Franz Kafka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Franz Kafka
Kafka portrait.jpg
Franz Kafka cirka 1906.
Född 3 juli 1883
Mall:Landsdata Österrike-Ungern Prag, Österrike-Ungern
Död 3 juni 1924 (40 år)
Mall:Landsdata Österrike Kierling, Österrike
Yrke Försäkringsman, fabrikschef, författare
Nationalitet Judiska Böhmen, Österrike-Ungern
Genrer romaner, noveller.
Litterära rörelser Modernism, existentialism, föregångare till magisk realism.
Framstående verk Processen, Förvandlingen, Slottet

Franz Kafka, född 3 juli 1883 i Prag i dåvarande Österrike-Ungern (idag i Tjeckien), död 3 juni 1924 i Kierling i närheten av Klosterneuburg, Österrike, var en tyskspråkig författare. Hans huvudverk utgörs av tre romaner, eller romanfragment, (Processen, Slottet och Den försvunne) ett stort antal noveller, liksom brevväxlingen med Felice Bauer och Milena Jesenská.

Till största del publicerades Kafkas verk först efter hans död och mot hans uttalade vilja, av Max Brod, en författarkollega och nära vän. Kafka tillhör 1900-talets mest inflytelserika tyskspråkiga författare.

Kafka ligger begraven på Neuer Jüdischer Friedhof i Prag.

Innehåll

Biografi

Kafka föddes den 3 juli 1883 i en tyskspråkig, judisk familj i Prag i Böhmen, i det dåvarande Österrike-Ungern (dagens Tjeckien). Kafkas modersmål var tyska men han talade också flytande tjeckiska och jiddisch samt kunde även en del franska.[1] Han var intresserad av den franska kulturen; en av hans favoritförfattare var Gustave Flaubert och Kafka hade ett sentimentalt förhållande till Napoleon.

Kafkas far, Hermann Kafka (1852–1931), var handelsman i prydnadsvaror. Hans mor hette Julie Kafka, född Löwy, (1856–1934). Kafka fick under sin ungdom en komplicerad relation till sin far som han upplevde som en despot. Fadern har betraktats som själva urbilden för den dömande och straffande makten i sonens prosa. Kafka hade två bröder, Georg och Heinrich som båda dog innan de fyllt två, och tre systrar, Elli, Valli och Ottla.[2]

Åren 1889–1893 gick Kafka på den tyska pojkskolan i Fleischmarkt i Prag och tog sin studentexamen 1901. År 1902 lärde han känna poeten Max Brod. Kafka studerade därefter juridik och utexaminerades 1906. Mellan 1907 och 1922 var Kafka anställd vid försäkringskassan Arbeiter-Unfall-Versicherungs-Anstalt für das Königreich Böhmen medan han skrev på sin fritid.

År 1917 insjuknade Kafka i tuberkulos och blev därefter sjukskriven och tvingades tillbringa perioder på sanatorier och han tillbringade tiden där med att skriva, vilket var hans stora passion. Under dessa perioder fick han ekonomiskt stöd av sin familj, i första hand sin syster Ottla som stod honom mycket nära.

Kafka hade ett antal kärleksrelationer med kvinnor, var förlovad, men gifte sig aldrig, då förlovningen bröts efter att fästmöns vän fått ett brev från Kafka där han delgav sitt tvivel inför äktenskapet.

Till stor grund för den så kallade kafkastämningen ligger Franz Kafkas känsla av utanförskap. Eftersom han var tyskspråkig var han utanför den tjeckiska kulturen, på grund av att han var jude var han utfryst ur stadens tyska koloni och eftersom han inte var troende stod han även utanför det judiska församlingslivet.

Kafkas relation till fadern var komplicerad och smärtsam. Det har tvistats om huruvida novellen Domen, som handlar om en man som döms till döden av sin fader, skulle handla om Kafkas egna relation till fadern. Vissa kafkakännare hävdar dock att fadern i novellen snarare representerar skrivandet och gör man en sådan tolkning kommer novellen snarast behandla Kafkas kluvenhet inför sitt eget författarskap och dess motsättning familjelivet. Domen var den första novell som Kafka blev något så när nöjd med och utgör en viktig punkt i Kafkas författarskap.

Författarskapet

Kafka ansåg att världen är absurd och ogripbar. "Människorna är grymma, onåbara och samtidigt offer för all slags tarvlighet och ondska." Han såg tillvaron som en labyrint ur vilken människan inte finner någon utväg. Det finns också kafkaforskare som anser att Kafkas texter till största del ska ses som en metafor för hans försök att äntra skrivandets sfär, en sfär som han aldrig ansåg sig värdig. Många av Kafkas tankar anknyter till August Strindberg, Søren Kierkegaard, Otto Weininger och Sigmund Freud, av vilka Kafka fick många idéer som visar sig i hans verk i form av modernism.[3] Det bör dock tillägas att inte alla av dessa anknytningar är säkerställda; även om man exempelvis relativt enkelt kan dra kopplingar till Freud i Kafkas texter så sa han sig själv inte vara inspirerad av dennes tankar. Han förkastade i själva verket en psykoanalystisk tolkning som Freud gjort av novellen Förvandlingen.

Kafka utvecklade under sitt författarskap en metod att skriva som något förenklat kan beskrivas som ett skrivande utan paus. Hans metod var att skriva såsom i ett flöde snarare än att i förväg ha hela historien klar för sig. Efter många misslyckade försök och återupprepad besvikelse lyckades han slutligen raffinera denna metod och resultatet blev Domen. Alla hans texter var mer eller mindre skrivna i ett svep, även romanerna som skrevs var kapitel för sig. Denna metod är antagligen anledningen till att romanerna aldrig blev riktigt slutförda.

Kafka led hela sitt liv av starka tvivel inför sitt författarskap och bad att allt material skulle brännas efter hans död. Trots att Max Brod talade om för Kafka att han inte tänkte infria denna önskan fick han ändå fortsatt förtroende att ombesörja arkiven.[4]

Kafkas samtliga tre stora verk är ofullbordade. Efter hans död gjorde vännen Max Brod stora ansträngningar för att sammanställa kvarlåtenskapen för utgivning. Även Kafkas brev och dagböcker finns utgivna. Romanen Slottet sägs vara ett försök till en självbiografi.

Personliga åsikter

Kafka var inte formellt engagerad i judiskt religiöst liv, men han visade stort intresse för judisk kultur och andlighet. Han var djupt fascinerad av judarna i östra Europa som han ansåg hade ett mer intensivt andligt liv som västerländska judar inte hade. Men han var vid olika tidpunkter fjärmad från judendomen och judiskt liv: "Vad har jag gemensamt med judarna? Jag har knappt något gemensamt med mig själv, och borde ställa mig helt stilla i ett hörn, nöjd med att jag kan andas."

Under senare delen av sitt liv utvecklade Kafka ett intresse för att flytta till Palestinamandatet. Han drömde om att åka med Dora Diamant för att skapa ett nytt sorts liv i Israel.

Bibliografi

Romaner

  • 1925 – Processen – (Der Prozeß) / (Der Process)
  • 1926 – Slottet – (Das Schloss)
  • 1927 – Den försvunne — mest känd under titeln Amerika – (Der Verschollene) / (Amerika)

Dessa tre verk kallas ibland för "ensamhetens trilogi".

Noveller i urval

Utgiven Svensk titel Originalets titel
1915 Förvandlingen Die Verwandlung
1917 Redogörelse framlagd för en akademi Ein Bericht für eine Akademie
1919 Brevet till fadern Brief an den Vater
1919 I straffkolonien In der Strafkolonie
1919 En läkare på landet Ein Landarzt
1922 Den sanningssökande hunden Forschungen eines Hundes
1924 En svältkonstnär Ein Hungerkünstler
1924 Josefine, sångerskan eller Råttfolket Josefine, die Sängerin oder Das Volk der Mäuse
1924 Boet Der Bau

Om Kafka

  • Milan Richter: Från Kafkas helvetesparadis, 2006 – teaterpjäs, översatt från slovakiska till engelska, norska, spanska, tyska och serbiska.
  • Milan Richter: Kafkas andra liv, 2007 – teaterpjäs, översatt från slovakiska till engelska, tyska och serbiska.

Litteratur

  • Hamalian, Leo (Ed.). [1974]. Franz Kafka: A Collection of Criticism. New York: McGraw-Hill. ISBN 0-07-025702-7.

Noter

  1. ↑ Klaus Wagenbach: Franz Kafka. 36. Aufl., Reinbek 2002, S.54.
  2. ↑ Hamalian ([1974], 3).
  3. ↑ Franz Kafka 1883 – 1924 www.coskunfineart.com
  4. ↑ Max Brod i epilogen till Der Prozess, Fischer Verlag, 1986, S. 224.

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Franz_Kafka"
Personliga verktyg