Inflation

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel handlar om det ekonomiska begreppet inflation. Se även Inflation (kosmologi)

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Inflation definieras vanligtvis som en ökning av den allmänna prisnivån, vilket också innebär att penningvärdet urholkas. Vissa ekonomer definierar dock inflation som en ökning av penningmängden.

En inflationsimpuls kan uppkomma från både efterfrågesidan och utbudssidan. Om människor vill köpa mer än vad företagen kan producera, det vill säga den totala efterfrågan är större än utbudet på varor och tjänster, stiger priserna. Det kan inträffa om staten försöker stimulera ekonomin genom att spendera pengar på exempelvis nya arbeten. Inflation kan också uppkomma från utbudssidan genom att kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger, exempelvis när löner eller råvaror, till exempel oljepriser, ökar kraftigt.

För att en inflationsimpuls skall övergå i stadigvarande inflation måste den eller de som har möjlighet att skapa mer pengar, vanligtvis centralbanken och vanliga banker, öka penningmängden. Särskilt inflationsdrivande är det om statens utgifter finansieras direkt med sedelpressarna; ju mer pengar staten skapar, desto större blir inflationen. När inflationsförväntningar etablerats drivs ytterligare inflation fram genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation.

Inflationens verkningar (förutom att både löner och priser stiger) kan innebära en omfördelning av både förmögenheter och inkomster, då inflationen är oförutsedd. Dessutom kan utrikeshandeln påverkas av höjda prisnivåer, särskilt vid fast växelkurs.

Inflationsnivån i världen.

En 50-miljonermarkssedel från inflationen i Weimarrepubliken.

Inflationsbekämpning drivs genom åtstramningspolitik för att dämpa efterfrågan. Det är främst genom en åtstramad finanspolitik (höjda skatter och minskade offentliga utgifter) och penningpolitik (höjda räntor), som staten kan dämpa inflationen. Det är viktigt att en inflationsbekämpande politik görs trovärdig så att inflationsförväntningarna minskar.

Det land som i dagsläget har högst inflation i världen är Zimbabwe vars ökning av prisnivån uppgick till hela 2 790 000 000 000 000 000% från den 5 januari 2007 till den 31 oktober 2008.^[1]

Inflation i Sverige

Den svenska Riksbankens inflationsmål är sedan 2005 att konsumentprisindex ska öka med 2 procent (±1 procentenhet) om året.^[2]

Under 2000-talet har Sverige haft följande inflation: ^[3].

• år 2000: 1,0 %
• år 2001: 2,4 %
• år 2002: 2,2 %
• år 2003: 1,9 %
• år 2004: 0,4 %
• år 2005: 0,5 %
• år 2006: 1,4 %
• år 2007: 2,2 %
• år 2008: 3,4 %

Tidigare årtal finns i Reala kapitalinkomster/utgifter.

Värdeutveckling jämfört med inflation

BigMac Index

Byggprisindex från artikeln finanskrisen 2008-2009 i Sverige, SCB.

Fastighetsprisindex från artikeln finanskrisen 2008-2009 i Sverige, SCB.

Många diskuterar hur representativ den "korg" av varor som ligger till grund för KPI är. Till höger ses ett antal grafer på några olika prisnivåer jämfört med KPI-utvecklingen.

KPI ingår i inflationsberäkningen, men i inflationsberäkningen ingår dessutom räntenivån vilket gör att tex bopriser kan gå upp fast övriga priser går ned emedan bostadsägaren får en lägre kostnad. Problemet är att nybyggnationer och fastighetsköp för de som går in i marknaden då inte följer övriga konsumentpriser och löner. Dock menar många att på lång sikt bör utvecklingen följa inflationen.

Genom dilemmat att riksbanken justerar räntan för KPI samtidigt som räntan ingår i inflationsberäkningen (men inte huspriser) kan detta få till effekt att riksbankens höjningar eller sänkningar förstärks. Dvs sänker riksbanken räntan blir den beräknade inflationen lägre, vilket i sin tur leder till att räntan behöver sänkas ytterligare. Givetvis gäller det motsatta vid höjning.

Det bör noteras att vissa varors priser, pga konkurrenskrafter, skatteeffekter, råvarutillgånar eller industrialiseringsprcesser inte behöver följa KPI.

Se även

• Ackommodationspolitik
• Penningteori
• Deflation
• Hyperinflation
• Personlig inflation
• Underliggande inflation
• Inflationen i Tyskland på 1920-talet
• Big Mac-index

Externa länkar

• Riksbankens historiska konsumentprisindex 1290-2006
• Prisomräknare 1290-2008
• Konsumentprisindex, fastställda tal
• Ekonomifakta.se - inflation, internationell jämförelse

Referenser

1. ↑ http://www.cato.org/zimbabwe
2. ↑ ”Sveriges Riksbank/Riksbanken - Inflationsmålet”. http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8854. Läst 7 februari 2009. 
3. ↑ ”Inflation i Sverige 1831-2008”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx. Läst 7 mars 2009. 

 Denna ekonomirelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.