Från Rilpedia

Otto Weininger Född 3 april 1880 i Wien, död 4 oktober 1903. Österrikisk filosof av judisk börd. Weininger nådde en herostratisk berömmelse med verket Geschlecht und Charakter (Kön och karaktär) (1903), och sitt kort därpå följande självmord i Beethovens dödshus. Weiningers tänkande bygger på en uppdelning i motsatsparet manligt och kvinnligt, där manlighet tolkas som en platonisk absolut bestående av dygd, mod och geni, och kvinnlighet som dess motsats, dominerad av sexualitet och lust. Till de viktigaste inspirationskällorna hör Immanuel Kant, Richard Wagner och Henrik Ibsen. Weiningers självmord kan ses som ett resultat av hans oförmåga att höja sig över sitt självhat, som hans grubbleri över homosexualitet och judendomen hade orsakat. Weiningers geni- och manlighetskult utövade under nittonhundratalets början ett enormt inflytande på kulturlivet i Europa. Till dem som inspirerades av hans tankar hör Ludwig Wittgenstein, August Strindberg, Gottfried Benn, Ernst Jünger, Robert Musil, Julius Evola, Georg Trakl och Franz Kafka.