1940
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
| 1940 - MCMXL 84 år sedan |
||
| År 1937 | 1938 | 1939 1940 1941 | 1942 | 1943 |
||
| Årtionde 1920-talet | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet |
||
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
||
| Årtusende 1000-talet |
||
| Året | ||
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater |
||
| Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi | Krig | Politik | Sport |
||
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
| Svenskspråkiga länder | ||
|
|
||
|
Epok: |
kung |
|
|
|
|
|
| Finland 1940 |
||
|
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
Risto Ryti president 1940-1944 |
|
|
|
|
|
| Andra tideräkningar | ||
| Bahá'í- kalendern |
96 – 97 | |
| Buddhistisk kalender |
2484 | |
| Nengō (Japan) |
Shōwa 15 | |
| Judisk kalender |
5700 – 5701 | |
| Muslimsk kalender |
– | |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1318 – 1319 | |
| Sakakalendern (Indien) |
1862 – 1863 | |
| Thailändsk solkalender |
2483 | |
Händelser
Januari
- 1 januari - Karlskoga får stadsprivilegium.
- 2 januari - Filmen Trollkarlen från Oz med Judy Garland har svensk premiär.
- 6 januari
- På trettondagen arbetar hundratusen personer i 400 svenska företag och skänker inkomsten till Finlandshjälpen.
- Sveriges första skidlift invigs i Åre.
- 8 januari - Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
- 10 januari - En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland.
- 12 januari - Flygplan från Sovjetunionen bombar städer i Finland.
- 15 januari - Viss censur av vykort införs i Sverige.
- 16 januari - De första finska krigsbarnen kommer till Haparanda.
- 26 januari - Statens informationsstyrelse inrättas i Sverige med uppgift att bland annat övervaka svenska böcker, press, radio och film.
- 27 januari - Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.
- Januari - Den svenska regeringen beviljar 23,5 miljoner kronor för byggandet av befästningar längs skånska kusten, den så kallade Per Albinlinjen.
Februari
- 3 februari - Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.
- 10 februari - I den antikommunistiska stämningen gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner.
- 16 februari - Det tyska fraktfartyget Altmark bordas av engelsmännen i den så kallade Altmarkaffären.
- 21 februari - Sovjetiskt flyg bombar av misstag Pajala kyrkby.
- Februari - Den svenska socialstyrelsen får rätt att förordna om omhändertagande i förläggning av icke önskvärda utlänningar.
Mars
- 2 mars - Både svenska och norska regeringarna säger nej till transitering av allierade trupper genom länderna till Finland.
- 3 mars - Den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå förstörs vid en anlagd brand. Fem personer omkommer.
- 4 mars - I Sverige införs så kallat "kokslov" i skolorna för att spara på eldningen av klassrummen.
- 12 mars - Vinterkriget avslutas genom fredsavtal mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren betraktas på många håll i världen som mycket hårda för Finland. Striderna upphör dagen därpå.
- 21 mars - Svenska kommunist- och nazisttidningar beläggs med transportförbud.
- 27 mars - Kaffe och te ransoneras, vilket blir de första svenska ransoneringarna under andra världskriget.
April
- 8 april - Storbritannien minerar norskt territorialvatten.
- 9 april - Tyskland anfaller Danmark och Norge, vilket går under benämningen Operation Weserübung. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finska gränsen. Danmark kapitulerar så gott som omedelbart.
- 9 april Tyska kryssaren KMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.
- 11 april - Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.
- 12 april - Statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja.
- 13 april - Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
- April - Den svenska beskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien.
Maj
- 1 maj - Förstamajfirandet sker i den nationella samlingens tecken i Sverige. Demonstrationstågen ersätts av "Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende".
- 10 maj
- Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Island besätts av brittiska trupper.
- Winston Churchill efterträder Neville Chamberlain som brittisk premiärminister.
- 13 maj - Winston Churchill håller tal i parlamentet där hanbara kan lova "Blod, svett och tårar".
- 14 maj
- Den nederländska hamnstaden Rotterdam bombas svårt av tyska Luftwaffe.
- Nederländerna kapitulerar.
- 15 maj
- Tyska trupper överskrider gränsen till norra Frankrike.
- Den första McDonald'srestaurangen öppnas i San Bernardino, Kalifornien.
- 27 maj
- Allierade trupper påbörjar Operation Dynamo, evakuering från Dunkerque över engelska kanalen i vad som har kallats Miraklet i Dunkerque.
- Belgien kapitulerar.
- 29 maj - Riksdagen beslutar att det svenska hemvärnet, som spontant har bildats här och var under 1939 och 1940, skall organiseras.
- 31 maj - Körverket Förklädd gud uruppförs i Sveriges Radio.
Juni
- 4 juni - Operation Dynamo avslutas efter att man har räddat stora delar av den brittiska expeditionskåren - cirka 300 000 man - över till Storbritannien.
- 7 juni - Norge kapitulerar till Tyskland.
- 8 juni - Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.
- 9 juni - Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.
- 10 juni
- Italien förklarar krig mot Storbritannien och Frankrike. USAs president Franklin D. Roosevelt betecknar handlingen som En dolkstöt i ryggen vid ett tal i Virginia.
- Tyska truppförband under ledning av general Erwin Rommel når fram till Engelska kanalen.
- 12 juni - Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara.
- 14 juni
- Tyska trupper marscherar in i Paris.
- Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau börjar sin verksamhet.
- 15 juni - Sovjetunionen annekterar de baltiska staterna.
- 18 juni - Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd samt bildar en fransk exilregering.
- 22 juni - Fransk-tysk vapenvila undertecknas i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som där tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.
- Juni - Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.
Juli
- 6 juli - En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge. Detta benämns Permittenttrafiken.
- 10 juli - Slaget om Storbritannien (Battle of Britain) börjar med tyska anfall mot brittiska konvojer i Engelska kanalen.
- 31 juli - Sången Den ökända hästen från Troja sjungs för första gången i Karl Gerhards revy Gullregn.
Augusti
- 1 augusti - Polismästaren i Stockholm förbjuder, efter tyska påtryckningar, den mot Hitler riktade sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy Gullregn.
- 21 augusti – Leon Trotskij avlider av skador han tillfogats med isyxa av en mördare.
September
- 7 september – Luftwaffe börjar bomba London för första natten av 57 i följd.
- 8 september - Livsmedelsransonering införs i Sverige.
- 12 september - De prehistoriska grottmålningarna i Lascauxgrottorna upptäcks.
- 15 september - Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet, varvid Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls.
- 24 september - Karin Boyes roman Kallocain om ett totalitärt samhälle med tankekontroll utkommer.
- September - Tyskarna börjar transitera trupper från Norge till Finland via Sverige.
Oktober
- 3 oktober – Brittiskt bombflyg släpper av misstag bomber över Malmö.
- 24 oktober
- En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå. 46 man omkommer, de flesta hemmahörande i Norrbotten.
- Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg.
- Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer samt planet omhändertas av svensk militär.
- 28 oktober – Italien invaderar Grekland.
- 31 oktober – Tyskland skjuter upp Operation Seelöwe på obestämd tid, men fortsätter bombningarna av södra England.
- Oktober – Torgny Segerstedt (redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) kallas upp till Gustaf V för att förmås upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Han vägrar.
November
- 10 november - En jordbävning med styrkan 7,3 på Richterskalan drabbar Rumänien. Omkring 1 000 människor omkommer.
- 14 november - Coventry i England förstörs genom ett omfattande bombanfall utfört av tyska Luftwaffe.
- 15 november - Som svar på anfallet mot Coventry börjar RAF att bomba Hamburg i Tyskland.
- 22 november - I Sverige tillsätts en skolutredningskommitté.
December
- 1 december - All privat användning av bensin i Sverige stoppas. Bilarna får drivas med gengas.
- 16 december
- Det största handelsavtal Sverige någonsin undertecknat ingås med Tyskland.
- Idrottsmannen Olle Möller häktas för mord på 10-åriga Gerd Johansson. Han döms senare mot sitt nekande till 10 års straffarbete.
- 18 december – Adolf Hitler fastställer planen för Operation Barbarossa – anfallet mot Sovjetunionen.
- 21 december - Den svenska filmen Swing it magistern med Alice Babs i huvudrollen har premiär och bidrar till swingdansens storhetstid.
- 29 december - Tyska Luftwaffe bombar London och dödar nästan 3.000 civila.
- 30 december - Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan, men den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.
Okänt datum
- Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
- I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
- Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
- Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
- Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
- På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
- Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
- Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
- En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
- Brittiska bombplan bombar av misstag Malmö.
- Den svenska priskontrollnämnden inrättas.
- Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund.
- Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs.
- Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer.
- Vägskatt införs i Sverige.
Födda
- 1 januari
- Helmut Jahn, amerikansk arkitekt.
- Clifford Olson, kanadensisk seriemördare.
- 2 januari - Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare.
- 11 januari - Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemmarna i Rockfolket.
- 14 januari - Trevor Nunn, brittisk regissör.
- 16 januari - Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare.
- 21 januari - Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare.
- 22 januari - John Hurt, brittisk skådespelare.
- 27 januari - James Cromwell, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003.
- 12 februari - Ebbe Gilbe, svensk dokumentärfilmare.
- 19 februari
- Saparmurat Niyazov, president i Turkmenistan.
- Smokey Robinson, amerikanska sångare.
- 21 februari - Peter Gethin, brittisk racerförare.
- 23 februari - Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.
- 24 februari
- Inger Alfvén, svensk författare.
- Anson Chan, ledande politiker i Hong Kong.
- Denis Law, skotsk fotbollsspelare.
- 28 februari
- Mario Andretti, italiensk-amerikansk racerförare.
- Joe South, amerikansk popmusiker.
- 29 februari - Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.
- 2 mars - Lothar de Maizière, tysk politiker
- 6 mars - Bernt Ström, svensk skådespelare.
- 7 mars
- Rudi Dutschke, tysk studentledare.
- Viktor Savinich, rysk kosmonaut.
- 10 mars - Chuck Norris, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - M.A. Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.
- 15 mars
- Frank Dobson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1979.
- Phil Lesh, amerikansk musiker, basist i Grateful Dead.
- 16 mars - Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.
- 22 mars
- Gunnar Bergvall, svensk civilingenjör och civilekonom, grundare av TV4.
- Göran Grimwall, svensk professor och författare.
- 24 mars - David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.
- 25 mars - Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
- 26 mars
- James Caan, amerikansk skådespelare.
- Christina Odenberg, biskop i Lunds stift från 1997-.
- 27 mars
- Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982-1995 och för Expressen 1995-1996, vd för Sveriges Television från 2001.
- Austin Pendleton, amerikansk skådespelare.
- 31 mars
- Barney Frank, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1981-.
- Patrick Leahy, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
- 1 april - Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.
- 2 april
- Mike Hailwood, brittisk racerförare.
- Herbie Hancock, amerikansk jazzpianist och kompositör.
- 7 april - Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
- 9 april - Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare.
- 12 april - Herbie Hancock, amerikansk jazzmusiker, pianist och kompositör.
- 15 april - Ove Engström, svensk sångare och kompositör.
- 16 april
- Valerie Davey, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- Margrethe II, dansk drottning.
- 18 april - Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
- 19 april
- Reinhard Bonnke, tysk evangelist.
- Johnny Nash, amerikansk musiker.
- 21 april - Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.
- 25 april
- Sten "Taxi" Jonsson, svensk underhållare
- Al Pacino, amerikansk skådespelare.
- 30 april
- Marutei Tsurunen, japansk politiker, född i Finland.
- Burt Young, amerikansk skådespelare.
- 3 maj - Peter Kneip, svensk skådespelare.
- 5 maj
- Lance Henriksen, amerikansk skådespelare.
- Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.
- 7 maj
- Harry Klynn, grekisk skådespelare, manusförfattare och komiker.
- Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare.
- 9 maj - James L. Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
- 10 maj - Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.
- 12 maj - Lill Lindfors, svensk artist.
- 15 maj - Ira Einhorn, amerikansk mördare.
- 16 maj - Mathias Henrikson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.
- 26 maj - Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.
- 28 maj - Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-.
- 29 maj - Farooq Leghari, president i Pakistan 1993-1997.
- 31 maj - Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
- 1 juni - René Auberjonois, amerikansk skådespelare.
- 2 juni - Konstantin II, kung av Grekland.
- 7 juni - Tom Jones, walesisk sångare.
- 8 juni - Nancy Sinatra, amerikansk sångerska.
- 20 juni - John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 23 juni
- Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld 1960.
- Stuart Sutcliffe, brittisk musiker, spelade med i The Beatles.
- 2 juli
- Robert Broberg, svensk artist.
- Kenneth Clarke, brittisk konservativ politiker.
- Georgi Ivanov, bulgarisk kosmonaut.
- 6 juli - Nursultan Nazarbajev, president i Kazakhstan.
- 7 juli
- Maud Elfsiö, svensk skådespelare.
- Ringo Starr, eg. Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare, medlem i The Beatles.
- 8 juli - Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 11 juli - Anita Wall, svensk skådespelare.
- 13 juli - Patrick Stewart, brittisk skådespelare.
- 18 juli
- James Brolin, amerikansk skådespelare.
- Harry Mitchell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.
- 20 juli - David Tukhmanov, rysk musiker och kompositör.
- 22 juli - Vera Tschechowa, tysk skådespelare.
- 26 juli - Mary Jo Kopechne, sekreterare åt Edward Kennedy.
- 28 juli - Hérard Abraham, president i Haiti 1990.
- 31 juli - Elisabeth Odén, svensk skådespelare.
- 3 augusti - Martin Sheen, amerikansk skådespelare.
- 11 augusti
- Pia Brandelius, svensk journalist, anställd vid Sveriges Radios ekoredaktion 1968-1980 och vid Sveriges Television från 1980, nyhetsuppläsare i Aktuellt.
- Rolf Skoglund, svensk skådespelare.
- 15 augusti - Gudrun Ensslin, en av grundarna av Röda armé-fraktionen.
- 20 augusti - Rubén Hinojosa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
- 3 september - Eduardo Galeano, uruguayansk författare.
- 6 september - Elwyn Berlekamp, amerikansk matematiker.
- 11 september - Brian De Palma, amerikansk filmregissör.
- 12 september - Jan Bonnevier, svensk redaktör, programledare och TV-producent.
- 16 september - Lillebil Ankarcrona, svensk skådespelare.
- 17 september - Jan Eliasson, svensk diplomat, ordförande i FN:s generalförsamling 2005-.
- 22 september - Anna Karina, dansk-fransk fotomodell och skådespelare.
- 23 september - John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970-1974 och från 1979.
- 28 september - Aleksandr Ivantjenkov, rysk kosmonaut.
- 2 oktober - Gheorghe Gruia, rumänsk världsmästare i handboll.
- 5 oktober - Nar Bahadur Bhandari, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1985-1995.
- 9 oktober
- Gordon J. Humphrey, amerikansk republikansk politiker, senator 1979-1990.
- John Lennon, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Beatles.
- 11 oktober - Christoph Blocher, schweizisk politiker, partiledare för Schweiziska folkpartiet och justitie- och polisminister från 2003.
- 12 oktober - Esko Salminen, finländsk skådespelare.
- 13 oktober - Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.
- 14 oktober - Cliff Richard eg. Harry Roger Webb, brittisk rock- och populärsångare, skådespelare.
- 15 oktober
- Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist.
- Kari Sylwan, svensk dansös, koreograf, pedagog och skådespelerska.
- 19 oktober - Michael Gambon, brittisk skådespelare.
- 20 oktober - Heidrun Goebbels, dotter till Joseph Goebbels.
- 21 oktober - Manfred Mann, sydafrikansk popmusiker.
- 23 oktober - Pelé, brasiliansk fotbollslegend.
- 26 oktober - Hans Wigren, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 oktober
- Arthur Blessitt, amerikansk hippiepastor, var med och startade Jesus-rörelsen.
- John Gotti, amerikansk maffiaboss.
- 28 oktober - Gennadi Strekalov, rysk kosmonaut.
- 1 november - Jon Skolmen, norsk skådespelare och författare.
- 5 november - Elke Sommer, tysk skådespelare, regissör
- 11 november - Barbara Boxer, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
- 13 november - Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.
- 17 november - Luke Kelly, irländsk musiker.
- 19 november - Alberto Nessi, schweizisk, italienskspråkig författare.
- 21 november - Natalja Makarova, rysk balettdansös.
- 22 november - Terry Gilliam, amerikansk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och animatör.
- 23 november - Gösta Pettersson, svensk cyklist.
- 27 november - Bruce Lee, kinesisk-amerikansk filmskådespelare och kampsportsexpert.
- 29 november
- Chuck Mangione, amerikansk jazzmusiker.
- Monica Stenbeck, svensk skådespelare.
- 4 december - Gary Gilmore, amerikansk förbrytare, avrättad 1977.
- 5 december - Peter Pohl, svensk författare.
- 12 december - Dionne Warwick, amerikansk populärsångerska.
- 16 december - Norman D. Dicks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977-.
- 19 december - Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.
- 21 december - Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.
- 23 december - Jorma Kaukonen, amerikansk musiker, gitarrist i Jefferson Airplane.
- 24 december - Per-Eric Nordquist, svensk TV- och radioproducent och programledare.
- 26 december - Sören Gyll, svensk företagsledare.
- 28 december - A.K. Antony, indisk politiker, vid tre tillfällen chefsminister i Kerala.
- 30 december
- Christer Dahl, svensk regissör, manusförfattare, författare och producent.
- Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 31 december - Jan Tiselius, svensk skådespelare.
- Burhanuddin Rabbani, före detta president i Afghanistan
- Ali Saibou, före detta president i Niger
Avlidna
- 7 januari - Carl Boberg, svensk predikant, riksdagsman och författare.
- 19 januari - William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1940.
- 4 februari - Nikolaj Jezjov, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
- 5 februari - Charles S. Deneen, amerikansk republikansk politiker.
- 18 februari - Rudy Wiedoeft, amerikansk musiker, saxofonist.
- 27 februari - Peter Behrens, tysk arkitekt.
- 10 mars - Mihail Bulgakov, rysk författare.
- 11 mars - Samuel H. Piles, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905-1911.
- 16 mars - Selma Lagerlöf, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien.
- 9 maj - Gustaf Eliasson, svensk grosshandlare och politiker (liberal).
- 14 maj - Emma Goldmann, internationell anarkist.
- 20 maj - Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
- 24 maj - Clarence Wayland Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911-1913.
- 30 maj - Kurt Björkvall, svensk civil flygpionjär.
- 6 juni - Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
- 20 juni - Jehan Alain, fransk organist och kompositör.
- 28 juni - Italo Balbo, italiensk politiker.
- 29 juni - Paul Klee, schweizisk konstnär.
- 1 juli - Ben Turpin, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 8 augusti - Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
- 16 augusti - Henri Desgrange, fransk tidningsutgivare, skapare av Tour de France.
- 18 augusti - Walter P. Chrysler, amerikansk bilindustripionjär.
- 20 augusti - Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
- 21 augusti - Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker, mördad.
- 15 september - William B. Bankhead, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
- 24 september - Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
- 27 september - Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 6 oktober - Henry Horner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933-1940.
- 20 oktober - Gunnar Asplund, svensk arkitekt.
- 9 november - Neville Chamberlain, brittisk premiärminister 1937-1940.
- 11 november - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
- 16 november - Albert Engström, svensk författare och konstnär.
- 26 november - Ivar F. Andrésen, norsk operasångare (basbaryton).
- 14 december - Anton Korošec, slovensk politiker.
- 19 december - Kyösti Kallio, Finlands president 1937-1940.
- 21 december - F. Scott Fitzgerald, amerikansk författare.
Nobelpris
- Inga pris utdelades.
