Platina
Från Rilpedia
- Detta är artikeln om grundämnet platina, för att ha sålt platina, se platinaskiva
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | platina, Pt, 78 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 10, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 21450 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 4,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | Gråaktigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 195,078 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 135 (177) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 128 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalsradie | 175 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d96s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e− per skal | 2, 8, 18, 32, 17, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 4, 2 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk tätpackning (ccp) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 2045 K (1772 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 4100 K (3827 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 9,1 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 510 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 19,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 0,0312 Pa vid 2045 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 2680 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 2,28 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 130 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 9,66 × 106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 71,6 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 870 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 1791 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Platina är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Det kategoriseras som ädelmetall. Platina förekommer i legeringar och används bland annat i kemiska apparater, inom tandteknik och i smycken. Namnet kommer av det spanska ordet platina som betyder "litet silver".
Platina är en vacker, silvervit ädelmetall som i ren form är smidbar och böjlig, precis som guld. Platina anses som den dyraste av alla kommersiellt tillgängliga metaller. Platina är också den dyraste metallen som används vid smyckesframställning. De flesta platinasmycken som säljs i Sverige är i form av bröllopsringar eller förlovningsringar. I USA, Tyskland och en del andra länder är dock platina en vanlig metall i alla sorters ytterst exklusiva smycken, oftast tillsammans med diamanter. Platina är en mycket bra katalysator och används bland annat vid tillverkning av svavelsyra. Den är olöslig i saltsyra och salpetersyra men löser sig i kungsvatten (saltsyra/salpetersyra=3/1). De vanligaste oxidationsstadierna är +2 och +4. Ledningsförmågan för elektricitet och värme är cirka sex gånger sämre än för koppar. Trots den dåliga ledningsförmågan används ibland platinaöverdrag på elektriska kontakter i oskyddad miljö som inte får oxidera.
Laboratorieutrustning av platina används vid kemiska analyser för att utrustningen inte skall reagera med provet. Att så inte sker är av yttersta vikt då ett provs kemiska sammansättning skall klarläggas. En liten skål kan kosta tiotusentals kronor då platina är väsentligt dyrare än guld.
Innehåll |
Upptäckt
Platina har sedan länge använts av indianerna i Central- och Sydamerika. Den första europeiska hänvisningen till platina finner man i skrifter från 1557 i den italienske humanisten Julius Caesar Scaligers (1484-1558) skrifter som beskrivning av en mystisk metall som förekom i de centralamerikanska gruvorna. Däremot är den första säkra källan om platinas upptäckt från Sydamerika av Antonio de Ulloa 1735 och av engelsmannen Charles Wood 1741.lk
Användning
Platina används i smycken, ledningar och kärl för laboratoriebruk, i olika värdefulla instrument, i tandmaterial, i rostfria apparater och elektroder i glasapparater. Som katalysator används platina för att kracka oljeprodukter och i bilars avgasrenare. Tunn platinatråd blir glödande i ånga från metanol eftersom den verkar som katalysator. Denna egenskap används i cigarettändare och handvärmare. I närvaro av platina exploderar vätgas tillsammans med syrgas.
Förekomst och framställning
Platina är ett sällsynt grundämne i jordskorpan; medelhalten är ca 10–15 mg/ton, något högre än för guld. I naturen finns platina som en blandning av sex isotoper. Platina förekommer mestadels i lite blandad form och kan skiljas ut från andra metaller på grund av deras olika smältpunkter. 83.8% av världens platinafyndigheter finns i Sydafrika, 7.4% i Zimbabwe, 4.7% i Ryssland och 2.6% i USA. Fyndigheter finns även i Kanada, Kina, Finland och Colombia. [Update on Platinum Availability and Assessment of Platinum Leasing Strategies for Fuel Cell Vehicles, Matt Kromer et al. www.TIAXLLC.com Reference: D0268] Världsproduktionen 1993 var cirka 130 ton.
Se även
- Periodiska systemet
- Platinasvart
- Platinum Eagle (ett mynt värt 100 USD av 99,95% platina, se nedan)