Hyperinflation

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
500 miljoner mark-sedel från Danzig 1923

Hyperinflation innebär en extremt hög inflation. Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet, men en tumregel är minst 50 % inflation per månad. Till skillnad från kronisk inflation är en hyperinflation ofta förbunden med en allmän kollaps av ett lands grundläggande finansiella system. Sedlar kan tryckas i nominella valörer i miljoner och miljarder och därutöver. Hyperinflation kan orsakas av att regeringen trycker stora mängder sedlar för att få in pengar till vissa ändamål, såsom krig eller återuppbyggnad efteråt. När hyperinflationen gått riktigt långt vill dock ingen helst befatta sig med landets sedlar, så regeringen tjänar inte längre så mycket på det. Folk övergår till främmande valutor eller byteshandel.

Historiska exempel

En av de mest kända episoderna av hyperinflation inträffade i Tyskland på 1920-talet. Efter Första världskriget gick Tyskland ut som förlorare och avkrävdes enorma krigsskadestånd de segrande makterna. För att försöka lösa detta tryckte Tyskland ständigt nya sedlar, vilket resulterade i hyperinflation. En dollar var värd 4,2 miljoner mark, och alla tidigare besparingar blev därmed i det närmaste värdelösa. Se vidare inflationen i Tyskland på 1920-talet.

Som exempel på hyperinflation i Tyskland kan nämnas att en limpa som förut kostat 0,63 mark kostade 201 000 000 000 mark. Under varje dag tillverkades 400 000 000 000 000 000 tyska mark.

Fil:Inflació utan 1946.jpg
Städning av värdelösa (inflaterade) Pengő sedar i Ungern efter att forinten introducerats Augusti 1946

Den värsta hyperinflationen i historien inträffade i Ungern 1945-46, då den dåvarande valutan pengön förlorade drastiskt i värde. Den högsta nominella valören som gavs ut var 100 000 000 000 000 000 000 pengő (100 miljoner biljoner). Det ledde till att forinten blev ny valuta i Ungern.

Ett mer sentida fall av hyperinflation inträffade i Jugoslavien 1993-94, då den Jugoslaviska dinaren gavs ut i sedlar med den nominella valören 500 miljarder. På många håll, särskilt i självstyrande provinser gick man över till D-mark, och har behållit den (nu euro).

Det senaste exemplet på hyperinflation är Zimbabwe under Robert Mugabe. I juli 2008 var inflationstakten uppe i 2,2 miljoner procent och den 29 juli 2008 kostade en brödlimpa i Harare 200 miljarder zimbabwiska dollar. En ny sedel med valören 100 miljarder dollar gavs ut 21 juli 2008, men redan veckan efter beslöts att från 1 augusti 2008 genomföra en valutareform som innebär att 10 nollor stryks från sedlarna. Således blev 10 miljarder gamla dollar lika med en ny zimbabwisk dollar.[1] Hyperinflationen fortsatte dock, och priset för en limpa var 9 januari 2009 uppe i ungefär 25 miljarder nya zimbabwiska dollar, motsvarande 2,5·1020 dollar från perioden fram till juli 2008.[2] Den 2 februari 2009 ströks ytterligare 12 nollor ur den zimbabwiska valutan, dvs en biljon dollar motsvarar en ny dollar.

Källor

  1. Dagens Nyheter 31 juli 2008: Nollorna blir färre i Zimbabwe
  2. CNN.com 10 januari 2009: Zimbabwe introduces new $50 billion note

Externa länkar


Personliga verktyg