

Den internationella standardorganisationen samlas i november 2007 för att diskutera den framtida nya definitionen och samtidigt behandla ett namnbyte. Två namnförslag anses ligga på förhandlingsbordet - Gio, som är en hyllning till den italienske fysikern Giovanni Giorgi, och Bes, efter hävstångsvågen besman.[1]

Externa länkar

Källor

  1. 1,0 1,1 1,2 NyTeknik - Kilogram ska byta namn
  2. Emrich, Charlie (21 augusti 2007). ”Aussie Scientists Cut, Grind and Polish Perfect Kilogram”. Wired Science. http://www.wired.com/science/discoveries/magazine/15-09/st_kilounit. Läst 2 mars 2008. 
  3. Kisels atomvikt=28,0855u och Avogadros tal ger ett kilogram kisel motsvarar omkring 215 · 1023 atomer.


Personliga verktyg