Paris

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Paris (olika betydelser).
Ville de Paris
Panorama Paris December 2007.jpg
Flagga
(Flagga) (Stadsvapen)
Motto: Fluctuat nec mergitur.
(Latin: Det gungar, men det sjunker inte)
Paris läge
Innerstaden
(Commune)
Region Île-de-France
Departement Paris (75)
Borgmästare Bertrand Delanoë (PS)
mandatperiod 2008–2014
Area 105,397 km²
Indelning 20 arrondissement
Befolkning1 januari 2006 2 167 994[1] (Plats:1)
Befolkningstäthet 20 570 inv/km² (2006)
Storstadsområdet
(Aire urbaine)
Antal kommuner 1 584 (1999)
Area 14 518,30 km² (1999)[2]
Befolkning 2007 12 067 000[2] (Plats:1)
Årlig tillväxt
(1990-talet)
+0,32 %
Densitet 770 inv./km² (1999)
Intercommunalité Finns ej
Övrigt
Vänorter Rom, Italien
(samt partnerskap med
32 andra städer)

Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia.

Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement och har cirka 2,2 miljoner invånare och med förorter över 11 miljoner invånare. Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städer är Paris även ett viktigt politiskt, teknologiskt och konstnärligt centrum, samt ansedd som modets och gastronomins huvudstad [3]. Paris besöks årligen av över 30 miljoner utländska turister, vilket gör staden till världens populäraste resmål. [4].

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Paris historia

Geografi

Paris (48°51′N 02°20′O / 48.85, 2.333) ligger runt floden Seine och innerstaden delas in i högra stranden (rive droite) och vänstra stranden (rive gauche). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna: Île de la Cité, där man idag återfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) och katedralen Notre-Dame de Paris, och Île Saint-Louis, som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det vill säga det område som har Paris som postort, är inte speciellt stort, bara cirka 11 kilometer i diameter som mest, och där bor omkring 2,2 miljoner människor. Skillnaden gentemot många andra storstäder i världen är att Paris har kvar sina officiella gränser från 1860, medan de flesta andra storstäder som London och New York har flyttat ut sina gränser. I storstadsregionen runt Paris bor dock fler än 11 miljoner människor.

Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade arrondissement. Dessa är numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) etcetera till 20ème (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger precis mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare fram som en kanelbulle två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har växt med tiden genom att införliva utanförliggande byar.

Generellt kan sägas att Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

Stadsdelar

Karta över Paris på 1910-talet (ur Nordisk familjebok).

Arrondissementen är inte alls enbart en administrativ angelägenhet, utan även i helt informella sammanhang det vanligaste sättet att ange ungefär var något befinner sig i Paris (tillsammans med närmaste tunnelbanestation). Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer (75002, 75014 etcetera). Generellt kan sägas att de centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, men det arrondissement som hyser allra flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris och omgärdat av Seine och Bois de Boulogne. Det folkrikaste arrondissementet är det femtonde, söder om Eiffeltornet, som har drygt 225 000 invånare, medan det första bara har knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med intellektuella, akademiker, konst och film, och där ligger Latinkvarteren (Quartier Latin), Saint Germain-kvarteren och Montparnasse. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger Louvren och de stora shoppingboulevarderna, men även Montmartre och Place de la Bastille.

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville, Menilmontant.

Parker

Inne i Paris innerstad finns flera parker, till exempel Jardin du Luxembourg i sjätte arrondissementet, Jardin des Tuileries framför Louvren, Parc des Buttes Chaumont i nittonde arrondissementet och Parc Montsouris i fjortonde arrondissementet. Utöver detta finns det en botanisk trädgård, Jardin des Plantes, några kyrkogårdar (till exempel Père Lachaise och Montparnassekyrkogården) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvis Champs de Mars (Marsfälten) framför Eiffeltornet.

I utkanten av innerstaden, precis vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två stora parker, Bois de Boulogne i väster och Bois de Vincennes i öster.

Klimat

Paris har ett Maritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer.

Somrarna är varma med temperaturer på ca. 22 - 25°C dagtid och nattetid 13 - 16°C. På vintrarna sjunker temperaturerna nästan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3 - 8°C. Snöfall i Paris sker mycket sällan, men kan ske under vissa vintrar, dock som sällan stannar kvar på marken.


Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 7 8 12 15 19 22 24 25 21 16 10 8
 Lägsta medeltemp. 3 3 5 7 11 13 16 15 13 9 5 4
 Nederbörd 54 44 49 53 65 55 63 43 55 60 52 59

[5]

Den högsta temperaturen som uppmätts i Paris var 40°C 1947, och den lägsta var -24°C 1873. Men under Europeiska värmeböljan 2003 hade Paris temperaturer på 38°C under flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.

Demografi

Befolkningstäthet

Vid 1999 års folkräkning var befolkningstätheten i Paris stad 20 164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes var befolkningstätheten hela 24 448 invånare per kvadratkilometer. Som jämförelse kan nämnas att befolkningstätheten i Manhattan vid 2000 års folkräkning i USA var 25 846 invånare per kvadratkilometer, och 2001 års folkräkning i Storbritannien var den 8 663 invånare per kvadratkilometer i centrala London.

Befolkningstätheten är alltså hög i Paris och kan snarare jämföras med många afrikanska och asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är mycket annorlunda i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.

Värt att nämnas är att befolkningstätheten i centrala Paris före den industriella revolutionen var mellan 75 000 och 100 000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40 672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement når till och med 100 000 invånare per kvadratkilometer.

Stad och storstadsområde

Satellitbild över Paris' urbaniserade område.

Staden Paris utgörs av ett av Frankrikes departement, med ett invånarantal på 2 167 994 i början av 2006.[1] Ytan täcker 105,397 km², varav nästan en femtedel (18,469 km²) upptas av parkerna Bois de Boulogne och Bois de Vincennes.


Demografisk utveckling för Paris mellan 1801 och 1926
1801 1851 1881 1926
547 800 1 053 000 2 240 000 2 871 000

Paris' urbaniserade område, Agglomération de Paris, är med sina 9 904 000 invånare (2007) Europas näst folkrikaste, efter Moskva.[6] Området täcker en yta av 2 723,03 km², vilket omfattar totalt 396 kommuner.[2] De största förorterna är (i storleksordning) Boulogne-Billancourt, Argenteuil, Montreuil, Saint-Denis, Versailles, Nanterre, Créteil, Aulnay-sous-Bois, Vitry-sur-Seine och Colombes.

Paris hela storstadsområde, Aire urbaine de Paris, består av totalt 1 584 kommuner.[2] Med en yta av 14 518,30 km² och 11 174 743 invånare vid den senaste folkräkningen (1999) är Parisområdet ett av Europas folkrikaste storstadsområden,[2] med endast Moskva, London och Rhen-Ruhrområdet i samma storleksklass.

Ekonomi och näringsliv

Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Bruttonationalprodukten i Parisområdet Île-de-France beräknades år 2003 till 506,7 miljarder US-dollar. Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi, före både Brasilien (492,3 miljarder US-dollar) och Ryssland (432,9 miljarder US-dollar).

Paris står för ungefär 29 procent av Frankrikes totala BNP även om den totala befolkningen i storstadsområdet endast uppgår till 18,7 procent av Frankrikes befolkning. Enligt siffror från Eurostat stod Paris för 4,5 procent av BNP i EU (med 25 medlemsstater), fastän befolkningen endast var 2,45 procent av EU:s totala vid den tiden (2002).

Även om befolkningen i storstadsområdet Paris endast är världens tjugonde största kan Paris BNP uppskattas till att vara världens femte eller sjätte största.

Vid 1999 års folkräkning var 5 089 170 personer anställda i storstadsområdet Paris, varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i Hauts-de-Seine (92) där affärsdistriktet La Défense ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.

Sektorer

Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats, som till exempel Los Angeles med underhållningsindustri och London med finanstjänster. Turistindustrin upptog till exempel bara 3,6 procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, storstadsområdet kring Paris är fortfarande ett av Europas viktigaste, men volymen minskar. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5 089 170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 22 procenten inom övriga ekonomiska sektorer.

Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

Administration

Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den första januari 1968 är staden Paris på samma gång ett département och en commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

Departementet Ville de Paris består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 stadsarrondissement. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (Maire de Paris) och stadsfullmäktige (Conseil de Paris). Varje stadsarrondissement har också ett kommunalråd (Officier Municipale), utnämnt av borgmästaren, och ett fullmäktige, valt av de lokala väljarna.

Paris borgmästare

Bertrand Delanoë har varit Paris borgmästare sedan 25 mars 2001.
borgmästarskapet indraget till 1848
borgmästarskapet indraget till 1870
borgmästarskapet indraget till 1977

Polisprefekten

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en prefekt, motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementssfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2004 är Pierre Mutz.

Statliga uppgifter

  • Ansvarar för huvudstadens säkerhet.
  • Ansvarar för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden.
  • Chef för kriminalpolisen.
  • Polismyndighet i Paris och departementen Hauts-de-Seine, Seine-Saint-Denis och Val-de-Marne.
  • Civilbefälhavare i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör Île-de-France).
  • Ansvarar för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

Kommunala uppgifter

  • Ansvarar för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

Polisprefekturens organisation

  • Regional kriminalpolisdirektion
  • Regional kriminalunderrättelsedirektion
  • Urban närpolisdirektion
  • Direktion för utrycknings- och trafikpolis
  • Teknisk och logistisk direktion
  • Generalinspektion
  • Administrativ polisdirektion
  • Trafik- och hälsovårdsinspektion

Paris brandförsvar sorterar också under polisprefekten.

Arkitektur

Eiffeltornet är Paris mest kända byggnad.

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner bultar och väger cirka 10 000 ton varav 7 300 ton består av smidesjärn. Till toppen kan man, om man inte vill åka hiss, gå upp för den 1665 trappsteg långa trappan.

Andra kända byggnader och monument är Louvren, både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, Triumfbågen på Place de l'Etoile, ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, kulturhuset Centre Georges Pompidou, där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen La Défense, den lilla frihetsgudinnan i Seine, obelisken vid Place de la Concorde samt Les Halles.

Kyrkor

Den tidigare klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. 1147 påbörjades nybygget av klosterkyrkan som samtidigt var början av konststilen gotik. Katedralen Notre Dame på stadsön räknas allmänt som inbegreppet av den tidiga gotiska byggnadskonsten. Kyrkan byggdes som biskopskyrka under 1100- och 1200-talen med en höjd av 69 meter. Katedralen var hem och arbetsplats för Victor Hugos romanfigur Quasimodo i Ringaren i Notre Dame. Kyrkan Sainte-Chapelle ligger mittemot Notre Dame och byggdes omkring år 1240 i gotisk stil. De användes av kungarna som förvaringsplats för religiösa reliker.

Invaliddomen byggdes under 1600- och 1700-talen. Denna praktfulla kupolkyrka tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland Napoleon, som 1840 överfördes dit. Den mellan 1876 och 1914 uppförda kyrkan Sacré-Cœur är gjord i romersk-bysantinsk stil och ligger synlig från mycket långt håll på backen Montmartre.

I Quartier Latin finns Saint-Séverin-et-Saint-Nicolas, Saint-Julien-le-Pauvre och Saint-Étienne-du-Mont, i Marais Temple des Filles de la Visitation Sainte-Marie, Saint-Paul-et-Saint-Louis och Saint-Gervais-et-Saint-Protais och i stadsdelen Saint-Germain-des-Prés kyrkorna Saint-Germain-des-Prés och Saint-Sulpice. Andra betydande kyrkor i Paris är Saint-Nicolas-des-Champs, Saint-Martin-des-Champs, Saint-Eustache, Saint-Germain-l'Auxerrois, Saint-Roch, Sainte-Marie-Madeleine, Chapelle Éxpiatoire, Saint-Augustin, Sainte-Trinité, Saint-Nicolas-du-Chardonnet, Notre-Dame-des-Victoires och Notre-Dame-des-Blancs-Manteaux.

Andra sevärdheter i innerstaden

Andra sevärdheter är Chaillotpalatset och Marais.

Transporter och kommunikation

Flygtrafik

Paris har huvudsakligen två flygplatser: Aéroport d'Orly i de södra förorterna, och Charles de Gaulle International Airport (som också kallas Roissy) norr om staden. En tredje flygplats, Aéroport de Paris Beauvais Tillé (i folkmun bara ”Beauvais”), ligger 75 kilometer norr om staden och används av charter- och lågprisflyg. Le Bourget, Paris äldsta flygplats, är stängd för ordinär trafik och används bara för flyguppvisningar och Paris Air Show.

Tågtrafik

Paris med sina sex större järnvägsstationer (Paris Nord, Paris Montparnasse, Paris Est, Paris Lyon, Paris Austerlitz samt Paris Saint Lazare) är det centrala navet för de snabba TGV-tågen och de normala Corail-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet, ”Métro”, som har sexton linjer och över 380 stationer, vilket är fler än vad London Underground har, och fem pendeltågslinjer, ”RER”.

Bild inifrån Gare du Nord.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken (tunnelbana, bussar, regionaltåg, spårvagnar med mera) drivs av företaget RATP och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av Syndicat des transports d'Île-de-France (STIF), tidigare Syndicat des transports parisiens (STP).

Ett karakteristiskt drag för métron är det myller av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sida, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med tunnelbana som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på métrokartan.

Vägar

Passy-viadukten.

Kring Paris går ringvägen Périphérique som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”Portes” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessa Portes har parkeringsplatser och icke boende i Paris rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande tunnelbana istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.

Utbildning och forskning

Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest värdesatta lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades Sorbonne, det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel Université Paris-Sud 11 som ligger i Orsay. Andra högre lärosäten är Collège de France (öppnat 1530), Institut Catholique (öppnat 1875) och École de Louvre (öppnat 1882). Även elithögskolorna École Polytechnique (öppnad 1794), École normale supérieure (ENS) och École nationale d'administration (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten Palaiseau.

Kung Ludvig XI påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, Bibliothèque nationale, som har fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president Jacques Chirac. Den mycket kända Académie française grundades 1635. Den är sedan 1803 en del av Institut de France.

Turism

Top 10: turistattraktioner i Paris 2004

(miljoner besökare)

Notre-Dame de Paris 12,8
Disneyland Resort Paris 12,4
Sacré-Cœur, Montmartre 8,0
Louvren 6,6
Eiffeltornet 6,2
Centre Pompidou 5,4
Slottet i Versailles 3,3
Cité des Sciences et de l'Industrie,
Parc de la Villette
2,8
Musée d'Orsay 2,6
Parc Astérix 1,8

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens populäraste resemål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkorna Notre-Dame de Paris och Sacré-Cœur, konstmuseerna Louvren och Musée d'Orsay, liksom Slottet i Versailles, Eiffeltornet och Disneyland Resort Paris. Enbart 3,6% av den totala arbetsstyrkan är anställda inom turismen och den är alltså ingen huvudnäring. Bland viktiga resemål i övriga Frankrike kan bland annat Nice och övriga Côte d'Azur nämnas, liksom Mont-Saint-Michel, Lyon, Marseille, Bordeaux och Bretagne.

Hotell

Paris är känt för sina eleganta hotell som huvudsakligen ligger vid Tuilerierna och Place Vendôme. Här finns till exempel de mycket kända Hotel Ritz och ”George V” men även Hotel Intercontinental. Som i andra städer finns i Paris hotell och pensionat i alla prisklasser.

Andra sevärdheter

Kända personer från Paris

Paris är födelse- eller dödsort för många kända personer. Där inräknas bland andra författaren Honoré de Balzac, komponisten Georges Bizet, målaren François Boucher, komponisten Frédéric Chopin, byggnadsingenjören Gustave Eiffel, arkitekten Charles Garnier, den tyska författaren Heinrich Heine, skådespelaren och regissören Mathieu Kassovitz, den amerikanske rocksångaren Jim Morrison liksom författarna Oscar Wilde och prinsessan Diana Spencer.

Rekreation

Nöjen och nattliv

  • Disneyland Paris - nöjespark för barnfamiljer

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:

Kultur och konst

Museer

I fråga om museer är Paris enastående. Den 1793 grundade Louvren med över 30 000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 Musée d'Orsay, som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou (Centre Pompidou), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnades Picassomuseet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé. I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer är Musée Rodin och Musée des arts et métiers ett museum för hantverk och yrken, där bland annat Foucaults pendel finns att se.

Kyrkogårdar

Teater

De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. Teatern Comédie-Française eller Théâtre français är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser i Molières tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare som Sarah Bernhardt och Jean-Louis Barrault har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar är Moulin Rouge, Théâtre des Bouffes-Parisiens, Théâtre des Champs-Elysées och Théâtre Feydeau.

Musik

Musik- och multimediakedjan Fnac ger varje vecka ut det lilla häftet Lylo gratis, vari man listar olika konserter i olika kategorier som pop, rock och jazz, tillsammans med praktisk information om inträde, köptvång av öl och adress. De listade evenemangen kan vara allt från små spelningar längst bak i ett café till stora konserter av världsartister.

En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen Fête de la musique. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exceptionellt lät vissa utvalda métrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

Tryckta evenemangsprogram

Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar med mera. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

Sport

Paris har två gånger varit värd för de olympiska sommarspelen. Första gången var 1900, då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången, 1924, blev det ett betydligt bättre arrangemang.

De populäraste klubbarna i Paris är fotbollslaget Paris Saint-Germain (PSG), basketlaget Paris Basket Racing samt rugbylaget Stade Français. Det finns fler fotbollsklubbar i Paris än Paris Saint-Germain bland annat finns Paris FC, Red Star, RCF Paris och Stade Français Paris. Den sistnämda klubben är mest känt för rugbylaget med samma namn.

Arenan Stade de France byggdes inför fotbolls-VM 1998 och rymmer 80 000 åskådare. På Stade de France spelades även finalen i Champions League 2005/2006 mellan Arsenal och FC Barcelona.[7]

I Paris går även cykelloppet Tour de France i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på Champs-Élysées.

Shopping

Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i de olika modevaruhusen, bland de stora märks Galeries Lafayette, Le Bon Marché, Bazar de l'Hôtel de Ville (BHV), La Samaritaine och Printemps.

Flag of France.svg Frankrike-portalen

Galleri

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 INSEE, Estimation de population au 1er janvier, par département, sexe et grande classe d'âge (excelfil)
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Le SPLAF; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France
  3. GaWC Study Group & Network hemsida: Major Global Cities, sidan besökt 2007.06.25
  4. Frakrikes Nationella Statistikinstitut Insee's hemsida: Statistik över franska regioners turistmängd, sidan besökt 2007.06.26
  5. ”World Weather Information Service - Paris”. Meteo France, worldweather.org. http://www.worldweather.org/062/c00194.htm. 
  6. United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database
  7. ”FC Barcelona vinner över Arsenal FC med 2-1 i finalen.”. UEFA. 17 maj 2006. http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/Season=2005/intro.html. Läst 3 maj 2009. 

Källor

Externa länkar

Sök efter mer information om Paris på Wikipedias systerprojekt:
Wiktionary-logo-sv.png Ordbok & definitioner från Wiktionary
Wikibooks-logo.svg Böcker från Wikibooks
Wikiquote-logo.svg Citat från Wikiquote
Wikisource-logo.svg Orginalverk från Wikisource
Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-TCjPsgUm': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-TCjPsgUm': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Bilder & media från Commons
Wikinews-logo.svg Nyhetsartiklar från Wikinews



Flag of France.svg Frankrikes kommuner efter departement Flag of France.svg
Ain | Aisne | Allier | Alpes-de-Haute-Provence | Hautes-Alpes | Alpes-Maritimes | Ardèche | Ardennes | Ariège | Aube | Aude | Aveyron | Bouches-du-Rhône | Calvados | Cantal | Charente | Charente-Maritime | Cher | Corrèze | Corse-du-Sud | Haute-Corse | Côte-d'Or | Côtes-d'Armor | Creuse | Dordogne | Doubs | Drôme | Eure | Eure-et-Loir | Finistère | Gard | Haute-Garonne | Gers | Gironde | Hérault | Ille-et-Vilaine | Indre | Indre-et-Loire | Isère | Jura | Landes | Loir-et-Cher | Loire | Haute-Loire | Loire-Atlantique | Loiret | Lot | Lot-et-Garonne | Lozère | Maine-et-Loire | Manche | Marne | Haute-Marne | Mayenne | Meurthe-et-Moselle | Meuse | Morbihan | Moselle | Nièvre | Nord | Oise | Orne | Pas-de-Calais | Puy-de-Dôme | Pyrénées-Atlantiques | Hautes-Pyrénées | Pyrénées-Orientales | Bas-Rhin | Haut-Rhin | Rhône | Haute-Saône | Saône-et-Loire | Sarthe | Savoie | Haute-Savoie | Paris | Seine-Maritime | Seine-et-Marne | Yvelines | Deux-Sèvres | Somme | Tarn | Tarn-et-Garonne | Var | Vaucluse | Vendée | Vienne | Haute-Vienne | Vosges | Yonne | Territoire de Belfort | Essonne | Hauts-de-Seine | Seine-Saint-Denis | Val-de-Marne | Val-d'Oise | Guadeloupe | Martinique | Franska Guyana | Réunion

Personliga verktyg
På andra språk