Slovenien
Från Rilpedia
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Republika Slovenija | |||||
|
|||||
Valspråk: inget | |||||
Nationalsång: 'Zdravljica' | |||||
Huvudstad | Ljubljana 46° 03' N, 14° 30' E
|
||||
Största stad | Ljubljana | ||||
Officiellt språk | slovenska, ungerska¹, italienska¹ | ||||
Statsskick president premiärminister |
republik Danilo Türk Borut Pahor |
||||
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Jugoslavien 25 juni 1991 1992 |
||||
Yta • Totalt • Vatten |
20 273 km² (150:e) 0,6% |
||||
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
2 010 347 (143:e) 99,8 inv/km² (77:e) |
||||
BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2005) $54.70 miljarder (81:a) $27 300 |
||||
Valuta | Euro (EUR),
|
||||
Tidszon | CET (UTC+1) | ||||
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Triglav 2 864 m ö.h. Cerknica 26 km² Sava 221 km |
||||
Nationaldag | 25 juni | ||||
Landskod | SI | ||||
Landsnummer | 386 | ||||
¹I vissa kommuner. |
Slovenien är en republik i södra Europa men som ibland räknas till Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Landets huvudstad är Ljubljana.
Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO sedan 2004.
Innehåll |
Historia
Den här Detta stycke saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Slovenien var en del av Romerska riket fram till Västroms sönderfall. De slaviska anfäderna till dagens slovener antas ha bosatt sig i området på 500-talet. Det slaviska hertigdömet Karantanien, den första proto-slovenska och den första stabila slaviska staten, grundades på 600-talet. År 745 förlorade Karantanien sin självständighet till förmån för Frankerriket och många slaver konverterade då till kristendomen.
Runt år 1000 skrevs de freisingska skrifterna, som var de första slovenska och även de första slaviska skrifterna med det latinska alfabetet. Under medeltiden var dagens Slovenien delat främst mellan Venedig och Bayern. På 1300-talet kom det mesta av Slovenien att hamna under det habsburgska Österrike och förblev så ända fram till första världskriget slut och Österrike-Ungerns kollaps år 1918 då slovenerna ingick i serbers, kroaters och sloveners kungadöme, som efter 1926 kom att bli känt som Jugoslavien.
Efter andra världskriget återbildades Jugoslavien, efter en tid av italiensk och tysk ockupation, som en socialistisk förbundsrepublik den 29 november 1945. Under Titos ledarskap bestod Jugoslaviens inre sammanhållning, men efter Titos död 1980 ökade splittringen mellan delstaterna. Slovenien genomförde under 1980-talet steg mot ökad demokrati och yttrandefrihet och blev det första land som bröt sig ur och förklarade sig självständigt från Jugoslavien, den 25 juni 1991. Efter att ha klarat sig lindrigt undan de jugoslaviska krigen kunde Slovenien snabbt närma sig EU ekonomiskt och politiskt. Landet gick med i NATO den 29 mars 2004 och blev medlem av den europeiska unionen den 1 maj samma år.
Politik
Den här Detta stycke saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Slovenien är en parlamentarisk republik. Statschef är presidenten, som väljs i allmänna val vart femte år. Den verkställande makten innehas av premiärministern och ministerrådet (regeringen), vilka väljs av parlamentet.
Slovenien har ett tvåkammarparlament som består av Nationalförsamlingen (Državni zbor) och Nationalrådet (Državni svet). Nationalförsamlingen har 90 ledamöter som väljs i allmänna direkta val i en kombination av majoritetsval och proportionella val. Två platser är reserverade för den ungerska och den italienska minoriteten. Nationalrådet har 40 indirekt valda ledamöter som representerar samhällsgrupper, ekonomiska grupper, yrkesgrupper och lokala intressegrupper. De väljs vart femte år av en elektorsförsamling. Nationalrådet har begränsad makt och är mestadels ett rådgivande organ.
Slovenien är medlem av EU och NATO.
Administrativt är Slovenien indelat i 119 kommuner, varav 11 större städer.
Geografi
Slovenien har en omväxlande natur med både alplandskap och kort medelhavskust mot Adriatiska havet. Landets högsta punkt är berget Triglav på 2 864 meter över havet, landets medelhöjd över havet är 557 meter. Ungefär halva landets yta (10 124 km²) är täckt av skog, vilket gör Slovenien till Europas tredje skogstätaste land efter Finland och Sverige. Rester av de uråldriga skogarna kan fortfarande hittas, den största finns i Kočevjeområdet. 5593 km² av landet täcks av gräsmarker, och 2471 km² täcks av fält och gårdar.
Landet har medelhavsklimat vid kusten, alpint klimat i bergen och kontinentalt klimat med milda till varma somrar och kalla vintrar i platåerna och dalarna i öst. Medeltemperaturen är -2°C i januari och 21°C i juli. Medelnederbörden är 1000 mm vid kusten, upp till 3500 mm i Alperna, 800 mm i sydöst och 1400 mm i centrala delarna av landet.
Städer i Slovenien
Populära turistmål är Ljubljana, Koper, Portorož, Lipica, Postojna, Kranjska Gora, Bled, Bohinj, Piran och Maribor.
Floder i Slovenien
Demografi
Den här Detta stycke saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Sloveniens består av de etniska grupperna slovener (89%), kroater, serber, bosniaker och andra gamla jugoslaviska etniciteter (10%), samt etniska ungerska och italienska minoriteter (0,5%). Den förväntade medellivslängden låg 2000 på 71,8 år för män och 79,5 år för kvinnor. Den största religionen i Slovenien är katolicismen. Se romersk-katolska kyrkan i Slovenien.
Slovenien har en befolkningstäthet på 95 invånare per kvadratkilometer, vilket är lågt för Europa. Ungefär 50% av befolkningen bor i städer, och resten på landsbygden. Officiellt språk är slovenska, som är ett språk i den sydslaviska språkfamiljen. Ungerska och italienska är också officiella språk i de språkblandade regionerna nära ungerska och italienska gränsen.
Ekonomi
Av de forna delrepublikerna i Jugoslavien är Slovenien den som klarat övergången till marknadsekonomi bäst. Med 21 567 USA-dollar har Slovenien den högsta BNP:n per capita av de 10 länder som blev EU-medlemmar 2004. Landet har relativt hög inflation (3,6% 2004) jämfört med EU-genomsnittet, men inflationen väntas sjunka under 2005 till 2,5%. Sloveniens ekonomi växte kraftigt 2004. med 4,6%, efter en relativt långsam tillväxt under 2003. I det stora hela har landet god ekonomi, men mycket återstår att göra i områdena privatisering och reformering av kapitalmarknaden.
Under 2000 skedde privatiseringar i bank-, tele- och kommunikationssektorerna. Begränsningarna för utländska investeringar avskaffas långsamt, och utländska direktinvesteringar väntas öka under de kommande två åren. Slovenien kan anses som ett av mest ekonomiskt framskridna av EU:s nya medlemsländer. Slovenien övergav 1 januari 2007 tolarn som valuta till förmån för euron.
Industri
Slovenien har en stor turistnäring. Sloveniens industri består dessutom av det kända skidmärket Elan och husvagnstillverkaren Adria Mobil och inte minst vitvarumärket Gorenje.
Internationella rankningar
Organisation | Undersökning | Rankning |
---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 68 av 179 |
Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 30 av 173 |
Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 26 av 180 |
United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 26 av 179 |
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Slovenien
- Detaljerad artikel: Tiodagarskriget - Kriget i Slovenien 1991
- Official Travel Guide to Slovenia www.slovenia.info
- Scenic Slovenia - Travelguide to the Republic of Slovenia
- 3D photos of Slovenian landmarks
- InfoSlovenia.be