Riksdaler
Från Rilpedia
I Sverige tillverkades de första dalerna under Gustav Vasas regering år 1534. Efter tysk förebild ändrades år 1604 namnet till riksdaler (ty. Reichstaler). På grund av sin höga silverhalt tesaurerades riksdalern och försvann ur cirkulation. I stället myntades i Sverige daler med lägre silverhalt, kallade daler silvermynt. Senare på grund av bristen på svenska silverfyndigheter började man från 1624 att tillverka kopparmyntsdaler. Skillnaden i värde mellan koppar och silver gjorde att det svenska koppardalermyntet blev mycket tyngre än motsvarande silvermynt. De högsta valören 10 dalersmynten vägde knappa 20 kilo. Riksdalern ersattes av kronor 1873.
Emellanåt fanns det flera olika typer av riksdaler, med olika värde, i cirkulation samtidigt.
Innehåll |
Riksdaler 1776-1829
Riksdaler infördes i myntreformen under Gustav III:s regering som gällande silvermyntfot i samband med att kopparmyntfoten avskaffades. Myntreformen började gälla 1 januari (enligt JoLu0051) 1777, men mynt med riksdaler började präglas redan 1776. Riksdaler ersatte den tidigare daler med värdet: 1 riksdaler = 6 daler silvermynt = 18 daler kopparmynt. På en riksdaler går det 48 skilling (1 skilling = 12 runstycken).
Riksdaler riksgäld 1789-1836
Utgiven av Riksgäldskontoret. På grund av sedelinflation minskade värdet på riksdaler riksgäld och 1803 fastställdes värdet att 1 riksdaler banco = 1 ½ riksdaler riksgäld. Den sista sedeln med riksdaler riksgäld gavs ut 1834 och samtliga riksgäldssedlar drogs in 1836, men dess värde fortsattes att anges på riskdaler speciesedlarna till 1846.
Riksdaler banco 1777-1858
Riksens Ständers Bank (Riksbanken) började ge ut sedlar med riksdaler 1777. Dessa riksdaler hade ett annat värde än riksdaler riksgäld och benämndes riksdaler banco. På en riksdaler banco går det 48 skilling banco.
Riksdaler specie 1830-1859
Specie betyder klingande mynt och användes tidigt som beteckning på riksdalermynt i silver. Från och med 1830 präglas mynten med enheten riksdaler specie (rdr. sp.) istället för bara riksdaler. 1834 fastställs värdet 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco (rdr. b:co) = 4 riksdaler riksgälds (rdr. rgs.) och motsvarar 25,5 g rent silver. Sedlar från denna epok har samtliga dessa tre olika riksdalervalörer tryckta på samma sedel. Mynt med valörer i riksdaler specie ersätts av riksdaler riksmynt och öresmynt 1855. Eftersom 1 riksdaler riksmynt = 1 riksdaler riksgälds, blir ett mynt med valören 1 rdr. sp. värt 4 rdr. riksmynt efter 1855. 1/16 rdr. sp. motsvarar på samma sätt 25 öre.
Riksdaler riksmynt 1855-1872
Decimalsystemet införs och på en riksdaler riksmynt går det 100 öre. Samtidigt fastställs värdet 1 riksdaler riksmynt = ¼ riksdaler specie. 1873 ersätts riksdaler riksmynt med kronor i samband med den nya myntreformen.
Daler i äldre lagstiftning
I äldre, formellt gällande, lagstiftning, som 1734 års byggningabalk och handelsbalk samt "Kungl. Maj:ts Förordning, af den 10 augusti 1762, emot Adelig Skölds eller öpen Hjelms brukande af Ofrälse Män", förekommer att bötesbelopp utsätts i daler. Om någon bryter mot en sådan lag, och den ej av domstolen anses vara obsolet, uppkommer frågan hur daler ska beräknas i nuvarande valuta. Enligt Nordisk familjebok, andra upplagan, antas 50 öre per daler gälla. Så har Högsta domstolen också räknat i ett mål i Nytt juridiskt arkiv I, 1914, och domstolens fällande minoritet i ett mål 1957. Nämnda mål gällde brott mot ett kungligt brev från 1772, om förbud mot auktioner "hardt nära Tullarne utom Stockholms Stad".