Kooperativ
Från Rilpedia
 |
Denna text är skriven ur ett svenskt perspektiv och bör kompletteras utifrån ett globalt perspektiv. Wikipedia är ett globalt uppslagsverk. Utveckla eller komplettera gärna texten med ett globalt perspektiv. Se även diskussionssidan. |
 |
Ordet kooperativ kommer från latinets cooperativ och betyder samarbete.
Ej att förväxla med Korporation
Kooperation är en form av ekonomisk samverkan, där medlemmar både äger och driver den verksamhet de har behov av. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna största möjliga nytta, främst ekonomisk sådan.
Det finns kooperativ som samlar producenter, företrädesvis inom lantbrukssektorn, liksom det finns kooperativ som samlar konsumenter, exempelvis Coop. För samtliga kooperativ är grunden att medlemmarna tillsammans kan skapa bättre handelsvillkor än vad de kan ensamma. En medlem i ett kooperativ är alltså samtidigt ägare och leverantör eller kund, och bör handla med kooperativet (i många länder har medlemmar i producentkooperativ skyldighet att uppfylla leverantörsåtaganden, vilket inte är tillåtet enligt svensk lagstiftning). Medlemmen skall också utöva sin ägarroll, det vill säga övervaka att kooperativet sköts på bästa sätt.
För att skapa gemensamma värderingar inom medlemsgruppen, vilket ökar förtroendet inom kooperationen, vilket sänker transaktionskostnaderna, litar många kooperativ till en ideologisk plattform, oftast kallad "kooperativa principer". Dessa har inget att göra med om en verksamhet är kooperativ eller inte, men används ofta vid startandet av nya kooperativ i Sverige. I andra delar av världen har det det senaste decenniet vuxit fram en ny generation kooperativ, som använder sig av mer lämpade ekonomiska incitament, nämligen begränsat medlemskap, höga investeringsåtaganden för att undvika kollektivt kapital (vilket ofta skapar tjänstemannastyre) och konkreta leveransåtaganden för att skapa framgångsrika företag.
När man vill förstå vad som är speciellt med det kooperativa företaget försöker man ibland jämföra det med aktiebolaget. Det kan man egentligen inte göra, eftersom kooperation är ett sätt att organisera ekonomiska verksamheter och inte en associationsform, det vill säga den juridiska ram (i form av lagar och regler) inom vilken olika företag kan organiseras.
Ett kooperativ kan bedrivas i vilken associationsform som helst, men svensk skattelagstiftning har gjort att de flesta kooperativ är ekonomiska föreningar. Undantag finns, exempelvis Lyckeby stärkelsen. Den ekonomiska föreningen förutsätter att delägarna aktivt tar del i företagets verksamhet. Alla medlemmar har oftast en röst och en insats/andel var. Också vinstutdelning är oberoende av antalet insatser och görs istället i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltar i verksamheten. I strikt ekonomisk/juridisk mening sker inte vinstutdelning i ekonomiska föreningar utan pengar som delas ut till medlemmar i slutet av året är antingen så kallad återbäring eller extra lön.
Aktiebolaget är i grunden en kapitalassociation, som ska ge delägarna största möjliga avkastning på insatt kapital, medan den ekonomiska föreningen är en personassociation som bara kan ge avkastning om du aktivt bidrar till verksamheten.
En ekonomisk förening är en juridisk person och medlemmarna kan inte föras personligt ansvariga för att täcka eventuellt underskott i föreningen med sina privata tillgångar, så vitt de följt svenska lagar och förordningar. Den ekonomiska föreningen har samma krav på skatter och redovisning som aktiebolaget. Det är också viktigt att komma ihåg att den ekonomiska föreningen kräver samma baskunskaper om hur man driver ett företag som aktiebolaget.
