Stora Teatern, Göteborg
Från Rilpedia
Stora Teatern, först Nya Theatern, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i Göteborg. Byggnaden är vit och ligger för sig själv i Kungsparken strax utanför Vallgraven, med adress Kungsparken 1.
Redan 1816 fanns det en Stora Teatern i Göteborg, nämligen Segerlindska teatern på Södra Hamngatan. Men omkring år 1850 började planerna på en ny teater ta form, och den drivande kraften bakom var huvudredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, Sven Adolf Hedlund. Konsul Gustaf Krafft blev den ledande mannen i det konsortium, som på allvar tog upp saken, och 1855 bildades ett bolag med ett aktiekapital av 100 000 riksdaler banko. I november 1855 fick Nya Theateraktiebolaget en fri tomt i Kungsparken.
Teatern invigdes den 15 september 1859 under namnet Nya Theatern, till en byggkostnad av närmare 380 000 riksdaler riksmynt, mot uppskattade 100 000. Premiärföreställningen "Konung Carl den Tionde Gustaf", var författad av den bortgångna Jeanette Stjernström, vars make, teaterledaren Edvard Stjernström spelade krigarkungen. För musiken stod Joseph Czapek med orkester. Biljettpriserna var 75 öre - 2:50 riksdaler och sittplatserna 987 till antalet.
Arkitekten Bror Carl Malmberg lät sig inspireras av sin tyske kollega Gottfried Sempers Hovteater i Dresden. Idén var att låta den yttre formen bestämmas av den inre verksamheten. Precis som i Dresden samlade Malmberg salong och scenhus under ett och samma takfall. Göteborg fick en funktionell teaterbyggnad i nyrenässans med rusticerad bottenvåning där stenarna skjuter ut och ger liv från en annars putsad fasad. Den runda salongen är än idag bevarad i ursprungligt skick. Bildhuggaren Carl Ahlborn har slösat med förgylld ornamentik, målningar i taket och stuckdetaljer.
Men det ekonomiska resultatet blev svagt. Nu följde en sejour av Wilhelm Åhman i samarbete med kakelugnsmakaren och fastighetsägaren (ägde fastigheter i främst Haga för 527 500 riksdaler) August Ringnér, vilken inköpt teatern på exekutiv auktion den 19 september 1871 för 113 500 riksdaler. Ringnér behöll teatern i sex år.[1] 1875 bildades den första stående ensemblen vid denna scen.
I november 1872 provspelade en ung litteratör för den fruktade teaterdirektören Wilhelm Åhman på Storan, hans namn var August Strindberg, som därefter fick en mindre roll under våren 1873. Strindbergs kusin Ludvig var redan anställd på tetern.
1880 fick teatern sitt nuvarande namn, och var därefter en privatteater i flera olika ägares regi. Grosshandlare Brinckman i Köpenhamn ärvde teatern av Ringnér mot ett vederlag på 222 000 kronor, men sålde den vidare till Albert Ranft den 20 februari 1899 för 575 000 kronor.[2]
Från 1920 fram till 1994 var Storan Göteborgs främsta scen för musikteater som opera, operett och musikal. Här spelades succéer som Lilla Helgonet, Teaterbåten, Vita Hästen, My Fair Lady, Spelman på taket, Csardasfurstinnan med flera. Här uruppfördes 1979 också Lars Johan Werles och Tage Danielssons musikaliska fabel Animalen.
Bland de många artister som framträtt på Stora Teatern kan nämnas bland andra Åke Grönberg, Per Grundén, Berith Bohm, Sonja Stjernquist, Åke Harnesk, Gösta Winbergh, Märta Ternstedt, Berit Hallén, Hans Josefsson, Jan Malmsjö, Rune Olson, Ulla Sallert och Stefan Ljungqvist.
År 1994 flyttade de stora musikteateruppsättningarna till den nya Göteborgsoperan. Storan fungerade därefter som en filialscen för Göteborgs Stadsteater.
Under början av 2000-talet köptes Storan av SAMI, Svenska Artisters och Musikers intresseorganisation, som låtit renovera byggnaden invändigt och skapat ett flertal konsert-, fest- och konferenslokaler samt en restaurang som sedan 2008 går under namnet Grill Del Mundo. Vid renoveringen utrustades även huset med en ProToolsbaserad inspelningsstudio vilken möjliggör liveinspelning från två av de tre scenerna. Sedan nyinvigningen 2003 har SAMI bedrivit konsert-, konferens- och restaurangverksamhet i huset.
Byggnadsminne
Den 21 december 1973 blev Stora Teatern förklarat som byggnadsminne, där skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt teatersalongen med tillhörande förscen och första radens foajé.
Externa länkar
Källor
- Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.219-220
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1982
- Stora Teatern 100 år, Åke Axelsson 1986
- Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
- Teaterliv i Göteborg, Åke Pettersson 1992 s.47-61
- Hus med hisklig historia, Ingrid Wirsin 1998 s.71-74
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 178
- ↑ Göteborgs-Posten, 21 februari 1899
