Privatekonomi
Från Rilpedia
Privatekonomi kallas den gren av ekonomin som behandlar privatpersoners inkomster, utgifter, tillgångar,skulder och dylikt.
De tyngsta elementen i en privatpersons utgifter är vanligen bostadskostnader (direkta och/eller i form av ränta på bostadslån), transportkostnader samt kostnader för mat, kläder och andra förbrukningsvaror.
Vad intäkterna beträffar rör det sig framför allt om lön för arbete, avkastning av kapital eller olika former av bidrag som pension. Man kan också bedriva egen rörelse.
Reala kapitalinkomster/utgifter
Inlåningsräntan är den betalning man får när man sparar pengar på banken. Skatten på räntan är 30%. Det reala värdet av betalningen reduceras sedan ytterligare pga inflationen. Nettoinkomsten av sparande ett visst år kan utläsas i kolumnen Real inkomst av sparande i tabellen. År 2001 var exempelvis nettoinkomsten -0,9%, dvs det var ingen inkomst utan en förlust. Att stoppa pengarna i madrassen hade dock givit en ännu större förlust om -2,4%, dvs inflationen detta år.
Den som lånar pengar betalar bankens utlåningsränta. Den som har en arbetsinkomst får göra avdrag för ränteutgifter vilket minskar kostnaden med minst 30%. Sedan gröper inflationen ur skulden ytterligare. År 2001 var exempelvis utlåningsräntan 5,7% men nettokostnaden endast 1,6%.
Kombinationen av inflationen och skattesystemet tar pengar från dom som sparar och ger till dom som lånar. Den som sparar gör en dålig affär vid hög inflation även om realräntan är god. Det fördelaktigast att spara om inflationen är låg, eller ännu hellre deflation. Det fördelaktigast att låna vid så hög inflation som möjligt.
År | Inflation | Riksbankens styrränta | Inlåningsränta[1] | Real inkomst av sparande | Utlåningsränta[1] | Real utgift av lånande |
---|---|---|---|---|---|---|
1989 | 6,4 | 11,1 | 8,5 | -0,4 | 13,8 | 3,1 |
1990 | 10,5 | 12,8 | 9,6 | -3,4 | 16,1 | 0,7 |
1991 | 9,3 | 11,4 | 8,2 | -3,3 | 14,7 | 0,9 |
1992 | 2,3 | 18,2 | 8,4 | 3,5 | 15,9 | 8,6 |
1993 | 4,7 | 8,8 | 5,5 | -0,8 | 12,1 | 3,6 |
1994 | 2,2 | 7,2 | 4,8 | 1,1 | 10,6 | 5,1 |
1995 | 2,5 | 8,5 | 5,7 | 1,5 | 11,1 | 5,2 |
1996 | 0,5 | 6,3 | 3,7 | 2,1 | 8,7 | 5,6 |
1997 | 0,5 | 4,1 | 2,4 | 1,2 | 7,1 | 4,4 |
1998 | -0,2 | 4,1 | 2,3 | 1,8 | 6,5 | 4,7 |
1999 | 0,5 | 3,0 | 1,5 | 0,5 | 5,4 | 3,2 |
2000 | 1,0 | 3,7 | 2,1 | 0,4 | 5,8 | 3,0 |
2001 | 2,4 | 4,0 | 2,2 | -0,9 | 5,7 | 1,6 |
2002 | 2,2 | 4,1 | 2,4 | -0,5 | 5,8 | 1,8 |
2003 | 1,9 | 3,1 | 1,7 | -0,7 | 5,0 | 1,6 |
2004 | 0,4 | 2,2 | 1,1 | 0,3 | 4,2 | 2,5 |
2005 | 0,5 | 1,7 | 0,8 | 0,1 | 3,5 | 2,0 |
2006 | 1,4 | 2,2 | 1,3 | -0,5 | 3,8 | 1,3 |
2007 | 2,2 | 3,5 | 2,4 | -0,5 | 4,8 | 1,1 |
Bankernas in- och utlåningsräntor[1] anges inte för helår så de har räknats ut till tabellen. Inlåningsräntorna för exempelvis 2001 anges per kvartal så helårsräntan blir:
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 FINANSMARKNADSSTATISTIK (2008-09-25) : SCB. sid. 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta, procent. Kolumn Svensk allmänhet.