SI
Från Rilpedia
- Uppslagsordet SI leder hit. För andra betydelser, se SI (olika betydelser).
SI eller SI-systemet, från franskans "Système International d'Unités", är en internationell standard för måttenheter och prefix. Måttsystemet bygger på ett antal grundenheter som är noggrant definierade. Ett stort antal andra enheter härleds sedan från grund-enheterna.
SI har utvecklats ur metersystemet via MKSA-systemet (i konkurrens med cgs-systemet) och fick det nuvarande namnet 1960, då det innefattade sex grundstorheter. En sjunde, substansmängd (med enheten mol), tillkom under 1970-talet.
Innehåll |
Historia
Det metriska systemet utformades av en grupp forskare. Bland dem fanns Antoine Laurent de Lavoisier, som är känd som "den moderna kemins fader". Dessa forskare hade fått i uppdrag av Louis XVI av Frankrike att skapa ett enhetligt och rationellt system av mätmetoder. Systemet antogs av den nya regeringen efter den franska revolutionen. Den 1 augusti 1793 antog den nationella konventionen den nya enheten "meter" med en preliminär längd samt andra enheter med preliminära definitioner och villkor. Den 7 april 1795 (loi du 18 germinal, en III) ersatte uttrycket "gram" och "kilo" de tidigare termerna "gravet" (mer korrekt "milligrave") och "grave". Det metriska systemet antogs slutgiltigt i Frankrike den 10 december 1799, en månad efter Napoleons statskupp.
Historien om det metriska systemet innehåller ett antal olika varianter, vars användning har spridit sig runt om i världen för att ersätta många traditionella mätsystem. Vid slutet av andra världskriget var ett antal olika system för mätning fortfarande i användning runt om i världen. Vissa av dem var variationer av det metriska systemet, medan andra byggde på traditionella system. Man upptäckte att ytterligare åtgärder behövdes för att främja ett globalt mätsystem. Som ett resultat av den 9:e Allmänna konferensen för vikt och mått (CGPM) 1948, begärde Internationella kommittén för vikt och mått (CIPM) en internationell studie av behoven av mätning inom det vetenskaplig, teknisk, och utbildningsväsendet.
Baserat på resultaten av denna studie beslutades under den 10:e CGPM 1954 att ett internationellt system skulle härledas från sex basenheter för att möjliggöra mätning av temperatur och optisk strålning utöver mekaniska och elektromagnetiska mängder. De sex basenheterna som rekommenderades var meter, kilogram, sekund, ampere, grad Kelvin (senare omdöpt till kelvin) och candela. År 1960 döpte den 11:e CGPM systemet till ”the International System of Units” (det internationella systemet av enheter), förkortat SI från det franska namnet, ”Le Système international d'unités”. En sjunde basenhet, mol, lades till 1971 av den 14:e CGPM.
Principer
Systemets bärande principer är att det bara ska finnas en måttenhet per storhet som ska mätas, och att härledningar mellan enheterna så ofta det är möjligt ska ske med konverteringsfaktorn 1. Alla enheter som behövs inom fysiken kan entydigt härledas ur bara sju grundenheter. Systemet är särskilt praktiskt inom vetenskap. Vid vardaglig användning av enheter, eller inom begränsade fack, går det ganska bra att använda även äldre enheter; därför lever fortfarande enheter som hästkrafter, kalorier och kilopond per kvadratmeter kvar. Störst problem har nog ändå USA som inte i tid anammat systemet.
Där enheterna blir för stora eller små, anvisar SI också hur man med prefix ändrar skala. Exempelvis är det opraktiskt att mäta avstånd mellan två städer i meter; kilometer fungerar bättre. Prefixen är samma oavsett enhet.
SI föreskriver också exakt hur enheter ska skrivas, både som symbol och utskrivet namn. I symboler är det viktigt att använda stora och små bokstäver riktigt; exempelvis är 1 Mm en miljard gånger större än 1 mm. Och strömstyrka mäts i "ampere" eller "A" trots att den franske vetenskapsmannen hette Ampère. Pluralformer påverkar inte symboler; tre sekunder skrivs 3 s, inte 3 s:er.
Mindre avsteg från grundprinciperna har gjorts för att få acceptans även hos vanliga användare. Exempelvis har en av grundenheterna faktiskt ett prefix: kg. Även enheter som enkelt kan härledas ur SI-enheterna förtecknas och uppmuntras till (vardaglig) användning, som minuter, timmar, grad Celsius.
- För instruktioner hur SI-enheterna och SI-prefixen ska skrivas och användas korrekt, läs vidare på http://www1.bipm.org/en/si/si_brochure/
Grundenheter
. SI-systemet består av sju grundenheter. Dessa presenteras tillsammans med sin definition i tabellen nedan.[1]
| Storhet | Definition |
|---|---|
| Längd | Längd mäts i meter (m). En meter är den sträcka som ljuset färdas under 1/299792458 sekund i totalt vakuum. |
| Massa | Massenheten är kilogram (kg). Ett kilogram är detsamma som massan av den internationella kilogramprototypen. |
| Tid | Tidsenheten sekund definieras som 9 192 631 770 perioder av en speciell strålning. Denna strålning motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium-133. |
| Elektrisk ström | Elektrisk ström mäts i ampere (A) och motsvaras av den storlek av konstant elektrisk ström som genererar en kraft på 2*10-7 newton för varje meter ledare strömmen flyter igenom. Dessa ledare är två parallella och raka ledare som är oändligt långa. Vidare har dessa ledare ett försumbart och cirkulärt tvärsnitt samt är placerade en meter från varandra i vakuum. |
| Termodynamisk temperatur | Temperatur mäts i kelvin (K) vilket motsvaras av 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattnets trippelpunkt. |
| Ljusstyrka | Ljusstyrka har enheten candela (cd). Denna enhet definieras som ljusstyrkan i en given riktning från en källa som sänder ut strålning av monokromatisk typ med en frekvens på 540*1012 hertz och som har en strålningsstyrka på 1/683 watt per steradian i denna riktning. |
| Materiamängd | Materiamängd mol (mol) definieras som materiamängd i ett system med samma antal systemelement som antalet atomer i 0,012 kilogram 12C. |
För vidare läsning rekommenderas SI-enhet och SI (härledd enhet).
Prefix
| Multiplar | Namn | deka- | hekto- | kilo- | mega- | giga- | tera- | peta- | exa- | zetta- | yotta- | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Symbol | da | h | k | M | G | T | P | E | Z | Y | ||
| Factor | 100 | 101 | 102 | 103 | 106 | 109 | 1012 | 1015 | 1018 | 1021 | 1024 | |
| Divisioner | Namn | deci- | centi- | milli- | micro- | nano- | pico- | femto- | atto- | zepto- | yokto- | |
| Symbol | d | c | m | µ | n | p | f | a | z | y | ||
| Faktor | 100 | 10−1 | 10−2 | 10−3 | 10−6 | 10−9 | 10−12 | 10−15 | 10−18 | 10−21 | 10−24 | |
Se även
Källor
Noter
- ↑ Tabeller och formler för NV- och TE-programmen, Ekbom m.fl., sida 74.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, International System of Units, 4 december 2008.
Externa länkar
- BIPM – SI: engelska, franska
- Konvertera.nu – SI-Systemet
- SP – SI-systemet
- NIST – Essentials of the SI
|
|||||||||||
