Marknadsekonomi
Från Rilpedia
En marknadsekonomi är ett realiserat socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan.[1][2] Detta kontrasteras ofta mot planekonomi, i vilken en central regering bestämmer priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroll. Marknadsekonomier kontrasteras också med blandekonomi där prissystemet är inte helt fritt utan under viss kontroll från statsmakten men som inte är tillräckligt stor för att kallas planekonomi.
Anhängare av kapitalism anser att regeringen har en legitim roll i att definiera och upprätthålla de grundläggande marknadsreglerna.[3] Den korrekta rollen för en statsmakt i en marknadsekonomi är fortfarande kontroversiell. Det existerar flera perspektiv angående hur stark roll staten borde ha i att ledsaga ekonomin och att ta hand om de ojämlikheter som marknaden producerar. Det finns till exempel inget universalt beslut angående centralbanker och bidrag. De flesta ekonomer motsätter sig dock protektionistiska tullar.[4]
Termen marknadsekonomi är inte identisk med kapitalism där ett bolag anställer arbetare som arbetskraft för att skapa profit och öka aktievärdet.[5] Marknadsmekanismer har används i flera socialistiska stater, såsom Jugoslavien och Kuba till en viss del. Kina styrs av Kinas kommunistparti, men dess ekonomi har stora inslag av marknadskrafter och privata företag både i den privata och den allmänna sektorn. Det är också möjligt att se ett ekonomiskt system baserat på oberoende producenter, kooperativ, demokratiskt arbetarägande och marknadsallokering av slutvaror och tjänster; den arbetsstyrda marknadsekonomin är en av flera föreslagna former av marknadssocialism.[6]
Innehåll |
Olika typer av marknadsekonomier
Kapitalistisk marknadsekonomi
För att en marknadsekonomi skall fungera behövs vissa lagar och regler i den kapitalistiska marknadsekonomin, dessa lagar och regler styrs av en stat. Staten behövs dels för att säkerställa människors äganderätt, dels för att garantera att kontrakt och dylika överenskommelser efterföljs. Dessutom för att förhindra att producenter samarbetar istället för att konkurrera och att förhindra att någon producent växer sig så stor att denne kan utnyttja sin ställning otillbörligt. Ett kännetecken för kapitalistisk ekonomin är kravet på avkastning, att företag måste göra vinst för att överleva långsiktigt.
En kapitalistisk marknadsekonomi kan ses som en demokrati där människor "röstar" med sina pengar för vad som ska produceras. Inom den gren av nationalekonomi som kallas public choice använder man begreppen "choice" och "exit". Genom att köpa en produkt eller tjänst "röstar" man för medan den som avstår eller byter till en annan vara använder "exit". I regel måste producenter ta hänsyn både till de nuvarande kundernas önskemål samtidigt som man måste locka till sig nya kunder. Till skillnad från en reguljär demokrati är dock människors inflytande på marknaden beroende av deras köpkraft, alltså de som har mest pengar är de som har störst inflytande.
Mutualistisk marknadsekonomi
En mutualistisk marknadsekonomi förutsätter att staten på intet sätt intervenerar marknaden. En fungerande marknadsmekanism förutsätter individuell suveränitet, vilket kräver avskaffandet av alla former av tvång, även ekonomiska tvång. Utbud och efterfrågan ställer sig i jämvikt först när alla former av tvång eliminerats, varvid profiten försvinner, dessutom kan frivillighet på marknaden endast existera när alla former av tvång eliminerats. Mutualistisk marknadsekonomi förekommer främst i mindre skala som sociala ekonomier[7] , tvång från andra marknadssystem är ofta närvarande varför marknadsformen ses som ideal. '
Se även
Referenser
- ↑ Altvater, E. (1993). The Future of the Market: An Essay on the Regulation of Money and Nature After the Collapse of "Actually Existing Socialism. Verso, 57.
- ↑ "market economy", Merriam-Webster Unabridged Dictionary
- ↑ Lane, J.E.; Ersson, S.O. (2002). Government and the Economy: A Global Perspective. Continuum International Publishing Group, 7-16.
- ↑ Milton Friedman, Free to Choose
- ↑ Altvater, E. (1993). The Future of the Market: An Essay on the Regulation of Money and Nature After the Collapse of "Actually Existing Socialism. Verso, 58-59.
- ↑ ”What is capitalism?”. World Socialist Movement. http://www.worldsocialism.org/articles/what_is_capitalism.php.
- ↑ Göteborgs Lets [1] LETS är ett lokalt och räntefritt system för att utbyta varor och tjänster. I stället för vanliga räntebelastade pengar används en räntefri valuta som ges ut av föreningen.
