Från Rilpedia

Den fria marknaden är en idealiserad marknad där all egendom och alla tjänster kan säljas för pengar, utan några förbud, skatter, subventioner eller statliga ingrepp. I frånvaro av monopolmakt, externa effekter, stordriftsfördelar och informations- och transaktionskostnader – det vill säga perfekt konkurrens – leder den fria marknaden till en optimal användning av resurser i ekonomin – det finns alltså ingenting staten kan göra för att få marknaden att fungera effektivare. Detta kallas välfärdsekonomins första teorem.^[1]

Den fria marknaden förespråkas uppfattningsvis i störst utsträckning av nyliberaler, eftersom den är i linje med deras idéer om individens frihet från tvång och våld (negativ frihet) och en stat som bara upprätthåller individens rättigheter.

Kritik

Vissa väljer dock att ifrågasätta om nyliberalers vision av marknaden verkligen är fri. Som alternativ till nyliberalernas fria marknad finns bland annat anarkistiska skolor som mutualismen. Mutualister som 1800-talets Pierre-Joseph Proudhon och den mer moderne Kevin A. Carson argumenterar att inga former av konkurrenshämmande monopol får existera på marknaden för att den verkligen ska vara fri, och ifrågasätter därför nyliberalerna som ofta förespråkar patent.

Referenser

1. ↑ Varian, Hal R. (2006), Intermediate Microeconomics (London: W.W. Norton & Company)