Från Rilpedia

Jean Sylvain Bailly, född 1730 i Paris, död (avrättad) 12 november 1793, fransk astronom och statsman.

Bailly utförde flera berömda arbeten inom den astronomiska vetenskapen (bland annat Histoire de l'astronomie ancienne, Histoire de l'astronomie moderne) och invaldes 1784 i Franska vetenskapsakademin.

Sin största ryktbarhet vann han dock genom den betydande roll han spelade i franska revolutionens första skeden. Som deputerad för Paris i tredje ståndet satt han i États généraux 1789, blev, sedan nämnda stånd förklarat sig för nationalförsamling, dess president och ledde som sådan förhandlingarna under den minnesvärda sessionen då församlingen svor Eden i Bollhuset den 20 juni. Efter Bastiljens kapitulation (14 juli) utnämnd till maire (borgmästare) i Paris, utmärkte sig Bailly på denna svåra post genom rättvisa och hovsamhet, men ådrog sig därigenom jakobinernas hat, vilka beskyllde honom för rojalistiska tänkesätt. Sedan han i november 1791 nedlagt sitt ämbete, drog han sig tillbaka till Melun, men blev av sina fiender anklagad, förd till Paris och dömd till döden 11 november 1793 samt följande dag avrättad. I sina Mémoires d'un témoin de la révolution, vilka utgavs 1804, gav han en skildring av revolutionens händelser.

Bailly invaldes 1778 som utländsk ledamot nummer 106 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).