Andra kammaren
Från Rilpedia
Andra kammaren, benämning på den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade 1867-1970. Kammaren hade vid sitt avskaffande 233 ledamöter, vilka valdes för fyraåriga mandatperioder med d'Hondts metod. De båda kamrarna hade samma befogenheter.
Vid sista valet till andra kammaren, andrakammarvalet 1968, fick socialdemokraterna över 50% av rösterna.
Om kamrarnas ställning gentemot varandra, om gemensamma omröstningar i finansfrågor och om parlamentarismen i detta system och problemen med det under 1950-talet finns mer information i artikeln tvåkammarriksdagen.
Innehåll |
Tidigare regler om andra kammaren
Andra kammaren bestod tidigare (t ex år 1916) av 230 ledamöter som valdes proportionellt. Valet gällde för tre år och förrättades i september året före treårsperiodens början, utom vid kammarupplösning, då det skedde genast.
Ledamotskap av kammaren, som erhållits under en treårsperiod, gällde till dennas slut.
Rösträtt till andra kammaren
År 1916 gällde följande regler för rösträtt till andra kammaren.
Valrätt tillkom året efter uppnådd 24 års ålder varje myndig, ej under konkurs ställd välfrejdad svensk man inom valkretsen, vilken ej häftar för fattigunderstöd från löpande eller näst förflutna kalenderåret, som erlagt sina under de tre sistförflutna kalenderåren till betalning förfallna skulder till stat och kommun och som fullgjort sina t. o. m. utgången av nästförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Valrätten till Andra kammaren var sålunda inte inskränkt genom någon förmögenhetscensus. Den utövades omedelbart genom personlig inställelse, och varje valman hade en röst (lika valrätt).
Valbarhetsvillkoren var desamma som för valrätt, och valbarheten till Andra kammaren var sålunda inskränkt till dem, som hade valrätt inom valkretsen. Förändrade bostadsförhållanden medförde likväl ej förlust av riksdagsmannauppdraget under pågående period.
Ledamot av Andra kammaren fick inte avsäga sig riksdagsmannauppdraget, såvida han inte hade förfall, vars giltighet godkändes av konungens befallningshavande.
I Sverige infördes kvinnlig rösträtt för val till riksdagens andra kammare 1921. Rösträtt till andra kammaren hade den svenska medborgare som fyllt 23 år året före valåret.
Plenisalar
1867-1904
Under dessa höll år Riksdagen till på Riddarholmen i vad som nu kallas Gamla riksdagshuset, där Andra kammaren förfogade över en egen plenisal.
1905-1970
1905 flyttade kammaren in i en egen plenisal i det då nybyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen. Väggarna i salen är klädda med träpaneler och ovanför dessa finns utsmyckningar, bl.a. tre freskomålningar utförda 1913 av konstnären Axel Törneman: Landskap med vårdkasar, Torgny lagman på tinget i Uppsala och Engelbrekt i spetsen för bondehären.
Plenisalen används idag vid högtidligare tillfällen. Exermplevis hölls här den 12 december 2007 en föreläsning av fredspristagarna Al Gore och Rajendra K Pachauri.
