Företag
Från Rilpedia
Med företag avses oftast en organisation som säljer varor eller tjänster. Ett företag kan drivas i olika former beroende på typ av verksamhet, ägande, riskvillighet, kapitalinsats med mera.
Inom ämnet företagsekonomi ger man begreppet företag en bredare innebörd, där det definieras som en sammanslutning av personer som bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål.
Innehåll |
Svenska företagsformer
I Sverige finns fem olika former av företag, som skiljer sig åt på en rad olika sätt, bl.a med avseende på hur mycket kapital man vill satsa, hur många delägare det skall finnas, vilket ansvar var och en skall ha, om man behöver skydda företagets namn i flera län o.s.v. Man kan också bedriva företag i form av ideell förening, enkelt bolag eller som privatperson, även om dessa inte allmänt anses vara företagsformer.
Aktiebolag (AB)
- Huvudartikel: Aktiebolag
Ett aktiebolag ger det största ekonomiska skyddet för ägarna. Skiljelinjen mellan bolag och ägare är tydlig. Aktiebolaget är både juridisk person och eget skattesubjekt. Ägarna måste gå in med en relativt stor kapitalinsats - vanligtvis minst 100 000 kronor - men sedan har ägarna med vissa undantag inget personligt ansvar för bolagets skulder och andra förpliktelser. Ett aktiebolag kan ha en eller flera delägare.
Aktier i noterade företag kan handlas på en aktiebörs eller annan marknadsplats, vilket skapar en möjlighet för investerare och andra att köpa och sälja aktier beroende på hur det går för företagen.
Ovanstående gäller större företag. Aktiebolag är den vanligaste företagsformen även i småföretag som drivs på heltid. Här bortfaller delar av det skydd som aktiebolaget är avsett att ge. Dels är ägaren oftast även styrelseordförande och vd, vilket innebär ett utvidgat företrädaransvar, dels är det vanligt förekommande att ägare av fåmansbolag måste teckna borgen eller sätta privat egendom som säkerhet för företagets krediter.
Handelsbolag (HB)
- Huvudartikel: Handelsbolag
Med handelsbolag menas en rörelse som drivs av två eller flera delägare så kallade bolagsmän. Dessa är personligen ansvariga för bolagets avtal och skulder. Handelsbolaget kan beskrivas som en förening av flera enskilda näringsidkare (enskild firma). Ansvaret är solidariskt, vilket innebär att den som har en fordran på bolaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av bolagsmännen. Det personliga ansvaret för ägarna är alltså mycket större i ett handelsbolag än i ett aktiebolag.
Handelsbolaget är en egen juridisk person, men bolagets inkomster deklareras i bolagsmännens privata deklarationer, vilket gör att den ekonomiska skiljelinjen mellan bolag och delägare inte är lika tydlig som i ett AB.
Ett HB kräver inget insatskapital. Inte heller behöver man ha en revisor. Bolaget är dock bokföringsskyldigt.
Kommanditbolag (KB)
- Huvudartikel: Kommanditbolag
Ett kommanditbolag liknar ett HB så tillvida att det är en rörelse som drivs av två eller flera delägare så kallade bolagsmän. Skillnaden mellan KB och HB är att ett KB har en eller flera bolagsmän med begränsat ansvar så kallade kommanditdelägare. Detta innebär att varje kommanditdelägare endast ansvarar för den kapitalinsats som denne har gjort i bolaget. Övriga bolagsmän, s.k komplementärer, har obegränsat ansvar för bolagets skulder och förpliktelser. Det måste finnas minst en kommanditdelägare och minst en komplementär.
Endast komplementärer får vara firmatecknare, d.v.s. har rätt att skriva under handlingar i bolagets namn. Stiftelser och ideella föreningar får inte vara komplementärer. Kommanditbolagets inkomster deklareras liksom handelsbolagets i bolagsmännens privata deklarationer.
Enskild firma
- Huvudartikel: Enskild firma
En enskild firma (även kallad enskild näringsidkare) är ingen juridisk person, det är den fysiska privatpersonen som själv driver och ansvarar för sin verksamhet. I en enskild firma är ägarens och företagets ekonomi densamma. Det kan därmed inte heller finnas fler delägare. Det finns ingen som helst skiljelinje mellan ägare och företag. Går företaget dåligt måste privata tillgångar användas för att betala skulder. Enskild firma är i praktiken ett tillstånd att som privatperson och på obegränsad personlig risk driva näringsverksamhet.
Enskild näringsverksamhet kräver inget startkapital och är dessutom den billigaste företagsformen att registrera. För att starta verksamheten krävs endast F-skattsedel, vilket är gratis. Den enda startkostnaden är registrering av firma, alltså företagets namn, hos Bolagsverket. När man registrerar firmanamn hos Bolagsverket så är namnet skyddat, man är däremot ej tvungen att registrera firmanamn hos Bolagsverket.
Ekonomisk förening
- Huvudartikel: Ekonomisk förening
En ekonomisk förening, förkortas oftast ek.för., är den bolagsform som bl.a kooperativ använder. Det krävs minst tre fysiska eller juridiska personer för att bilda en ekonomisk förening. Det är sedan medlemmarna i föreningen som har makten enligt principen "en medlem, en röst". Det är endast medlemsavgiften som man riskerar att förlora om föreningen går i konkurs.
Exempel på ekonomiska föreningar är Majornas bilkooperativ och Kooperativa Förbundet.
Filial
- Huvudartikel: Filial
Utländska företag kan, under vissa förutsättningar, idka verksamhet i Sverige utan att bilda dotterbolag. Sådan näringsverksamhet regleras i Lag (1992:160) om utländska filialer m.m. En filial har visserligen ett svenskt organisationsnummer men är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. Filialen saknar eget aktiekapital, och dess tillgångar och skulder är en del av det utländska företagets förmögenhetsmassa. Således svarar det utländska företaget, utan begränsning till de tillgångar som finns i Sverige, med hela sin förmögenhet för de förpliktelser som ingåtts eller uppstått för filialen.[1]
Antal företag i Sverige
I Sverige finns cirka 1,9 miljoner fysiska och juridiska personer registrerade för näringsverksamhet. Av dessa redovisar 1,2 miljoner inkomst av näringsverksamhet. Huvuddelen är hobbyföretag där ägaren inte tar ut någon lön. 306 690 företag redovisar en utbetald lön och/eller beskattningsbar förmån över en (1) krona. 215 882 betalar ut lön/beskattningsbar förmån över 100 000 kronor per år. [2]
Källor
- ↑ ”Filialer”. Bolagsverket. http://www.bolagsverket.se/informationsmaterial/filial/19.html.
- ↑ Skatteverkets databas GINskatt, kontrolluppgifter 2005.
