Ljubljana
Från Rilpedia
|
|||||
 |
|||||
| Basisdata | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Stat | Slovenien | ||||
| Region | Ljubljana | ||||
| Geografiska koordinater | 43° 3' norr 14° 30' öst |
||||
| Borgmästare | Zoran Jankovič | ||||
| Area | 275 km² | ||||
| Befolkning 30 juni 2008 |
270 828[1] | ||||
| Befolkningstäthet | 985 inv/km² | ||||
| Webbplats | www.ljubljana.si | ||||
| Övrigt | |||||
| Tidszon | UTC+1 | ||||
Ljubljana (på italienska Lubiana, tyska Laibach) är huvudstaden och den största staden i Slovenien, belägen där Ljubljanica rinner ut i Sava i kommunen Ljubljana, med 270 828 invånare (30 juni 2008).[1] Själva centralorten hade 260 183 invånare i slutet av 2007, på en yta av 163,8 kvadratkilometer.[2]
Innehåll |
Historia
Staden fick sitt namn 1144. 1220 fick den en stadslag. 1693 grundades Academia operosorum Labacensis. 1821 var den värd för Ljubljanas kongress. Staden låg i Österrike under Habsburgarnas inflytande fram till 1918, då Österrike-Ungern gick under.
Under 1800-talet började en slavisk rörelse bildas för att möta de ökade tyskhetskraven i Ljubljana/Laibach. Prästerna fick en nyckelroll när det gällde att förvalta det slovenska arvet från att helt gå under i den österrikiska kulturkretsen. 1895 drabbades staden av en allvarlig jordbävning som förstörde hela stadskärnan. Österrikiska arkitekter byggde upp staden i tidens nya stil, art deco och i barockinspirerade byggnader som präglar stadskärnan än idag. Det var dock arkitekten Jože Plečnik som kom att sätta störst avtryck i det nya Ljubljana när han lät rita flera av stadens mest kända byggnader under mellankrigstiden som Ljubljanas universitet med mera.
Efter första världskriget blev Ljubljana en del av den nya slaviska staten Jugoslavien och tyskarna fördrevs. Tidigare hade Ljubljana räknats som en del av Österrikes kärnland och var en viktig järnvägsknutpunkt längs järnvägslinjen Wien - Trieste, men fick nu finna sig i att ligga i periferin om än att staden blev centrum för den slovenska och nya jugoslaviska kulturen. Staden införlivades i det tyska riket under andra världskriget 1941. Tyskarna såg framför sig att låta tyska bosättare få "livsrum" i norra delarna av Slovenien på slovenernas bekostnad.
Efter befrielsen 1945 vidtog ett omfattande återuppbyggnadsarbete och staden blev snart en av Jugoslaviens rikaste städer per capita. Slovenerna var dock mest avogt inställda till den jugoslaviska federationen eftersom man menade att man var missgynnade av det utjämningssystem som fanns där rikare delar av landet tvingades betala till fattigare delar av Jugoslavien. Efter att den jugoslaviska federationen börjat knaka, först efter Titos död 1980 och sedan kring 1990, förklarades i staden 26 juni 1991 Slovenien sig självständigt varpå ett tio dagar långt självständighetskrig mot jugoslaviska federala armén följde, inklusive flygbombningar mot Ljubljana. För första gången sedan 1945 var en europeisk stad utsatt för flygbombardemang. Efter tio dagar gav dock den jugoslaviska federala armén upp, och staden blev nu en av Europas minsta huvudstäder i ett av Europas minsta länder.
Geografi
Staden ligger på 298 meters höjd. Medeltemperaturen är ca 3,4 grader i januari och ca 21,9 grader i juli. Det lilla vattendraget Ljublanica delar Ljubljana.
Parker
Ljubljana har närmare 30 hektar parker. Den största är Tivoli med 17, 5 hektar, de resterande hektaren är uppdelade på totalt 28 mindre parker.
Demografi
I Ljubljana bodde det 265 881 personer år 2002, varav 126 237 var män och 139 644 kvinnor.
- Medelålder: 40,37 år.
- Näringsliv:
- Sysselsatta: 130 122
- Arbetslösa: 14 243
- Studenter: 13 256
Källa: Slovenska statistiska Centralbyrån, 2002.
Industri och företag
- NAMA (ett företag som bland annat säljer kläder, kosmetika och annat) har flera butiker och ett kontor i Ljubljana. Sloveniens nationella flygbolag, Adria Airways, har sitt huvudkontor i staden, liksom nationella tågbolag, Slovenske zeleznice.
Kultur
- Gallerier: Slovenska folkets galleri, SKUC, Galleriet Equrna.
- Teatrar: Teater komedija
- Museer: Sloveniens teknikmuseeum, Ljubljanas stadsmuseeum, Slovenska folkets museeum,
Slovenska naturmuseet, Tobaksmuseet.
Kommunikationer
Avstånd till och från staden
Med bil från Ljubljana är det 136 km till Zagreb, 379 km till Wien, och 501 km till Milano.
Flygplats
Ljubljana flygplats ligger cirka 26 kilometer norr om staden, och är Sloveniens huvudflygplats. Under de senaste åren har flygtrafiken ökat och flygplatsen håller på att byggas om i olika steg. Antal passagerare var runt 1,5 miljoner år 2007. Inrikesflyg finns inte med tanke på de korta avstånden i landet.
Järnvägstationen
Det går utrikeståg till München, till Budapest och till Belgrad via Zagreb. Det finns inrikes regionaltåg till olika delar av landet.
Busstationen
På Ljubljanas busstation, som ligger bredvid järnvägstationen, finns avgångar till bland annat Kroatien, Frankrike, Italien, Bosnien-Hercegovina, Danmark och Sverige.
Lokaltrafik
Lokaltrafiken inom staden sker med buss. Det finns inte spårvagn eller liknande spårtrafik inom staden.
Vänorter
- Pesaro och Parma, Italien
- Chemnitz, Leverkusen och Wiesbaden,Tyskland
- Bratislava, Slovakien
- Sousse, Tunisien
- Tbilisi, Georgien
- Mardin, Turkey
- Rijeka, Kroatien
- Chengdu, Kina
- Wien, Österrike
- Aten, Grekland
- Moskva, Ryssland
- Zagreb, Kroatien
- Sarajevo, Bosnien-Hercegovina
- Västerås, Sverige
- Karlstad, Sverige[3]
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Statistical Office of the Republic of Slovenia, Basic population groups by sex and municipalities
- ↑ Statistical Office of the Republic of Slovenia Invånarantal i orter den 31 december 2007.
- ↑ Karlstads kommmun - Vänorter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ljubljana
|
|||||||||||
