Anarkokapitalism

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Anarkokapitalism eller marknadsanarkism^[1] (en form av individualanarkism)^[2][3] är en anti-statlig politisk filosofi som förespråkar anarkism med privat äganderätt.^[4] Den förespråkar upphävandet av staten; att man låter polisväsende, domstolsväsende, försvarsmakt och alla andra säkerhetstjänster drivas privat genom frivillig finansiering i en fri marknad snarare än genom obligatorisk beskattning; fullständig avreglering av personliga och ekonomiska aktiviteter som inte inkräktar på andra människors privatliv; och en självreglerande marknad. Anarkokapitalister eftersträvar ett samhälle baserat på frivillig handel med privategendom (inklusive pengar, varor, jord och kapital) och tjänster för att maximera individernas frihet och välstånd, men värdesätter även välgörenhet och gemensamma anordningar som del av samma etik.^[5] Även om anarkokapitalister är kända för att hävda rätten till privategendom, så kan icke-statlig gemensam egendom samexistera i ett anarkokapitalistiskt samhälle.^[6] Det viktiga är att denna egendom förvärvas och överförs utan hjälp eller hinder från staten. Anarkokapitalistiska libertarianer anser att det enda legitima sättet att förvärva egendom på är genom frivillig handel, gåvor, eller arbetsbaserat ursprungligt förvärv, snarare än genom våld eller bedrägeri. Murray Rothbard myntade termen anarkokapitalism för att särskilja det från anarkism som motsätter sig privategendom.^[7]

Anarkokapitalister ser den fria kapitalismen som grunden för ett fritt samhälle. Rothbard definierade oreglerad kapitalism som "fredligt ömsesidigt utbyte", till skillnad från "statskapitalism" som han definierade som ett hemlighetsfullt partnerskap mellan näringsliv och regering som utövar våld för att underminera den fria marknaden.^[8] "Kapitalism", i anarkokapitalisters användning av begreppet, ska inte förväxlas med statlig monopolkapitalism, korrumperad kapitalism, korporativism eller nutida blandekonomi, där incitament skapas och avlägsnas av statlig intervention.^[9] Anarkokapitalster förkastar således staten, på grund av trosföreställningen att stater är aggressiva entiteter som stjäl egendom (genom beskattning och expropriering), initierar våldshandlingar, har våldsmonopol, använder sin tvångsmakt till att gynna vissa företag och individer på bekostnad av andra, skapar monopol, begränsar handeln, och personliga friheter genom droglagar, obligatorisk undervisning, värvning, lagar om mat och moral och så vidare. Anarkokapitalisters positiva förhållande till kapitalism utgör en stark spänning mellan dem och socialanarkister, som tenderar att mistro marknaden och anse att kapitalism till sin natur är auktoritär och följaktligen oförenlig med anarkistiska ideal.

Den första välkända varianten av anarkokapitalism formulerades av ekonomen och libertarianen Murray Rothbard i mitten av 1900-talet. Rothbard försökte förena delar från den österrikiska ekonomiska skolan, klassisk liberalism och de amerikanska individualanarkisterna Lysander Spooner och Benjamin Tuckers tankar (även om han förkastade deras arbetsvärdeteori och de normativa implikationer de drog från den).^[10] I den rothbardianska anarkokapitalismen skulle en libertariansk "juridisk kodex", som domstolarna svor sin trohet till, först accepteras allmänt.^[11] Denna juridiska kodex skulle erkänna individens suveränitet och principen om icke-aggression. I David D. Friedmans anarkokapitalism skulle däremot lagsystemen produceras för profit på en fri marknad,^[12] som han ansåg skulle leda till ett allmänt, om inte absolut, frihetligt samhälle. Rothbard grundade sin filosofi på en absolutistisk naturlig lag men gav även ekonomiska förklaringar till varför han ansåg att anarkokapitalism var att föredra även av pragmatiska skäl. Friedman hävdar att han inte förespråkar absoluta rättigheter, men att han heller inte är utilitarist, även om han anser att "utilitaristiska argument vanligtvis är det bästa försvaret av libertarianska åsikter".^[13] Hans-Hermann Hoppe använder i sin tur "diskursetik" som försvar av anarkism baserad på privat ägande,^[14] vilket mer liknar Rothbards anarkokapitalism.

Filosofi

Icke-aggression

Huvudartikel: Självägarskap

Anarkokapitalismen, som den formuleras av Rothbard och andra, trycker starkt på den centrala libertarianska "icke-aggressions-axiomet":

"[...] The basic axiom of libertarian political theory holds that every man is a self owner, having absolute jurisdiction over his own body. In effect, this means that no one else may justly invade, or aggress against, another's person. It follows then that each person justly owns whatever previously unowned resources he appropriates or "mixes his labor with."

Från dessa två axiom, självägarskapet och principen om "ursprungligt förvärv", har man försökt rättfärdiga hela systemet med privat äganderätt i en fri marknad. Inom detta system har varje person en rätt till sig själv, till donation, till arv (och omvänt, till att ärva), och till att byta legitimt ägda varor.^[19]

Rothbards försvar av självägarskapet utgörs av, vad han uppfattar som, en vederläggning av alla andra alternativ; det vill säga att en grupp människor kan äga en annan grupp av människor, eller att ingen enskild människa har fullt ägarskap av sig själv. Han avfärdar dessa två alternativ genom att hänvisa till de krav som en universal etik ställer, det vill säga en rättvis naturlig lag som kan gälla för alla människor, oberoende av tid och plats. Det enda alternativet som återstår är enligt Rothbard självägarskap, som han anser vara både axiomatiskt och universellt.^[20]

Icke-aggressionsaxiomet kan allmänt sägas utgöra ett förbud mot våldsinitierande handlingar eller hot om sådana handlingar, mot personer (direkt våld, misshandel, mord) eller egendom (bedrägeri, rån, stöld, beskattning).^[21] Initierandet av våld benämns vanligen aggression eller tvång. Skillnaden mellan anarkokapitalister och andra libertarianer är i mångt och mycket den vikt de tillskriver detta axiom. Minarkistiska libertarianer vill förminska och begränsa staten, men ändå behålla den i någon minimiform som involverar ett polisväsende, domstolsväsende och försvar; medan andra libertarianer kan ge staten än större befogenheter än dessa. Anarkokapitalister förkastar emellertid all form av statlig intervention; man definierar rentav staten som en våldsmonopolist som är den enda entiteten i samhället som tjänar sitt uppehälle från laglig aggression, en entitet som i sig själv kränker libertarianismens centrala axiom.^[20]

Vissa anarkokapitalister, såsom Rothbard, anammar icke-aggressions-axiomet som ett intrinsikalt moraliskt värde eller som del av en teori om naturrätt. Rothbard definierar anarkism i termer av detta axiom, närmare bestämt ska anarkism enligt Rothbard förstås som "a system which provides no legal sanction for such aggression ['against person and property']" och "what anarchism proposes to do, then, is to abolish the State, i.e. to abolish the regularized institution of aggressive coercion."^[22] I en intervju i New Banner hävdade Rothbard att "capitalism is the fullest expression of anarchism, and anarchism is the fullest expression of capitalism."^[23] Andra, såsom Friedman, intar ett konsekventialistiskt eller egoistiskt perspektiv, och hävdar då att en lag om icke-aggression endast kan komma till stånd genom ett ömsesidigt kontrakt av egenintresserade parter som vill skydda sig från den andres våld.

Egendom

Mycket av anarkokapitalismens kritik av staten går ut på denna kränker individers rätt till sin rättmätigt införskaffade egendom. Trots denna betoningen av individuell egendom står inte anarkokapitalismen i motsättning till sammanslutningar av människor som väljer att förvalta sin egendom kollektivt och sätta sin egendom i gemensam ägo.

Anarkokapitalismens historiska föregångare

1800-talsmålning av Alltinget i Island under medeltiden, som skribenter som David Friedman och Roderick Long anser hade vissa anarkokapitalistiska drag.

Kritiker av anarkokapitalismen har hävdat att ideologin aldrig kan bli någonting mer än en utopi. Vissa har som svar på denna kritik pekat på historiska samhällen som enligt vissa haft anarkokapitalistiska drag.

Medeltidens Island

Enligt David Friedman fungerade Island under en period under medeltiden under anarkokapitalistiska strukturer; "they might almost have been invented by a mad economist to test the lengths to which market systems could supplant government in its most fundamental functions".^[24] Utan att direkt kalla samhället för anarkokapitalistiskt hävdar Friedman att Island under perioden 930-1262 hade vissa anarkokapitalistiska drag. Han skriver: "Even where the Icelandic legal system recognized an essentially "public" offense, it dealt with it by giving some individual (in some cases chosen by lot from those affected) the right to pursue the case and collect the resulting fine, thus fitting it into an essentially private system."^[24]

Vilda västern

Enligt Terry L. Andersons och P. J. Hills forskning var vilda västern i USA under perioden 1830-1900 i viss utsträckning anarkokapitalistisk i och med att "private agencies provided the necessary basis for an orderly society in which property was protected and conflicts were resolved", och de hävdar att den vanliga uppfattningen att vilda västern var kaotisk utan respekt för egendomsrätten är felaktig.^[25]

Anarkokapitalism och klassisk anarkism

Skillnaden mellan anarkokapitalism ("högeranarkism") och "vänsteranarkism" finns i synen på äganderätten. Enligt anarkokapitalismen är äganderätten grunden för människans frihet, men enligt vänsteranarkismen så är äganderätten tvärtom grunden för förtrycket i samhället. Både anarkokapitalismen och vänsteranarkismen vill således avskaffa staten. Men anledningarna till detta är olika, och synen på hur samhället ska ordnas utan stat skiljer sig därvid också. Anarkokapitalism sätter en radikal kapitalism i motsats till staten, medan vänsteranarkismen i likhet med vissa andra socialistiska ideologier ser staten och kapitalismen som allierade, och det i slutändan enda sättet att göra sig av med kapitalismen är att göra sig av med staten. Många anser att anarkokapitalismen inte kan kallas anarkism då de bara förespråkar krossandet av staten, inte av hierarkier i allmänhet. Därför accepterar anarkokapitalismen statiska ledare och definitionen (an = ingen/inga och archos = ledare, i praktiken: inga ledare -> inga hierarkier) omöjliggör kapitalismen som samhällsform i ett anarkistiskt samhälle. Eftersom kapitalismen under anarkokapitalismen omfattar hela det ekonomiska systemet kan man dessutom inte välja att ställa sig utanför de ekonomiska hierarkier som uppstår.

Anarkokapitalism idag

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)

Förutom den kanske mest välkände anarkokapitalisten David D. Friedman finns det idag en rad olika tänkare som ansluter sig till ideologin. Bland dessa återfinns Randy Barnett, Ian Bernard, Walter Block, Per Bylund, Gene Callahan, Bryan Caplan, Hans-Hermann Hoppe, Scott Horton, Penn Jillette, Stephan Kinsella, Roderick Long, Carlo Lottieri, Wendy McElroy, Stefan Molyneux, Robert P. Murphy, Jan Narveson, Justin Raimondo, Lew Rockwell, Joseph Salerno, Jeremy Sapienza, George H. Smith, Joseph Sobran, Mark Thornton, Jeffrey Tucker Petri H. Lundén och Thomas Woods.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

• Bruce Benson: The Enterprise of Law: Justice Without The State
• Hart, David M.: Gustave de Molinari and the Anti-Statist Liberal Tradition. Hämtat 14 september 2005
• Hoppe, Hans-Hermann: A Theory of Socialism and Capitalism
• Hoppe, Hans-Hermann: Democracy: The God That Failed
• Rothbard, Murray: For a New Liberty: The Libertarian Manifesto
• Rothbard, Murray: The Ethics of Liberty
• Spooner, Lysander: (1867) No Treason: The Constitution of No Authority. Hämtat 19 maj 2005
• Tannehill, Linda and Morris: The Market For Liberty
• Tucker, Benjamin: (1888) State Socialism and Anarchism:How Far They Agree, and Wherein They Differ Liberty 5.16, nr. 120 (10 mars 1888), ss. 2–3. Hämtat 20 maj 2005
• Tucker, Benjamin: (1926) Labor and its Pay. Hämtat 20 maj 2005

Noter

1. ↑ Robert P. Murphy. ”What Are You Calling 'Anarchy'?”. http://www.mises.org/story/1778. 
2. ↑ Adams, Ian. 2002. Political Ideology Today. s. 135. Manchester University Press; Ostergaard, Geoffrey. 2003. Anarchism. In W. Outwaite (red.), The Blackwell Dictionary of Modern Social Thought. s. 14. Blackwell Publishing
3. ↑ Sylvan, Richard Anarchism. A Companion to Contemporary Political Philosophy, red. Goodin, Robert E. och Pettit, Philip. Blackwell Publishing, 1995, s.231
4. ↑ Nationalencyklopedin. Uppslagsord: Underground "anarkokapitalism (ett synsätt som förespråkar anarkism med privat äganderätt)"
5. ↑ Hess, Karl. The Death of Politics. Intervju i Playboy Magazine, mars 1969
6. ↑ Holcombe, Randall G., Common Property i Anarcho-Capitalism, Journal of Libertarian Studies, vol. 19, nr. 2 (vår 2005):3–29.
7. ↑ libertarianism (2007) från Encyclopædia Britannica. Hämtat 30 juli 2007, från Encyclopædia Britannica Online: http://search.eb.com/eb/article-234237
8. ↑ Rothbard, Murray N., Future of Peace and Capitalism; Murray N. Rothbard, and Right: The Prospects for Liberty.
9. ↑ Adams, Ian. Political Ideology Today. Manchester University Press 2001. s. 33
10. ↑ "A student and disciple of the Austrian economist Ludwig von Mises, rothbard combined the laissez-faire economics of his teacher with the absolutist views of human rights and rejection of the state he had absorbed from studying the individualist American anarchists of the nineteenth century such as Lysander Spooner and Benjamin Tucker." Blackwell Encyclopaedia of Political Thought, 1987, ISBN 0-631-17944-5, s. 290
11. ↑ Rothbard, Murray. For A New Liberty. 12 The Public Sector, III: Police, Law, and the Courts
12. ↑ Friedman, David. The Machinery of Freedom. Andra upplagan. La Salle, Ill, Open Court, ss. 116–117.
13. ↑ Friedman, David D. The Machinery of Freedom. Kapitel 42
14. ↑ Hans-Hermann Hoppe "Argumentation Ethics". Hämtat 6 februari 2007
15. ↑ Rothbard, Murray N. (1988) "What's Wrong with Liberty Poll; or, How I Became a Libertarian", Liberty, juli 1988, s.53
16. ↑ Andrew Rutten. "Can Anarchy Save Us from Leviathan?" in The Independent Review vol. 3 nr. 4 s. 581. [1] [2] "He claims that the only consistent liberal is an anarcho-liberal."
17. ↑ "Murray N. Rothbard (1926–1995), American economist, historian, and individualist anarchist." Avrich, Paul. Anarchist Voices: An Oral History of Anarchism in America, Abridged Paperback Edition (1996), s. 282 "Although there are many honorable exceptions who still embrace the "socialist" label, most people who call themselves individualist anarchists today are followers of Murray Rothbard's Austrian economics, and have abandoned the labor theory of value." Carson, Kevin. Mutualist Political Economy, Preface.
18. ↑ ^{18,0 18,1 18,2 18,3 18,4} Hoppe, Hans-Hermann (2001)"Anarcho-Capitalism: An Annotated Bibliography" Hämtat 23 maj 2005
19. ↑ Rothbard, Murray N. (1982) "Law, Property Rights, and Air Pollution" Cato Journal 2, nr. 1 (våren 1982): ss. 55–99. Hämtat 20 maj 2005
20. ↑ ^{20,0 20,1} Rothbard, Murray N. (1982) The Ethics of Liberty Humanities Press ISBN 0-8147-7506-3, s. 162. Hämtat 20 maj 2005.
21. ↑ Rothbard, Murray N. (1973) For a new Liberty Collier Books, A Division of Macmillan Publishing Co., Inc., New York: ss. 24–25. Hämtat 20 maj 2005.
22. ↑ Rothbard, Murray N. (1975) Society Without A State (pdf) Libertarian Forum newsletter (januari 1975)
23. ↑ Exclusive Interview With Murray Rothbard The New Banner: A Fortnightly Libertarian Journal (25 februari 1972)
24. ↑ ^{24,0 24,1} Friedman, David D. (1979) Private Creation and Enforcement of Law: A Historical Case. Hämtat 12 augusti 2005
25. ↑ Anderson, Terry L. and Hill, P. J. An American Experiment in Anarcho-Capitalism: The Not So Wild, Wild West, The Journal of Libertarian Studies

Källor

Följande källor ser anarkokapitalism som en form av anarkism:

• Bottomore, Tom. Dictionary of Marxist Thought, Anarchism uppslagsord, s. 21 (1991)
• Barry, Norman. Modern Political Theory, 2000, Palgrave, s. 70
• Adams, Ian. Political Ideology Today, Manchester University Press (2002) ISBN 0-7190-6020-6, s. 135
• Grant, Moyra. Key Ideas in Politics, Nelson Thomas 2003 ISBN 0-7487-7096-8, s. 91
• Heider, Ulrike. Anarchism:Left, Right, and Green, City Lights, 1994. s. 3.
• Ostergaard, Geoffrey. Resisting the Nation State - the anarchist and pacifist tradition, Anarchism As A Tradition of Political Thought. Peace Pledge Union Publications [3] ISBN 0902680358
• Avrich, Paul. Anarchist Voices: An Oral History of Anarchism in America, Abridged Paperback Edition (1996), s. 282
• Brooks, Frank H. (ed) (1994) The Individualist Anarchists: An Anthology of Liberty (1881–1908), Transaction Publishers, förord s. xi
• Tormey, Simon. Anti-Capitalism, One World, 2004, ss. 118–119
• Raico, Ralph. Authentic German Liberalism of the 19th Century, Ecole Polytechnique, Centre de Recherce en Epistemologie Appliquee, Unité associée au CNRS, 2004
• Offer, John. Herbert Spencer: Critical Assessments, Routledge (UK) (2000), s. 243
• Busky, Donald. Democratic Socialism: A Global Survey, Praeger/Greenwood (2000), s. 4
• Heywood, Andrew. Politics: Second Edition, Palgrave (2002), s. 61
• Blackwell Encyclopaedia of Political Thought, 1991, ISBN 0-631-17944-5, s. 11
• Levy, Carl. Anarchism, Microsoft® Encarta® Online Encyclopedia 2006 [4] MS Encarta (UK).
• Sylvan, Richard. Anarchism. A Companion to Contemporary Political Philosophy, redigerad av Goodin, Robert E. och Pettit, Philip. Blackwell Publishing, 1995, p.231
• Perlin, Terry M. Contemporary Anarchism. Transaction Books, New Brunswick, NJ 1979, s. 7
• DeLeon, David. The American as Anarchist: Reflections of Indigenous Radicalism, Chapter: The Beginning of Another Cycle, Johns Hopkins University Press, 1979, s. 117 & 123
• Brown, Susan Love, The Free Market as Salvation from Government: The Anarcho-Capitalist View, Meanings of the Market: The Free Market in Western Culture, redigerad av James G. Carrier, Berg/Oxford, 1997, s. 99
• Kearney, Richard. Continental Philosophy in the 20th Century, Routledge (UK) (2003), s. 336
• Sargent, Lyman Tower. Extremism in America: A Reader, NYU Press (1995), s. 11
• Sanders, John T.; Narveson, For and Against the State, Rowman and Littlefield Publishers, 1996, ISBN 0-8476-8165-3 review
• Goodwin, Barbara. Using Political Ideas, fourth edition, John Wiley & Sons (1987), s. 137

Följande källor ser inte anarkokapitalism som en form av anarkism:

• Marshall, Peter. Demanding the Impossible, London: Fontana Press, 1992 (ISBN 0 00 686245 4) Kapitel 38
• Eatwell, Roger. Wright, Anthony. Contemporary Political Ideologies (1999) ISBN 1855676060 s. 142
• Meltzer, Albert. Anarchism: Arguments For and Against AK Press, (2000) s.50

Se även

• Gustave de Molinari
• Nyliberalism
• Kapitalism
• Liberalism
• Anarkism
• Paleolibertarianism

Externa länkar

Webbsidor och artiklar

• Libertarianskt Forum, svenskspråkig anarkokapitalistisk/libertariansk tidskrift
• Per Bylund, svensk anarkokapitalistisk skribent
• Anarchism.net
• Kent For Liberty: Anarcho-Capitalism/Radical Libertarianism at its Finest
• Ideas är David D. Friedmans blogg.
• Free market alternatives to the state Libertarian Nation Foundation
• anti-state.com, som bland annat innehåller Private Property Anarchists and Anarcho-Socialists: Can We Get Along? av Gene Callahan
• Simply Anarchy är en anarkokapitalistisk webbsida med artiklar, länkar och ett forum
• Bertrand Lemennicier, en välkänd fransk anarkokapitalist
• Cuthhyra, essäer, humor, citat, länkar med mer
• Bryan Caplans "Anarchism Theory FAQ" är skriven ur ett anarkokapitalistiskt perspektiv
• Ludwig von Mises Institute
• Liberty Search, sökmotor för klassisk liberalism
• A Legacy of Liberty och For a New Liberty: The Libertarian Manifesto av Murray N. Rothbard
• The American Experiment in Anarcho-Capitalism: The Not so Wild, Wild, West Anarkokapitalism i USA:s "vilda västern"
• The anarcho-capitalist political theory of Murray N. Rothbard in its historical and intellectual context av Roberta Modugno Crocetta
• Panarchy, ett synsätt som enligt vissa är liktydigt med anarkokapitalism
• A Brief Introduction to Philosophical Anarchism
• Sovereign Life och Sovereign Individual från Sovereignlife.com
• Individualist Anarchist Society at UC Berkeley
• Anarcho-Capitalism Livsstilsgudie för anarkokapitalister
• The liberal theory of power
• Sumit Dahiya "The home of the Anti-Government Pro-Enterprise Movement of India"
• Free Talk Live Anarkokapitalistisk podcast, nyhetsanslagstavla och radioprogram
• The On Line Freedom Academy gratis anarkokapitalistiskt utbildningsprogram av Jim Davies
• On Peter Sabatini's "Libertarianism: Bogus Anarchy" av Richard A. Gardner
• The Philosophy of Liberty (animated)
• Economic Means to Freedom - Del IV: 25 Anarcho-Capitalist Things You Can Do Now!, av Frederick Mann
• The Freedom Channel Portal frihetsmedia
• Who Needs Government? Pirates, Collapsed States, and the Possibility of Anarchy Essäsamling från Cato Unbound. Augusti 2007.

Övrigt

• American Anarchism 1800-talets individualanarkisms inflytande på libertarianismen av Wendy McElroy
• American Liberal-Anarchism från The Conquest of Power, av Albert Weisbord
• Från Josiah Warren till Anarkokapitalism