Gustaf de Laval
Från Rilpedia
Karl Gustaf Patrik de Laval, född 9 maj 1845 i Orsa, Dalarnas län (Dalarna), död 2 februari 1913 i Stockholm. Svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, en av Sveriges främsta inom dessa områden genom tiderna.
de Laval var son till förste lantmätaren, kapten Patrik Jacques Ludvig de Laval och Johanna Elisabet, född Martin. De Laval gifte sig den 10 november 1895 med Isabel Amalia Grundahl.
Han avlade 1866 examen vid Teknologiska institutet (senare KTH) i Stockholm. Medan han där koncentrerat sig på mekanik, övergick han vid Uppsala universitet till att studera kemi, och disputerade 1872.
Sitt nioåriga patent på "centrifugalseparatorn" fick han den 20 december 1878, och följande år vann separatorn förstaprisen på utställningar i London, Flensburg, Kristianstad, Haarlem, Manchester och Bielefeld. En separator kostade då 450 kronor, skummade femtio kannor mjölk per timma och såldes initialt av firman Oscar Lamm J:r på Regeringsgatan 41 i Stockholm.
Förutom separatorn stod de Laval bland annat 1893 för ett patent på en ångturbin, och AB de Lavals Ångturbin grundas 1893. Cirka 1890 konstruerar han det optimala munstycket för att utvinna rörelseenergi eller dragkraft ut gasströmmar. Grundprincipen för detta så kallade lavalmunstycke (en: de Laval Nozzle) är den som fortfarande används i raketmotorer. Bland andra uppfinningar av de Laval kan nämnas den så kallade laktrokiten för bestämmande av mjölkens fetthalt, emulsorn för återinförande av billigt fett i skummjölk, laktatorn eller mjölkningsmaskinen samt en kontinuerlig kärningsmaskin.
Under sin livstid beviljades Gustaf de Laval 93 svenska patent och han startade 37 olika företag, bland annat år 1883 AB Separator (numera Alfa Laval).
de Laval var riksdagsman för högern 1888-1890 och 1893-1902, den första perioden som ledamot av andra kammaren och den senare som ledamot av första kammaren.
Han blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1886.
de Laval engagerade sig även ekonomiskt i utgivningen av Svenska Dagbladet.
Trots att flera av hans uppfinningar blev stora kommersiella framgångar, var de Laval utfattig vid sin död 1913.
Se även
Källor
- Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, 1900
- Oscar II och hans tid - 1872-1907, Erik Lindorm, 1936
- Tidens kalender 1954, Tidens förlag, 1953
- Sveriges historia, Ingvar Andersson år 1960
- Svenska krönikan, Åke Ohlmarks/Nils Erik Baehrendtz, 1981
- Nationalencyklopedin
