Nattväktarstat
Från Rilpedia
| Om den politiska ideologin: Liberalism |
| Riktningar |
| Klassisk liberalism |
| Socialliberalism |
| Nyliberalism |
| Libertarianism |
| Frisinne |
| Objektivism |
| Anarkokapitalism |
| Ordoliberalism |
| Organisationer |
| Liberala internationalen |
| ELDR |
| ALDE |
| Liberala partier |
| Teoretiker |
| John Locke |
| Montesquieu |
| Anders Chydenius |
| Adam Smith |
| Immanuel Kant |
| Thomas Paine |
| John Stuart Mill |
| Ayn Rand |
| John Rawls |
| Robert Nozick |
| Relaterade ämnen |
| Liberalismens historia |
| Kapitalism |
| Frihet |
| Naturrätt |
| Laissez faire |
| Den osynliga handen |
| Nattväktarstat |
| Frihandel |
| Individualism |
|
|
En nattväktarstat, eller minimalstat, är inom politisk filosofi ett statsskick där statens uppgift är begränsad till att upprätthålla inre och yttre säkerhet. En tänkt nattväktarstat skulle således ansvara för rättsväsende och försvar, medan övrig verksamhet i landet – utbildning, räddningstjänst, socialtjänst, sjukvård, infrastruktur och så vidare – ombesörjs av medborgarna själva i privat regi.
Begreppet myntades inom 1800-talets liberalism. Nattväktarstaten begränsar sig till att försäkra att medborgarna kan "sova tryggt om natten". I övrigt avstår staten från att lägga sig i medborgarnas liv, men också från att bistå med ytterligare hjälp.
Innehåll |
Statens uppgifter
Nyliberalismens mål är att införa en nattväktarstat vars enda uppgift är att gripa in när individerna kränker varandras rättigheter till liv, frihet och egendom, genom att ansvara för polis, domstolar och försvar. Eventuellt kan staten också driva andra verksamheter som har att göra med att upprätthålla rättigheter, som till exempel patentmyndighet och lantmäteri.
För att inte staten ska få för mycket makt förespråkar man maktdelning mellan regering, parlament och författningsdomstol. Domstolen ska ha det yttersta ansvaret för att skydda individernas rättigheter genom att den har rätt att stoppa beslut som strider mot författningen, i vilken klara begränsningar av statens beslutsbefogenheter definieras.
Statens finansiering
Hur staten ska finansieras är en fråga som debatteras bland nyliberaler, eftersom nyliberalismens grundinställning är att skatt är stöld.[1] Trots detta menar vissa att en skatt är nödvändig för att finansiera polisen, försvaret och domstolarna. Förslag som förts fram är en platt skatt på alla inkomster eller en fast skatt[2] som alla invånare ska betala regelbundet.
En annan idé som förts fram är att när det nyliberala systemskiftet genomförts kommer staten att ha fått in mycket pengar, även efter att statsskulden betalats av, genom privatiseringarna av sjukhus, vägar, skolor och så vidare. Räntan på detta kapital skulle då räcka till för att täcka statens löpande utgifter. Ytterligare en finansieringsmöjlighet som diskuteras är att låta dömda brottslingar betala kostnaderna för polisinsatsen, rättegången samt eventuell fängelsevistelse.[3] Åtminstone en del av polisen och domstolarna bör kunna finansieras på detta sätt, menar de som förespråkar denna finansieringsform.
Ayn Rand menade att all beskattning måste vara frivillig och att den som vill kan välja att betala skatt för att hjälpa till att finansiera staten. En annan möjlig inkomstkälla för staten skulle enligt henne kunna vara en frivillig försäkring vid tecknanden av kontrakt. Statens domstol skulle, enligt detta förslag, bestraffa kontraktsbrott enbart om den som blivit utsatt för det betalat för denna försäkring.[4]
Exemplet Sverige
I Sverige uppgick den offentliga sektorns utgifter år 2007 till 1 550 miljarder kronor. Endast cirka 80 miljarder av detta gick till rikets styrelse, rättsväsendet och försvaret. Nyliberalerna vill alltså krympa den svenska staten med 95 procent. Denna utgiftsnivå skulle innebära en allmän inkomstskatt på tre procent eller en klumpsumma på 8 700 kronor per år.[5]
Argument för nattväktarstaten
Statsskicket försvaras på moraliska grunder av objektivister, nyliberaler och andra anhängare av naturrätten. Dessa grupper kallas ofta klassiska liberaler eller minarkister. Orsaken till att dessa vill att staten ens ska ha hand om försvar och rättsväsende är att de är de enda helt kollektiva varorna och således kan inte den fria marknaden bjuda ut dessa. Ett exempel på en stat som kommit ganska nära idealet om nattväktarstaten är Hongkong innan den återfördes till Kina; det brukar ofta påpekas av nyliberaler att under den eran växte Hongkong från att vara ett fattigt flyktingläger på en kal ö till att bli en av världens mest dynamiska ekonomier och passerade många västeuropeiska nationer i välstånd.
Argument mot nattväktarstaten
Anhängare av en mer omfångsrik stat menar att staten har möjlighet att jämnt fördela resurser mellan medborgare så att samhället därigenom blir rättvisare. Resurssvaga individer får hjälp att klara sig till exempel genom en välfärdsstat. Ett annat argument är att många företeelser vi tar för givna i ett modernt samhälle blir lidande i en nattväktarstat, eftersom det i en nattväktarstat är svårt att förverkliga majoritetsbeslut genom politiska åtgärder. I en nattväktarstat, menar kritikerna, skulle det till exempel vara svårt att ha en fungerande arbetsrätt, djurskyddslagstiftning eller bedriva en effektiv miljöpolitik.
En annan typ av kritik kommer från anarkister menar att varje tillstymmelse till stat potentiellt är en inskränkning av friheten, varför till och med en nattväktarstat anses vara för stor.
Se även
Noter
- ↑ "Liberalism eller anarki?" på Marknadskraften
- ↑ Henrik Alexandersson, "Rak skatt!"
- ↑ Libertarian Party of Minnesota
- ↑ Ayn Rand, "Statens finansiering i ett fritt samhälle", i Själviskhetens dygd (The Virtue of Selfishness), översättning Per-Olof Samuelsson
- ↑ Skattebetalarna, Fakta för skattebetalare 2007
