Jan Malmsjö

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Jan Malmsjö
Född 29 maj 1932 (92 år)
Lund, Skåne
År aktiv 1950–
Maka Lena Malmsjö (1953–64)
Barrie Chase
Marie Göranzon (sedan 1971)
Betydande roller Edvard Vergérus i Fanny och Alexander

Jan Wilhelm Malmsjö, född 29 maj 1932 i Lund, är en svensk skådespelare, sångare och underhållare. Han var tidigare gift med dansösen Lena Malmsjö, därefter med amerikanska dansösen Barrie Chase. Sedan 1971 är han gift med Marie Göranzon. Han är far till skådespelarna Jonas och Peter Malmsjö samt till ytterligare två barn.

Malmsjö föddes i Lund och bodde sina första år i Trelleborg men flyttade snart till Malmö som får räknas som staden han växte upp i. Hans föräldrar var scenartister, bland annat på Hippodromteatern i Malmö, där Malmsjö debuterade vid nio års ålder i operetten Kyska Susanna. År 1950 kom han in på Dramatens elevskola, i samma kull som bland annat Margaretha Krook, Jan-Olof Strandberg och Allan Edwall. Efter att ha gått ut elevskolan var Malmsjö engagerad vid Göteborgs stadsteater 1953–1958, där han bland annat medverkade i kabarén Två åsnor och för första gången sjöng Lars Forssells Snurra min jord.

Sitt stora genombrott som fick Malmsjö genom rollen som Lilleman i musikalen Stoppa världen, jag vill hoppa av på Scalateatern 1963. Sedan dess har han framträtt i en lång rad musikaler och operetter, bland annat Hör, dom spelar vår sång på Folkan, My Fair Lady på Nöjesteatern i Malmö, Chicago på Oscarsteatern och jättesuccén La Cage Aux Folles på Malmö stadsteater, där han gjorde succé som dragshowartisten Albin.

Som sångare och grammofonartist fick han sitt definitiva genombrott med En sång en gång för längesen 1967, en svensk version av countrysnyftaren The Green, Green Grass of Home. År 1969 hamnade han på andra plats i den svenska eurovisionschlagerfinalen med Hej Clown. Andra kända Malmsjö-hits är bland annat Under alla broar, Bygga upp ett stort berg, Puff en pappersdrake, Halleluja och Snurra min jord.

I olika omgångar har Malmsjö varit engagerad vid Dramaten; till Malmsjös främsta prestationer hör Kaptenen i Strindbergs Dödsdansen 1993, Gubben Hummel i Strindbergs Spöksonaten 2000 och Pastor Manders i Ibsens Gengångare, här bör även nämnas titelrollen i Hamlet 1974.

Malmsjö tillhörde den första TV-teatern och har allt sedan dess varit flitigt förekommande i TV, bland annat i underhållningsprogrammet Kaskad och de folkkära serierna NP Möller och Hedebyborna. Vintern 2008 sågs han i Stjärnorna på slottet.

Malmsjö filmdebuterade redan 1946 i Ebberöds bank och har därefter medverkat i långfilmer som bland annat Släpp fångarne loss, det är vår!, Jim och piraterna Blom och Drömkåken. Hans mest minnesvärda roll på film gjorde han 1982, när han gestaltade den sadistiske Biskopen i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander.

Sedan 2001 läser Malmsjö varje nyårsafton Tennysons Nyårsklockan på Skansen i Stockholm. År 2006 uppmärksammades inringningen extra mycket i medierna då Malmsjö själv komponerade om några rader i versen.

Under hösten 2008 spelade Malmsjö sopåkaren Alfred P Doolittle i My fair lady på Oscarsteatern i Stockholm.

Teaterroller

Filmografi

Externa länkar


Camera-photo.svg Crystal Clear app Login Manager.png Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Jan_Malmsj%C3%B6"
Personliga verktyg