Karl Marx

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Karl Marx (1818-1883)

Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818 i Trier, död 14 mars 1883 i London, var en tysk författare, journalist, sociolog, nationalekonom, historiker och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Marx är arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare. Han skaffade sig en utbildning i filosofi men tog avstånd från filosofin runt tjugofem-årsåldern och började istället betrakta sig som en vetenskapsman vars viktigaste uppgift var att utifrån forskning försöka urskilja och påverka samhällsutvecklingen. Han kom dock alltid att beröra frågor som behandlades i dåtidens moderna filosofi, särskilt vad gäller historiefilosofi, politisk- och moralfilosofi.

Marx ansåg att historien följer vissa lagar som för den som upptäcker dem möjliggör förutsägelser om framtiden. Hans historieteori, "historisk materialism", involverar tanken att olika samhällsstadier avlöser varandra, var och en med en distinkt materiell bas, varav de sista två stadierna är socialism och kommunism. Kapitalismen utgör socialismens föregångare och Marx analyserade detta stadium med hjälp av sin arbetsvärdeteori. Han menade att profiten i ett kapitalistiskt samhälle är möjlig endast genom att arbetarklassen exploateras och utsugs på mervärdet av sitt arbete.

Innehåll

Biografi

Den här artikeln ingår i serien om
Marxism
YoungerMarx.JPG
Litterära verk
Kommunistiska manifestet
Kapitalet
Louis Bonapartes
adertonde brumaire
Grundrisse
Den tyska ideologin
Ekonomisk-filosofiska
manuskript
Teser om Feuerbach
Sociologi och antropologi
Alienation  · Bourgeoisie
Exploatering
Ideologi · Kommunism
Proletariat  · Reifikation
Socialism
Varufetischism
Ekonomi
Arbetskraft
Marxistisk ekonomi
Produktionsmedel
Produktionssätt
Produktivkrafter
Mervärde
Förvärvsarbete
Historia
Klasskamp
Proletariatets diktatur
Proletär internationalism
Filosofi
Historisk materialism
Materialistisk dialektik
Analytisk marxism
Austro-marxism
Autonomism
Marxistisk feminism
Frihetlig marxism
Marxistiska teoretiker
Karl Marx  · Friedrich Engels
Karl Kautsky  · Georgij Plechanov
Rosa Luxemburg
Anton Pannekoek
Vladimir Lenin  · Lev Trotskij
Georg Lukács  · Guy Debord
Antonio Gramsci  · Karl Korsch
Jean-Paul Sartre
Louis Althusser
Med fler ...
Marxistisk teori
Projekt Arbetarrörelsen

Uppväxt

Karl Marx föddes den 5 maj 1818 i Rheinland-Pfalz i Tyskland som det tredje barnet i en progressiv judisk familj, där dock fadern, som hörde till en känd rabbinsläkt, 1824 var tvungen att konvertera till protestantism för att få behålla sitt arbete som advokat. Marx fick ingen judisk uppfostran, utan växte upp med upplysningens idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan

Unghegelianerna

År 1835 tog Marx studenten och flyttade till Bonn för att läsa juridik, men han skötte studierna dåligt och tillbringande mycket tid på krogen. Fadern skickade honom därför till Berlin och Humboldt-Universität zu Berlin i hopp om att sonen skulle sköta sig bättre där. I Berlin kom Marx i kontakt med Friedrich Hegels filosofiska läror och anslöt sig till en grupp så kallade unghegelianer som följde filosofen Friedrich Hegels dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade "stod på huvudet" och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska. Marx och jag var väl nära nog de enda [...] som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien. skrev Engels i Anti-Dühring. Myndigheterna i Preussen såg dock inte på Marx verksamhet med blida ögon, och anhängarna fick inte tillgång till en högre utbildning. Marx kunde alltså glömma karriären som jurist och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i Köln, Rheinische Zeitung. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna Vorwärts (1844), Deutsche Brüsseler Zeitung (1847), Neue Rheinische Zeitung (1848-1849), New York Tribune (1852-1861). Marx träffade Friedrich Engels under ett besök i Paris år 1844, och de blev vänner för livet. De skrev tillsammans många artiklar och skrifter bland annat: Den heliga familjen (1845), Tyska ideologin (1846) och, det mest kända, Det kommunistiska manifestet (1848). Sin fru, Jenny von Westphalen (1814-1881), hade Marx lärt känna under sin tid vid gymnasiet i Trier. De förlovade sig i hemlighet 1836 och gifte sig senare, trots båda familjernas motstånd. Tillsammans fick de sex barn varav dock bara tre skulle klara sig till vuxen ålder; döttrarna Jenny Caroline (gift Longuet; 1844-1883), Jenny Laura (gift Lafargue; 1846-1911) och Jenny Julia Eleanor (gift Aveling; 1855-1898)

London

År 1849 blev Marx tvungen att fly landet och han flyttade med sin familj till England där han sedan levde resten av sitt liv under mestadels mycket knappa omständigheter, för det mesta försörjd av Engels. Det var i London Marx skrev Grundrisse (Grundragen till kritiken av den politiska ekonomin från 1857-8, publicerat först 1939) samt flera andra verk. Mycket av arbetet genomfördes på brittiska bibliotek, bland annat tillbringade han många timmar i lässalen på British Museum i London.

Död och arv

Marx avled 1883, då 65 år gammal och ligger begravd på Highgate Cemetery i London. Han var mycket okänd även efter sin död, men de kommande decennierna blev Marx ett namn få politiskt och vetenkapligt belästa människor inte kände till. Arvet efter Marx har blivit mycket kontroversiell både bland hans anhängare och hans motståndare. Den marxistiska rörelsen hade inte den största tillgången till det marxistiska verket och många texter av betydelse publicerades långt efter både Marx' död och den marxistiska rörelsens formation. Till följd av detta blev bilden av Karl Marx teoribildning missvisande. Som exempel kan nämnas Marx' "Ekonomisk-filsofiska manuskript" (publicerat först på 1930-talet), där hans berömda alienationsteori presenterades. Just dessa manuskript redogör en mer humanistisk Marx och som från och med 1950-talet användes som marxistisk kritik mot Sovjetsystemet.

Tidiga skrifter

I judefrågan

Huvudartikel: I judefrågan

Marx I judefrågan skrevs under hösten 1843 och är en av hans tidigaste skrifter. Texten handlar om judarnas politiska frigörelse och Marx är noga med att distansera sig själv från andra, liberala, radikaler i frågan. Hans främsta meningsmotståndare i frågan var Bruno Bauer, en annan unghegelian som nyligen kritiserat den judiska frigörelsen ur ett ateistiskt perspektiv. Bauer hävdade att både judendom och kristendom var hinder för frigörelse. Marx gör i sitt svar en distinktion mellan politisk frigörelse, vilket ungefär innebär garanterade liberala rättigheter och friheter, och mänsklig frigörelse. Han menar att politisk frigörelse är förenligt med religionens fortsatta existens, men att denna typ av frigörelse är otillräcklig för mänsklig frigörelse och dessutom ett hinder för den senare; ett argument som efter Marx flitigt har använts av kritiker till liberalismen. De liberala rättigheterna och idéerna om rättvisa fungerar som individuella skyddsbarriärer, eller rättigheter till avskildhet, och de utgår från tanken att varje individ behöver skyddas från andra människor. Denna form av frihet, som Isaiah Berlin under 1960-talet skulle komma att kalla "negativ frihet", bortser från möjligheten att sann frihet är en "positiv frihet" som finns i vårt förhållande till våra medmänniskor. Snarare än att finnas i avskildhet finns denna frihet i det mänskliga samhället, varför den liberala rättighetssynen är kontraproduktiv i kampen mot sann frihet eftersom den uppmanar människor att se varandra på sätt som inte är förenliga med det fria samhället. Det är viktigt att vara medveten om att Marx inte motsatte sig politisk frihet; tvärtom ansåg han att den var en avsevärd förbättring jämfört med tidigare samhällssystem. Han menade att den måste överskridas och inte betraktas som ett statiskt slutmål för det fria och rättvisa samhället.

Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning

I skriften Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning diskuterar Marx hur en samhällelig revolution i Tyskland skulle kunna genomföras med proletariatet i spetsen. I skriften talar Marx också om religion som "folkets opium" och instämmer i Feuerbachs påstående att Gud har uppfunnits till människans avbild. Han polemiserar dock mot en del av Feuerbachs andra teser. Framför allt menar Marx att Feuerbach inte lyckats inse varför folk hemfaller åt religion. Marx eget svar på den frågan går ut på att religionen uppstår som ett svar på social alienation på det materiella planet. Därför kan religionen inte försvinna förrän de materiella villkoren förändras. Det som ligger till grund för religionens blomstring är det alienerade arbetet och det faktum vägras leva ut sitt samhälleliga väsen. Denna egenskap i den mänskliga naturen behöver på något sätt tillfredsställas. Under en period i människans historia görs detta genom att religionen skapar en falsk föreställning om ett samhälle där alla är jämlika inför Gud. Efter det att religionen slutat spela denna roll, i kölvattnet av tiden som följer efter reformationen, fyller istället staten denna funktion genom att skapa en falsk bild av ett samhälle av individer som alla är jämlika inför lagen. Både staten och religionen behöver emellertid överskridas för det verkligt jämlika och sociala samhället.

Ekonomisk-filosofiska manuskript

Ekonomisk-filosofiska manuskript behandlar en rad frågor, från privategendom och pengar till Hegels filosofi. Det är också här Marx mest utförligt skriver om alienationen som arbetarna utsätts för under kapitalismen. Denna alienation tar sig flera former. För det första alieneras arbetaren från sin produkt som tas ifrån denne efter att den framställts; för det andra genom att arbetarens produktiva förmåga förvandlas till ett tvång; för det tredje genom att människan inte producerar i enlighet med sina verkliga krafter; och slutligen, för det fjärde, alieneras individen från andra människor då bytesrelationen ersätter tillfredsställandet av ömsesidiga behov.

Teser om Feuerbach

Huvudartikel: Teser om Feuerbach

Marx berömda sentens "Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den" återfinns i hans Teser om Feuerbach. Boken består av elva "teser" som fokuserar på olika frågor. Den första tesen kan ses som den filosofiskt mest intressanta. I den kritiserar han "all hittills existerande" materialism och idealism. Materialismen har visserligen formulerat världens fysiska natur på rätt sätt, men har felaktigt bortsett från människans aktiva roll i skapandet av världen. Idealismen, å andra sidan, förstår denna aktiva roll, men är alldeles för begränsad i sin tanke om att världen skapas genom de kategorier vi anlägger på den. Marx försöker kombinera de positiva delarna från båda dessa traditioner, vilket utmynnar i en teori där människor aktivt påverkar sin omvärld men, inte i tanken, utan genom materiell aktivitet. Detta ligger till grund för hans senare mer utstuderade historiska materialism.

Ekonomi

Marx ekonomiska tänkande återfinns framför allt i Kapitalet, där han i första kapitlet inleder sin analys med en undersökning varuproduktionen. Bland det mest karaktäristiska hos Marx ekonomiska tänkande är hans egen version av arbetsvärdeteorin, det vill säga den teori som hävdar att en produkts värde bestäms av det däri nedlagda arbetet.

Historieteori

Marx historiska materialism förklarades aldrig särskilt detaljrikt av Marx själv. Därför tvingas läsaren själv konstruera teorin med hjälp av en rad olika texter där helheten så småningom visar sig. Bland de viktigaste av dessa texter återfinns Till kritiken av den politiska ekonomin och Den tyska ideologin . Den mest betydelsefulla av Marx moderna uttolkare är filosofen G.A. Cohen, som i detalj har rekonstruerat Marx teori, ibland genom att modifiera delar av den.

Moral

Marx syn på moral är en omdiskuterad fråga. Man finner en stark avsky inför det borgerliga kapitalistiska samhället i alla hans texter och en motsatt inställning till det framtida kommunistiska samhället. Om detta kan tolkas i moraliska termer är emellertid kontroversiellt. Marx skriver aldrig att kapitalismen är orättvis, eller att kommunismen skulle vara rättvis. Tvärtom undviker han medvetet att använda sig av moraliska termer. Vissa kommentatorer har menar att Marx överhuvudtaget inte ansåg att moral hade med hans teorier att göra, till och med att moral är en borgerlig företeelse; medan andra menar att man kan utläsa en tydlig moralisk underton i hans texter.

Bibliografi

Sök efter mer information om Karl Marx på Wikipedias systerprojekt:
Wiktionary-logo-sv.png Ordbok & definitioner från Wiktionary
Wikibooks-logo.svg Böcker från Wikibooks
Wikiquote-logo.svg Citat från Wikiquote
Wikisource-logo.svg Orginalverk från Wikisource
Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-uqFPIZbT': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-uqFPIZbT': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Bilder & media från Commons
Wikinews-logo.svg Nyhetsartiklar från Wikinews

Referenser

Se även

Externa länkar

(tyska)

Personliga verktyg