TGV
Från Rilpedia
TGV, Train à Grande Vitesse (höghastighetståg), är ett system av snabbtåg i Frankrike. De första TGV-tågen sattes i trafik under början av 1980-talet. Numera kör de franska TGV-tågen även in i flera grannländer.
Systemet används med undantag för ett fåtal posttransporter enbart för passagerartrafik. Hastigheten i passagerartrafik är upp till 320 km/h.
Innehåll |
Användning
TGV- tågen utvecklades av det franska företaget Alstom och den statliga järnvägsförvaltningen SNCF. Redan under böjran av 1970-talet påbörjades utvecklingen av en ny generation gasturbindrivna tågsätt för höga hastigheter.
Sedan invigningen med en linje mellan Paris och Lyon 1981, har systemet av snabbtågslinjer LGV utökats kraftigt, främst åt söder, väster och norr, men under första halvan av 2007 invigdes höghastighetslinjen till Strasbourg. Det finns även tåg till ett stort antal städer i Frankrike, men endast en del av dessa körs på höghastighetsbanor. Systemet är som mycket annat i Frankrike centrerat till Paris, även om det finns tåg som inte går via huvudstaden. Den höga hastigheten har lett till att nya städer kommit inom pendlingsavstånd från Paris, exempelvis Lyon och Tours.
Tack vare framgångarna med TGV har många näraliggande länder också anslutit sig till TGV, exempelvis finns Thalys till Belgien och Nederländerna. Samma tågsystem, eller system baserade på TGV finns i Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sydkorea och USA.
Idag har tågen många fler passagerare än flyg för resor mellan städer längs TGV-nätet upp till 3 timmars tågrestid. Det går en del flyg ändå som mest används av de som ska byta på flygplatsen. TGV är också mycket säkert, inga dödsolyckor har inträffat vid höghastighetsgång.
Världens enda höghastighetsgodståg (som går över 200 km/h) är 7 st specialbyggda TGV-tåg som ägs av Franska posten, och de transporterar post.
TGV-tågens tekniska uppbyggnad
TGV-tågen utgör idag en familj av ett tiotal olika typer och trafikerar såväl den nordamerikanska som europeiska och asiatiska kontinenten. Den första generationen TGV-tåg (benämnt TGV-PSE) var en blandning av lok- och motorvagnståg men sedan dess har resterande versioner - förutom kanaltåget - varit tåg med separata drivenheter.
Topphastigheterna är ungefär de samma (kring 300 km/h), bägge systemen rullar under kontaktledningsspänningen 25 kV och finns i en rad olika storlekar.
Översikt TGV-familjen
(sorterade kronologiskt)
| Modell | Operatörs land | Antal sittpl [st] | Tåglängd [mm] | Tomvikt [t] | Tågtyp | Antal enh.(1) | Max kont eff [MW] | Antal drivaxlar [st] | Kontaktledn sp [kV] | Drivmotor | Korgbredd [cm] | Sth [km/h] | Införd |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TGV 001 | Frankrike | (experiment-tåg) | 92 900 | 192 | xxxx | 5 | xxxx | xxxx | (gasturbin) | likström | 281 | 300 | 1972 |
| TGV-PSE | Frankrike | 386 | 200 190 | 386 | motorvagnståg | 10 | 6,4 | 12 | 1,5 & 25 | likström | 281 | 260/270 | 1981 |
| TGV-A | Frankrike | 485 | 237 590 | 444 | loktåg | 12 | 8,8 | 8 | 1,5 & 25 | synkron | 290 | 300 | 1989 |
| Serie 100 | Spanien | 329 | 200 150 | 392 | tåg med separat drivenhet | 10 | 8,8 | 8 | 25 & 3 | synkron | 290 | 300 | 1992 |
| TGV Reseau | Frankrike | 377 | (200 000) | 386 | tåg med separat drivenhet | 10 st | 8,8 | 8 | 25 & 1,5 (3) | synkron | xxx | 300 | 1993 |
| Eurostar | UK,BE,FR | 794 | (394 000) | 752,4 | motorvagnståg | 20 | 12,2 | 12 | 25,3 & 0,75 | asynkron | 281 | 300 | 1994 |
| Duplex | Frankrike | 545 | (200 000) | 380 | tåg med separat drivenhet | 10 | 8,8 | 8 | 25 & 1,5 | synkron | xxx | 300 | 1996 |
| Thalys | Frankrike | 377 | (200 000) | 385 | tåg med separat drivenhet | 10 | 8,8 | 8 | 25,15,3 & 1,5 | asynkron | xxx | 300 | 1997 |
| KTX | Sydkorea | 935 | (387 000) | 701 | motorvagnståg | 20 | xxxx | 12 | 25 | synkron | xxxxx | 300 | 1997 |
| Acela | USA | 304 | 202 308 | 531,2 | tåg med separat drivenhet | 8 | 9,2 | 8 | 25 | asynkron | 318 | 254 | 2000 |
1= inklusive eventuellt drivenhet
TGV-PSE
Den första generationen TGV-tåg benämndes TGV-PSE. De två tågtillverkarna Alsthom och Francorail MTE tillverkade ett 10 enheter långt tåg med totalängden 200 meter. Tågsättet hade 368 sittplatser och hade en tomvikt kring 386 ton. I varsin ände fanns en elektrisk drivenhet (motsvarande lok) men då effekten inte räckte krävdes ytterligare fyra motoriserade axlar. Dessa monterades in i den enhet som är närmast drivenheten. Totalt har första generationen TGV-tåg 26 stycken axlar, varav 12 stycken är drivaxlar. Den kontinuerliga, maximala effekten för hela tågsättet är 6.400 kW, vilket motsvarar en specifik effekt kring 15,4 kW/t.
Trafikstarten ägde rum 1981 och sth var då 260 km/h. Något senare höjdes sth till 270 km/h. Under vintertidtabellen fanns ett "grenverk" där de tre slutstationerna för TGV-tågen var Besancon, Lyon, Saint Etienne samt Geneve (Schweiz).
Vagnkorgarna har en bredd på 281 cm vilket är en aning smalare än vad som är vanligt i franska fjärrtågsvagnar (normalt 288 cm).
De drivande enheterna drivs av 12 stycken likströmssmotorer, som vardera har en relativt låg effekt. Motorerna är integrerade i en boggie. Det finns två typer av drivenheter i TGV-PSE-tågen; littera BB23000 och BB33000. Den förra typen av drivenhet är den första och klarar de franska kontaktledningsspänningarna 1,5 kV DC och 25 kV AC. Då Schweiz har kontaktledningsspänningen 15 kV AC utvecklades BB33000-drivenheten. Maxeffekten vid kontaktledningsspänningen 1,5 kV är dock kraftigt reducerad till endast 3,1 MW.
Mycket arbete lades ned på att utveckla motorboggier som ej orsakade för stora påfrestningar. Motorboggin, som har beteckningen Y 230, har axelavståndet 300 cm och hjuldiametern 92 cm. Inbromsning av tåget sker med en kombination av reostatisk broms (endast motorboggier), skivbroms (endast löpboggier, Y 231, 4 st per hjulaxel) samt blockbroms. TGV-PSE kan ej återmata energin till kontaktledningen, eftersom loket ej kan omforma likströmsmotorernas (beteckning TAB 676 "Marignan"), ström till växelspänning.
Totalt beställdes 102 stycken TGV-PSE-sätt (en siffra som senare höjdes något), varav 2 stycken gick till den schweiziska järnvägsförvaltningen (SBB). PSE står för Paris Syd Ost.
TGV-tågen sattes in på en drygt 40 mil lång nybyggnadssträcka som sträcker sig sydost från Paris.
TGV-A
Under slutet av 1980-talet började en ny generation TGV-tåg se dagens ljus, benämnt TGV-A. A står för Atlanten och dit körde också de nya tågen.
Emellertid skiljde sig den andra generationen TGV-tåg från den första på flera punkter. Främst hade ytterligare två vagnar kopplats in i tågsättet så det nu var hela 238 meter långt. Dessutom höjdes hastigheten från tidigare 270 km/h (TGV-PSE) till hela 300 km/h (TGV-A). För att klara dessa höjda farter och vikter höjdes även drivenhetens maximala, kontinuerliga effekt till 8.800 kW. Det motsvarade en specifik effekt på hela 18 kW/t för ett fullastat TGV-A-tåg (490 ton).
Även en vidareutvecklad serie boggier togs fram. Liksom tidigare var dock hjuldiametrarna genomgående de samma; 92 cm (nya). Dock var vagnboggierna luftfjädrade, till skillnad mot TGV-PSE, som hade spiralfjädring i sitt sekundärsteg. På TGV-PSE byttes dock spiralfjädrarna ut mot luftfjädring i efterhand.
Interiör
Av tågets totalt 8 personvagnar utgörs 3 av 1 klass, 4 av 2 klass och den sista som restaurangvagn. Inredningen har en 1970-talsmässig design.
Duplex
TGV finns även i en dubbeldäckarversion, benämnd Duplex. Längden är exakt samma (cirka 200 m) som första generationen TGV-PSE-tåg, men antalet sittplatser har ökats med hela 40%. Tomvikten är dock i princip densamma för såväl TGV-PSE som Duplex.
Den franska järnvägsförvaltningen (SNCF) går numera in för dubbeldäckare men i flera länder (t ex Italien) vill resenärerna inte åka i dessa trånga vagnar. Därför har nästa generation franskkonstruerade snabbtåg (AGV) endast enplansvagnar.
Varianter av TGV-tåg som går ut ur eller utanför Frankrike
Eurostar
Eurostar är sedan 1990-talet namnet på tågen genom Kanaltunneln, London–Paris och London–Bryssel. De går i 300 km/h, och har särskilt utseende.
Thalys
Thalys är namnet på TGV- tågen från Paris och till Bryssel, Amsterdam och Köln. De går sedan 90-talet i 300 km/h mellan Paris-Bryssel, och mycket långsammare i övrigt. Större delen av dessa sträckor har blivit eller ska byggas ut med nya höghastighetssträckor (= större kurvradier). Tågen kommer att före slutet av 2009 ha 300 km/h Paris-Bryssel-Amsterdam och Paris-Bryssel-Liège, och 250 km/h stor del av sträckan Liège-Köln.
Lyria
På sträckan mellan Paris och flera städer i Schweiz går TGV-tåg som kallas Lyria.
Acela Express
Acela Express är ett elektriskt höghastighetståg som är baserat på TGV och går den 73 mil långa sträckan Washington–New York–Boston i USA.
Redan 1986 tilläts delar av delsträckan New York - Washington DC för topphastigheten 200 km/h. Amtrak ville köra ännu snabbare och under bland annat 1993 har utländska snabbtåg, bland annat TGV, ICE och X 2000 provkörts och ICE uppnådde hela 265 km/h. Den 15 mars 1996 beställdes en ny generation modifierade TGV-tåg, benämnd "The American Flyer", av ett konsortium. Totalt beställdes 18 stycken 6-vagnars tågsätt, senare höjt till 20 stycken.
Under mars 2000 döpte operatören Amtrak det nya tågsättet till Acela och under november samma år började provkörningarna av tåget. Under december började trafiken.
Varje Acela-tåg är cirka 202 meter långt och har 6 vagnar. Acela-tåget får köra i max 240 km/h, och har lutande vagnskorgar så att kurvhastigheten kan höjas något eftersom banan är kurvig och byggd för mycket länge sedan.
Hastighetsrekord
Den 3 april 2007 förnyades världsrekordet för hjultåg, då ett TGV-tåg uppnådde 574,8km/h. [1]. TGV-tåget hade endast tre vagnar. De två drivenheterna hade försetts med extra stora hjul, och två av vagnarna hade extra drivmotorer under golvet. Tåget kördes på den nya banan Paris-Strasbourg. Kontaktledningsspänningen hade höjts från normala 25 kV till hela 31 kV. Det franska snabbtåget hade sedan tidigare rekordet (515 km/h) vilket sattes 1990. TGV slår dock inte de japanska maglevtågen, men dessa använder inte hjul.
Noter
Externa länkar
- TGV
- SNCF
- Officiell webbplats om rekordet 2007 (med film)
- Wikimedia Commons har media som rör TGV
|
|||||
