Individualism
Från Rilpedia
| Om den politiska ideologin: Liberalism |
| Riktningar |
| Klassisk liberalism |
| Socialliberalism |
| Nyliberalism |
| Libertarianism |
| Frisinne |
| Objektivism |
| Anarkokapitalism |
| Ordoliberalism |
| Organisationer |
| Liberala internationalen |
| ELDR |
| ALDE |
| Liberala partier |
| Teoretiker |
| John Locke |
| Montesquieu |
| Anders Chydenius |
| Adam Smith |
| Immanuel Kant |
| Thomas Paine |
| John Stuart Mill |
| Ayn Rand |
| John Rawls |
| Robert Nozick |
| Relaterade ämnen |
| Liberalismens historia |
| Kapitalism |
| Frihet |
| Naturrätt |
| Laissez faire |
| Den osynliga handen |
| Nattväktarstat |
| Frihandel |
| Individualism |
|
|
Individualism (latin individuum, odelad eller odelbar, se individ), avser i allmänt språkbruk att ge emfas åt den enskilda, och därför motsats till, och möjligen även på bekostnad av, gruppen. Avser även enskilda människors initiativ och deras frihet i mer generell bemärkelse.
Innehåll |
Politisk individualism
Som politisk term står individualismen i motsatsställning till kollektivism. I sociologiskt avseende är det vanligen avsett som den kontext eller samhälle i vilket individer är fokala (minsta, ursprungliga) operationella enheter som står i motsättning till staten eller sociala grupper; den sociala kontexten består av föreställningar hos de enskilda människorna som ingår i den.
Samhällen och grupper kan skilja sig åt vad gäller i vilken utsträckning de bygger på ett rådande allmänbeteende av antingen självmedvetenhet (individualistisk och styrt av ett omtvistat självintresse) eller "socialmedvetande" (grupporienterad och styrd av grupp- eller socialintresse). Det finns också en i sammanhanget relevant distinktion som dras mellan samvetessamhällen (där individens inre röst är norm) och skamsamhällen (till exempel det historiska Japan där harakiri förekom) å ena sidan, och å andra ett samhälle där människor söker sig till förebilder för att utröna huruvida en handling är acceptabel.
Den utsträckning i vilket ett samhälle eller en grupp är individualistisk kan skilja sig åt från en tid till en annan, och från ett land till ett annat. Som exempel kan nämnas det japanska samhället som är mer grupporienterat (beslut tenderar att tas av en grupp snarare än av individer), och det har hävdats att "det hämmar den personliga utvecklingen" (till skillnad från västvärlden). USA är vanligen betraktat som den individualistiska ytterligheten, medan europeiska samhällen är mer benägna att tro på offentlig styrning, statlig finansiering, och byråkratiska initiativ.
J.K. Galbraith tecknade ett klassiskt porträtt av privat välmåga och offentligt förfall i USA, och privat förfall och offentlig välmåga i till exempel Europa, och att det finns en korrelation mellan individualism och grad av offentliga sektorns förnyelse och skattetryck.
Individualism har ofta kontrasterats med antingen totalitarism eller kollektivism, men faktum är att det på sociologisk nivå är ett spektrum av beteenden med en glidande skala mellan extremt individualistiska samhällen (till exempel USA) och blandsamhällen (Storbritanniens efterkrigstid) till kollektivistiska. Dessutom poängterar många kollektivister, i synnerhet anarkister eller socialliberaler, den enorma skillnaden mellan frisinnad kollektivism och totalitär manifestation.
Typiskt för individualism, som ibland är liktydigt med varianter av individualistisk anarkism, libertarianism eller klassisk liberalism, är att man tar för givet att individen vet bäst, och att offentliga makthavare eller samhället endast får ingripa i individuella angelägenheter om överhängande behov finns till att göra så (och för somliga riktningar inte ens i sådana fall). Denna slags argument kan ofta höras i politiska debatter som rör reglering av marknaden.
För USA:s del kan individualismen förklaras med att dess medborgare hade flytt undan statligt eller religiöst förtryck redan när nationen grundades, och inställningen dessutom var influerad av jämlikhets- och broderskapstanken som senare drev fram franska revolutionen. Sådana idéer påverkade initiativtagarna till den amerikanska konstitutionen som ansåg att regeringen skulle tala i försvar för individuella rättigheter i själva konstitutionen; denna tanke ledde sedan till Bill of Rights.
Individualism har negativa konnotationer i vissa samhällen, och associeras med egoism. Som exempel på det kan Japan nämnas igen, där att handla i egenintresse anses som mycket fult, som ett svek mot dem som man har skyldigheter gentemot (familjen och det företag man är anställd på). Att det inte finns en allmän sjukvård i USA, vilket är en föjd av individualismen och enskilt ansvarstagande, är vitt kritiserat i hela Europa och andra länder där sjukvården är allmän och finansierad av skatter. Det är en utbredd uppfattning att allmän sjukvård är ett skydd för individen, ett klassiskt exempel på hur offentligt ingripande ibland kan anses legitimt och humant.
Förespråkare för sådanan offentliga initiativ och samhälleligt ansvar, slår fast att deras grundtanke är till gagn för individen, och att en alltför långt driven individualism faktiskt kan skada individerna själva. Motståndare vidhåller att dylika offentliga initiativ kan få oavsedda konsekvenser bortom de värden de är tänkta att försvara.
Kapitalism och individualism
Karl Marx hävdade att produktionens struktur (ekonomins struktur) avgörs av samhällsstrukturen, och det är tveklöst så att många trender som uppkommit i ekonomin (ofta förbundna med utvecklingen inom industrin och marknaden) påverkar samhället och det sätt som människor interagerar på. Till exempel har uppfinningarna bilen och flygplanet tillsammans med ändrade ekonomiska förutsättningar, sammanfallit med många viktiga förändringar i interpersonella relationer och för familjemönster. Marx kallade denna teori historisk materialism.
Kritiker av modern kapitalism polemiserar ibland att kapitalism inte vilar på individer utan huvudsakligen på företag och institutioner, och att individers roll i mycket bestäms av dessa institutioner. Jämfört med olika former av politisk kollektivism är emellertid kapitalism fortfarande betraktad som individualistisk.
Individualanarkismen är en socialistisk och radikal individualistisk ideologi som kritiserar den kapitalistiska ekonomin. Individualanarkister hävdar att kapitalismen ser till att gynna privilegierade i samhället istället för att maximera friheten hos hela befolkningen, därmed anser individualanarkister att kapitalismen inte kan betraktas som en form av individualism.
Vetenskapsteoretisk individualism
Ontologisk individualism är en teori att det inte finns några egentliga grupper, bara individer. Denna teori står i motsats till holism.
Metodologisk individualism innebär, att studier utgår från individen och dess egna förutsättningar, delvis för att förespråkare anser att samhällen ytterst utgörs av dessa individer och en kunskap om samhället följaktligen inte kan nås på annat sätt. Jämför subjektivism.
Källor
- Adam Smith The Wealth of Nations
- Karl Popper The Open Society and its Enemies
- Filosofilexikonet, red. P. Lübcke
