Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
- För andra betydelser, se Palladium (olika betydelser).
|
Allmänt |
Namn, kemiskt tecken, nummer |
palladium, Pd, 46 |
Ämnesklass |
övergångsmetaller |
Grupp, period, block |
10, 5, d |
Densitet |
12023 kg/m3 (273 K) |
Hårdhet |
4,75 |
Utseende |
Silvrigt vit metallisk
|
Atomens egenskaper |
Atommassa |
106,42 u |
Atomradie (beräknad) |
140 (169) pm |
Kovalent radie |
131 pm |
van der Waalsradie |
136 pm |
Elektronkonfiguration |
[Xe]4d105s0 |
e− per skal |
2, 8, 18, 18, 0 |
Oxidationstillstånd (oxid) |
+1, -1 (svag bas) |
Kristallstruktur |
kubisk tätpackning (ccp) |
Ämnets fysiska egenskaper |
Aggregationstillstånd |
solid |
Smältpunkt |
1828,05 K K (1554,90 °C) |
Kokpunkt |
3236 K (2963 °C) |
Molvolym |
8,56 ·10-6 m3/mol |
Ångbildningsvärme |
357 kJ/mol |
Smältvärme |
17,6 kJ/mol |
Ångtryck |
1,36 Pa vid 1825 K |
Ljudhastighet |
3070 m/s vid 293,15 K |
Diverse |
Elektronegativitet |
2,20 (Paulingskalan) |
Värmekapacitet |
244 J/(kg·K) |
Elektrisk ledningsförmåga |
9,5 × 106 S/m (Ω−1·m−1) |
Värmeledningsförmåga |
71,8 W/(m·K) |
1a jonisationspotential |
804,4 kJ/mol |
2a jonisationspotential |
1870 kJ/mol |
3e jonisationspotential |
3177 kJ/mol |
Mest stabila isotoper |
Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
102Pd |
1,02 % |
102Pd, stabil isotop med 56 neutron(er) |
104Pd |
11,14 % |
104Pd, stabil isotop med 58 neutron(er) |
105Pd |
22,33 % |
105Pd, stabil isotop med 59 neutron(er) |
106Pd |
27,33 % |
106Pd, stabil isotop med 60 neutron(er) |
107Pd |
syntetisk |
6,5 × 106 år |
β- |
0,033 |
107Ag |
108Pd |
26,46 % |
108Pd, stabil isotop med 62 neutron(er) |
110Pd |
11,72 % |
110Pd, stabil isotop med 64 neutron(er) |
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Palladium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Palladium är mycket korrosionsbeständigt och används inom elektronik och i katalysatorer. Kemiskt räknas metallen som en ädelmetall.
Enligt en svensk lag från 1999 [1] stadgas att arbeten av palladium kan få tillstånd att säljas som ädelmetallarbeten.
Noter
- ↑ Lag (1999:779) om handel med ädelmetallarbeten
Se även