1883
Från Rilpedia
1883 - MDCCCLXXXIII 141 år sedan |
||
År 1880 | 1881 | 1882 1883 1884 | 1885 | 1886 |
||
Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet |
||
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
||
Årtusende 1000-talet |
||
Året | ||
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
||
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
||
Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
Svenskspråkiga länder | ||
|
||
Epok: |
kung |
|
|
1880-1883 1883-1884 |
|
Finland 1883 |
||
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
|
|
|
|
|
Andra tideräkningar | ||
Bahá'í- kalendern |
39 – 40 | |
Buddhistisk kalender |
2427 | |
Nengō (Japan) |
Meiji 16 | |
Judisk kalender |
5643 – 5644 | |
Muslimsk kalender |
– | |
Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1261 – 1262 | |
Sakakalendern (Indien) |
1805 – 1806 | |
Thailändsk solkalender |
2426 |
Händelser
- 17 januari - Elektriska Aktiebolaget i Stockholm (sedermera ASEA) grundas.
- 13 juni - Arvid Posse avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Johan Thyselius, landets förste ofrälse på posten.
- 3 augusti - Nöjesparken Gröna Lund öppnar i Stockholm.
- 22 augusti - Fransmannen Charles Rabot blir den förste att bestiga Kebnekaise, Sveriges högsta berg.
- 30 december - Sveriges första röda fackföreningsfana antas för Stockholms Träarbetarförening. Tidigare hade fackföreningens färger varit grönt, vitt och blått.
Okänt datum
- Svenska freds- och skiljedomsföreningen bildas av i huvudsakligen liberala riksdagsmän. Pådrivande är Klas Pontus Arnoldson.
- I Skottland i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder.
- Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag startas av Henrik Tore Cedergren, för att konkurrerar med Stockholms Bell Telefonaktiebolag. Cedergren anlitar LM Ericsson för leverans av telefoner, vilket bidrar till LM Ericssons expansion. Samma år lyckas Telegrafverket förmå regeringen att förbjuda telefonledningar att byggas på statens mark eller längs landsvägar utan regeringens tillstånd. Anledningen är, att man vill stoppa telefonens utbyggnad i landet, eftersom man anser, att den kommer att konkurrera ut telegrafen.
- Den svenske riksdagsledamoten Oskar Eklund importerar nykterhetsrörelsen Blå bandet från Storbritannien och börjar ge ut en tidning med detta namn.
- Gustaf de Laval uppfinner den första användbara ångturbinen, vilken, tillsammans med separatorn, gör honom världsberömd.
- Ellen Fries blir Sveriges första kvinnliga filosofie doktor.
- Den ångdrivna Katarinahissen vid Slussen i Stockholm invigs.
- Per Froms fabrik i Stockholm börjar tillverka velocipeder.
- De första svenska vattenklosetterna installeras.
- Brännvinskungen L.O. Smith utverkar ett svensk-spanskt handelsavtal om att han skall få monopol på den spanska spritmarknaden, i strid mot andra utländska intressenter.
- Friedrich Fischer i tyska Schweinfurt får patent på en kulslipmaskin som revolutionerar tillverkningen av kullager. Friedrich Fischer grundar lagertillverkaren FAG.
- Vulkanen Krakatau har flera våldsamma utbrott.
- Det sista exemplaret av zebraarten kvagga dör på Amsterdams zoo, varvid arten alltså dör ut.
Födda
- 1 januari - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 5 januari - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars-29 augusti 1944.
- 10 januari - Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
- 14 januari - Nina Ricci, fransk modedesigner av italiensk härkomst.
- 25 januari - Homer Bone, amerikansk politiker och jurist, senator 1933-1944.
- 31 januari - Oskar von Hindenburg, tysk militär och politiker.
- 23 februari - Karl Jaspers, tysk psykiater och filosof.
- 6 mars - Frans Oscar Öberg, svensk skådespelare.
- 7 mars - Harald Andersin, finländsk arkitekt.
- 13 mars - Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
- 27 mars - Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
- 7 april - Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
- 12 april - Otto Bartning, tysk arkitekt.
- 16 april - Erik Wettergren, svensk överintendent, manusförfattare konstförfattare.
- 19 april - Getúlio Vargas, brasiliansk politiker.
- 20 april - John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
- 30 april - Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
- 5 maj - Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare.
- 18 maj - Walter Gropius, tysk arkitekt.
- 28 maj - Vinayak Damodar Savarkar, i Bhagpur, hindunationalismens grundare.
- 5 juni - John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker.
- 21 juni - Iwar Anderson, svensk kontorist och socialdemokratisk politiker.
- 24 juni - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
- 28 juni - Pierre Laval, fransk politiker, premiärminister 1942-1944.
- 3 juli - Franz Kafka, tyskspråkig judisk författare.
- 13 juli - Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
- 17 juli - Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
- 19 juli - Archibald Douglas, svensk greve och lantmilitär (general och armechef).
- 23 juli - Alan Francis Brooke, brittisk militär.
- 29 juli - Benito Mussolini, italiensk fascistisk diktator 1922-1943.
- 31 juli - Erich Heckel, tysk målare och grafiker, expressionist.
- 19 augusti - Axel Pehrsson-Bramstorp, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934-1949, statsminister 1936.
- 22 augusti - Ester Textorius, svensk skådespelare.
- 28 augusti - Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
- 30 augusti - Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
- 19 september - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 17 oktober - A.S. Neill, brittisk pedagog.
- 20 oktober - Napoleon Hill, amerikansk författare
- 31 oktober
- Hilma Barcklind, svensk operasångerska.
- Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
- 4 november - Otto Malmberg, svensk skådespelare.
- 5 november - A. Filip Liljeholm, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
- 23 november - José Clemente Orozco, mexikansk konstnär.
- 3 december - Anton Webern, österrikisk kompositör.
- 17 december - Anders Hellquist, svensk skådespelare, direktör och vissångare.
- 25 december - Maurice Utrillo, fransk Montmartre-målare.
Avlidna
- 10 januari - Lot M. Morrill, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1876-1877.
- 13 januari - Joseph Kleutgen, tysk katolsk teolog.
- 13 februari - William E. Smith, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878-1882.
- 14 februari - Edwin D. Morgan, amerikansk republikansk politiker.
- 11 mars - August Anderson, svensk lantbrukare och politiker.
- 14 mars - Karl Marx, socialistisk teoretiker.
- 25 mars - Timothy O. Howe, amerikansk politiker och jurist.
- 24 april - Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.
- 22 maj - Richard Wagner, tysk tonsättare, dirigent och författare.
- 14 juli - Heinrich von Ferstel, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.
- 24 juli - Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
- 9 september - Victor Alexandre Puiseux, fransk astronom och matematiker.
- 7 november - Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
- 20 november - Augustus C. Dodge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848-1855.
- 23 november - James E. Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853-1857.
- 30 november - Sven Nilsson, svensk zoolog, geolog och arkeolog.