Den ökända hästen från Troja

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Trojanska hästen, Lovis Corinth (1924).

Den ökända hästen från Troja är en kuplett med text av revyartisten Karl Gerhard. Den framfördes först i revyn Gullregn som hade premiär på Folkan den 31 juli 1940, därefter bl.a. på Storan i Göteborg 1941. Musiken till refrängen är en rysk filmvisa från 1934 av Isaak Dunajevskij. Den tillagda versen och arrangemanget är av Lille Bror Söderlundh.

Texten är starkt kritisk mot Nazityskland, som Gerhard, som var bevandrad i den grekiska mytologin, framställde som den trojanska hästen. Han beskriver ockupationerna av Belgien, Frankrike, liksom situationen i Norge, där "majoren Quisling är en papegoja, som imiterar så gott han har förstånn". Han jämför Julius Caesars tåg över floden Rubicon med Hitlers planer på att inta Storbritannien i textraden: "Tänker monsieur 'Rubiconna', och gå på vattnet?" Framför allt kritiseras Sveriges eftergiftspolitik, bl.a. transiteringarna av tyska soldater på svenska järnvägar - "Vi svenskar umgås med kraken i sämja, han går numera i reguljär trafik". De konsekventa anspelningarna på grekisk mytologi gör detta till en av Gerhards skickligast skrivna revykupletter, och den genomförda häst-metaforiken kan jämföras med Olof von Dalins satir Sagan om hästen.

Vid framförandet av kupletten kom en stor fembent trähäst, målad som dalahäst, in på scen. Numret började med att fyra utklädda tyrolerflickor kom ut ur magen på hästen till wandervögelmusik och började valsa, när melodin plötsligt ändrades och övergick i marsch, och Gerhard själv kom ut ur kolonnen som utgjorde hästens femte ben (en anspelan på "femtekolonnare").

Den ökända hästen från Troja blev det mest populära numret i revyn och beskrevs bland annat i DN av Oscar Rydqvist som "En kuplett [...] som kanske är den starkast inspirerade han [Gerhard] någonsin gjort". Kritiken var dock inte odelat positiv. Protyska tidningar menade att Gerhard gick för långt, och hade gjort bäst i att lagt ner numret från början. Erik Blom kom i Skånska Aftonbladet med ett modest förslag; "Koncentrationsläger, som andra länder hålla sig med, äro inte alltid så dåliga inrättningar. I en del fall verka de i uppfostrande syfte". Gerhard noterar syrligt i sin bok "I skuggan av en stövel" att samma tidnings chefredaktör efter kriget mottog Danmarks hyllning för Malmös insats i Danmarks frihetskamp.

Enligt Gerhards egen (kanske något dramatiserande) skildring blev han, 14 dagar efter premiären, uppringd av statsminister Per Albin Hansson personligen. Han framförde att tyskarna (eller "dom" som han kallade dem) inte uppskattade texten och försökte få Gerhard att inte ha med den i revyn. Men Gerhard stod på sig, och blev senare kallad till UD av utrikesminister Christian Günther. Även där gjorde han klart att han vägrade ta bort numret, och citerade Hansson som sagt att han inte hade laglig rätt att förbjuda Gerhard att framföra det.

Detta hindrade dock inte Günther, och när Gerhard kom tillbaka till teatern efter visiten på UD satt där redan två polismän som överräckte ett förbud, utställt den 9 augusti 1940, mot att framföra "Den ökända hästen från Troja", i enighet med Kungliga Ordningsstadgan för Rikets Städer §13. Han framförde numret en gång efter att förbudet utfärdats, och berättar att han "svalde och svalde för att få ned hjärtat på dess rätta plats". (Därefter sjöngs inte sången mer i Stockholm - möjligen uppvisades ändå hästen på scenen, försedd med munkorg, och Gerhard läste upp förbudet. Detta nämns dock inte i boken "I skuggan av en stövel".)

Men den paragraf som man letat fram för att stoppa kupletten var alltså en ordningsstadga som bara kunde fås att gälla den aktuella teaterlokalen. När revyn spelades i Göteborg och på turné sjöng Gerhard åter "Den ökända hästen från Troja" eller möjligen en något mer maskerad variant, "Den välkända hästen från Troja", där bara grekiska namn nämndes: Hitler kallades Akilles o.s.v.

Källa

Historien bakom kupletten berättas utförligast i Åke Petterssons bok om Gerhard Ett bedårande barn av sin tid (1977) och Uno "Myggan" Ericsons Från scen och cabaret (1978)

Covers

Personliga verktyg