Skansen
Från Rilpedia
Skansen är en djurpark och ett friluftsmuseum på Djurgården i Stockholm, grundat 1891 av Artur Hazelius.
Skansen invigdes den 11 oktober 1891. Namnet kommer från den skans som Karl XIV Johan lät uppföra åt sin son Oscar I att användas som lekplats, denna skans låg intill nuvarande Håsjöstapeln. Det första området omfattade marken kring Bollnästorget och Fågeldammarna med ingång via Hasselbacksporten, totalt 29 493 m². 1892 utökades det med Belvedereområdet kring Bredablick, 174 411 m², och området blev då mer än sex gånger så stort. Ytterligare markförvärv har gjorts under årets lopp, och området omfattar idag 30 hektar. Den räknas som djurpark sedan 1924 då Grillska donationen tillförde det nödvändiga kapitalet som krävdes för att kunna bygga det dåvarande aphuset *(numera privatägda Skansen-akvariet nedanför Solliden), varpå Skansen uppnådde det artantal som då krävdes för att få räknas som djurpark.
Den 17 juni 1911 klockan 19.30 startades Skansens Frilufts Teater, då pjäsen Värmlänningarna uppfördes.[1]
Skansen var under de första femtio åren en "mjölkko" vars vinst finansierade byggnad och drift av Nordiska museet. Skansen övergick den 1 juli 1963 till att bli en stiftelse med Stockholms stad och staten som huvudmän. Den har sedan dess subventionerats med skattemedel.
På området finns cirka 140 byggnader från Skandinavien, de äldsta är från 1200-talet.
Innehåll |
Djurparken
Redan när Skansen öppnade fanns det djur på området; renar, lapphundar, höns, gäss och ankor tillsammans med två getter utgjorde djurbeståndet det första året. Under kommande åren införskaffades flera djurarter, en hel del exotiska som valross, näsbjörn och axishjort.
I dag finns främst Nordiska vilda djur och svenska lantraser av flera slag på Skansen. På det nedre området finns fortfarande ett fåtal exotiska djurarter kvar som colobusapa, krontrana, svartkindad agapornis och astrilder. Skansens björnberg invigdes 1998 av Carl XVI Gustaf och är en modern anläggning för brunbjörn och rödräv. Vidare finns de större svenska rovdjuren lodjur, varg och järv. Ren och älg finns i hägn som de senare åren byggts ut. Just nu byggs anläggningen där visent och vildsvin finns ut och beräknas vara klar i April 2009. Visenten är ett paraddjur för Skansen, då man spelade en stor roll under 20-talet för att rädda arten från att dö ut. Två av de återstående 56 individerna av arten i världen fanns på Skansen. Senast år 2001 släpptes en visent född på Skansen, ut i naturen i ett reservat i Polen. Det mindre mårddjuret utter finns också på Skansen. En stor voljär där lappuggla och hökuggla finns ligger intill björnberget, där publiken kan gå in i och se ugglorna utan nät emellan. Berguv har länge funnits på Skansen och över 50 ungar har släppts ut i naturen i samarbete med olika bevarandeprojekt. Varje dag berättar Skansens djurvårdare om ett antal olika djurarter på fasta klockslag. Skansen är medlem i Svenska Djurparksföreningen och den europeiska djurparksföreningen: EAZA och dessutom den globala djurparksorganisationen: WAZA.
De svenska lantraser som finns i de kulturhistoriska miljöerna på Skansen är alla hotade och ingår i de genbanker som upprättats för respektive djurras. Fjällnära ko, gutefår, åsenfår och jämtget är exempel på lantraser. Ett antal fjäderfän som Skånegås och Hedemorahöna tillhör även lantraserna som finns på Skansen.
I Skansens stall finns gotlandsruss, Shetlandsponny, ardenner och norsk fjordhäst. De kan barn rida på under vissa tider varje dag. Möjlighet till att åka vagn efter häst finns också. Hästarna används även för att köra brudpar som gifter sig i Seglora kyrka. Skansen har tidigt bedrivit russavel framgångsrikt och varje år arrangerar Skansen utställningen "Guldruss", där alla de bästa russen i Sverige får delta. I det så kallade russgiftet från Gotland finns även en del av Skansens russ.
Lillskansen är barnens djurparksdel. Här finns dvärget, minigris, burfåglar, trettonlinjerad jordekorre, gambisk hamsterråtta och flera smådjur av andra arter.
Varje nyårsafton direktsänder SVT uppläsningen av dikten Nyårsklockan vid tolvslaget. Flera andra högtider, som nationaldagen, Valborgsmässoafton, midsommar och Lucia, brukar också uppmärksammas.
Under senare år har den TV-sända allsången på Solliden varje vecka under sommarsäsongen dragit stor publik.
Skansens besöksrekord är från år 1983 med 2,4 miljoner besökare. De senaste årens besökssiffror: 2007, 2006 & 2005: ca 1,4 miljoner; 2004 & 2003: ca 1,3 miljoner.
Skansen har inspirerat till ett antal utomhusmuseer för bevarande av gamla byggnader som ofta får namnet Skansen. Exempel är museet i Lublin, Polen, och Szentendre, Ungern.
Vårtalare genom åren
- 1974 Elisabet Söderström
- 1975 Lars Wijkman, SSCOs ordförande
- 1976 Alf Henriksson
- 1977 Magnus Härenstam
- 1978 Carl-Uno Sjöblom
- 1979 Richard Fuchs
- 1980 Torsten Ehrenmark
- 1981 Oscar Hedlund
- 1982 Jonas Hallberg
- 1983 Cecilia Hagen
- 1984 Ingemar Liman, avgående programchef på Skansen
- 1985 Gunnar Ljusterdal, chefredaktör för Grönköpings veckoblad
- 1986 Ernst-Hugo Järegård, skådespelare
- 1987 Sigvard Hammar, redaktör
- 1988 Theodor Kallifatides, författare
- 1989 Bo Strömstedt, chefredaktör Expressen
- 1990 Ana Martinez, författare och journalist
- 1991 Margareta Krook, skådespelerska
- 1992 Anders Carlberg
- 1993 Herman Lindqvist, författare
- 1994 Ulf Brunnberg, skådespelare
- 1995 Jonas Gardell, komiker
- 1996 Rikard Wolff, skådespelare
- 1997 Fredrik Lindström, författare
- 1998 Alexandra Pascalidou, journalist
- 1999 Hasse Dahlman, satiriker ("Lelle Printer")
- 2000 Ernst Brunner, författare
- 2001 Åse Kleveland
- 2002 Bengt af Klintberg, författare
- 2003 Björn Ranelid, författare
- 2004 Mats Hellström, landshövding
- 2005 Dick Harrison, historiker
- 2006 Kajsa Ingemarsson, författare
- 2007 Martin Stugart, stockholmskännare
- 2008 Anton Abele, aktivist
- 2009 Björn Ranelid, författare
Skansendirektörer genom tiderna
- 1891-1901 Artur Hazelius (1833-1901)
- 1901-1905 Gunnar Hazelius (1874-1905)
- 1905-1912 Bernhard Salin (1861-1931)
- 1913-1928 Gustaf Upmark d.y. (1875-1928)
- 1929-1955 Andreas Lindblom (1889-1977)
- 1956-1968 Gösta Berg (1903-1993)
- 1969-1982 Nils Erik Bæhrendtz (1916-2002)
- 1982-1992 Eva Nordenson (f. 1925)
- 1992-1994 Hans Alfredson (f. 1931)
- 1995-2005 Anna-Greta Leijon (f. 1939)
- 2005- John Brattmyhr (f. 1959)
Byggnader (i urval)
- Bageriet, finns i stadskvarteret och ligger i ett hus från 1700-talet som har stått på Gotlandsgatan 52 på Södermalm.
- Bredablick är ett 31 m högt tegeltorn som uppfördes 1876 av Fredrik Adolf Wästberg. Tornet har 6 våningar och är ritat av Johan Söderlund. Fram till 1892 kallades tornet för "belvederen Westemansberg" eller bara "belvedären" (från italienska bello vedere). Tornet köptes sedan av Skansen och namngavs efter Breidablick från den nordiska mytologin. Bredablick är för närvarande (april 2008) stängt för publik.
- Ekshäradsgården är en mangårdsbyggnad från 1820-talet som har stått i Norra Skoga, Ekshärads socken, Hagfors kommun i Värmland. Den flyttades till Skansen 1952-1953
- Gubbhyllan, ursprungligen logibyggnad och sommarbostad från 1816 som tidigare stått på Hasselbacken strax utanför Skansen. Sedan 1963 ligger tobaks- och tändsticksmuseet i huset. Här finns även ett café
- Petissan, finns i stadskvarteret, är ett café i ett hus från 1600-talet som har stått i korsningen Drottninggatan 112/Kungsstensgatan i Vasastaden, Stockholm
- Posthuset, hitflyttat från Virserum. Posthuset byggdes på 1840-talet, det byggdes senare om under 1860-talet och byggdes till under 1890-talet. Huset fungerade såväl som poststation som postmästarbostad. Här bodde Per August Nilsson som var poststationsföreståndare mellan 1895 och 1911.
- Seglora kyrka, officiell kyrka, invigd 1730 i Seglora socken, Borås kommun. Kyrkan är en ekumenisk kyrka med regelbundna gudstjänster. Den är en av landets mest populära bröllopskyrkor.
- Stora gungan, finns i stadskvarteret, är en krog från 1801 som tidigare stod på nuv. Åsgärdesvägen i Gamla Enskede
- Finngården (se Nils Keyland)
- Älvrosgården från Älvros socken i Härjedalen (se Nils Keyland)
Externa länkar
Källor och noter
- ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.188
- Wikimedia Commons har media som rör Skansen
|