Södermalm
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om stadsdelen i Stockholm. För andra betydelser se Södermalm (olika betydelser)
| Södermalm | |
 |
|
| Bildad | 1906 |
| Stadsdelsområde | Södermalm |
| Församling | Högalids församling, Maria Magdalena församling, Sofia församling, Katarina församling |
| Antal invånare | 96 549 (2004) |
| Landareal | 571 hektar |
| Kommunområde | Innerstaden |
| Smeknamn | Söder |
| Stockholmsportalen | Stockholms kommun | |
Södermalm, i vardagligt tal Söder, är en stadsdel i Stockholms stad. Södermalm är också namnet på det stadsdelsområde som stadsdelen tillhör.
Innehåll |
Geografiskt läge
Södermalm avgränsas vid Slussen och i söder vid Skanstull. Den öst-västliga sträckningen är Danvikskanalens östra sida respektive Bergsund vid Reimersholme. Som kuriosa kan nämnas att gränsen mot Nacka inte går mitt i Danvikskanalen norr om Danviksbron, utan att även kajen på östra sidan av kanalen vid Danvikens Hospital tillhör Södermalm. Fram till 1994 tillhörde även Sjökvarnsbacken Södermalm, men den överfördes då till Nacka (2 hektar).
Södermalm var fram till vikingatiden en ö, som genom den pågående postglaciala landhöjningen mer och mer sammanväxte med sitt södra omland. Södermalm blev till en ö igen när Hammarbykanalen anlades på 1930-talet, men är egentligen inte en ö i geografisk mening, eftersom vattnet vid Hammarby sluss inte kan passera fritt. Ytan uppgår till 571 hektar land och 136 hektar vatten.
Stadsdelen är mycket kuperad. På den norra stranden reser sig förkastningsbranter, 25-35 meter över havet. Även vattnet längs stranden är djupt, längs Riddarfjärden 12-18 meter djupt, i Saltsjön 21-32 meter djupt. Vid den nordöstra delen reser sig Katarinaberget, 46 meter över havet. Längst i öster ligger Fåfängan, 40 m.ö.h. Den centrala och södra delen av Södermalm ligger på 15-25 meter över havet, med några undantag, bl.a Åsöberget (37 m.) och Vita Bergen (46 m).
Historik
Namnet Södermalm suthraemalm är omnämnt redan 17 juni 1288 i ett brev från biskop Anund i Strängnäs och han har då med all säkerhet endast avsett den del av nuvarande Södermalm som låg närmast staden. Benämningen har uppenbarligen kommit till i analogi med namnet på området norr om staden, nuvarande Norrmalm.
Det ursprungliga namnet är Åsön och förleden i det namnet är fornsvenska as nusvenskt ås och syftar med all sannolikhet på Brunkebergsåsen och dess fortsättning tvärs över Södermalm. Åsön användes långt in på 1600-talet och lever fortfarande kvar. Det har gett namn åt Åsögatan och Åsöberget.
Södermalm var den av malmarna som bebyggdes tidigast. I mitten av 1300-talet anlades Maria Magdalena kapell på den plats där nu kyrkan ligger. Kapellet är det första tecknet på församlingsbildning (indikation på växande fast befolkning) på ön och fick snart sällskap av det enklare Helga kors kapell, nära nuvarande Katarina kyrka. Men bebyggelsen var både sparsam och enkel, under lång tid skulle en av öns viktigaste uppgifter förbli att skaffa bete till borgarnas boskap. Bebyggelse förbjöds och brändes dessutom ner flera gånger av militära och maktpolitiska skäl. 1527 revs båda kyrkorna ner i samband med Gustav Vasas maktövertagande. På 1570-talet kom slutligen tydliga direktiv på stadens önskan om att växa ut på malmarna. 1591 sträcktes den administrativa kvartersindelningen ut sig på Norr- och Södermalm, ett säkert tecken på växande befolkningstryck. Först på 1620-talet skulle dock Maria Magdalena kyrka återbyggas. 1654 bröts Katarina församling ut från Maria Magdalena församling. 1917 utbröts Sofia församling från Katarina och 1925 utbröts Högalids församling från Maria Magdalena.
Den första bebyggelsen fanns vid Slussen, och stadsdelen har brett ut sig åt olika håll längs Götgatan, Hornsgatan och Tjärhovsgatan. Vid 1880-talet hade bebyggelsen nått ned till Skånegatan samt Ringvägen i väster. På 1910-talet fortsatte byggandet i Högalid, 1920-talet vid Bergsund och på 1930-talet vid Eriksdal.
Under industraliseringen i slutet av 1800-talet växte Södermalm snabbt och blev främst arbetarklassens bostadsområde, vilket beskrivs i Per Anders Fogelströms romanserie Mina drömmars stad. Idag är dock Södermalm ett mer fashionabelt område, i samma klass som de andra delarna av Stockholms innerstad, med betydande shoppingområden och dyra bostäder.
Idrottsklubben Hammarby bildades som en roddförening 1889 på Bondegatan. År 1897 blev de Hammarby IF då de hade börjat syssla med även andra idrotter än rodd. Hammarby IF är starkt förknippad med Södermalm, trots att fotbollslaget inte spelar där utan i Johanneshov.
År 1934 uppgick antalet invånare till 144 500 individer, 1938 hade antalet ökat till 147 466, men minskade sedan stadigt för att 1981 vara nere i 71 656 invånare, därefter har befolkningen sakta ökat.
Begreppen söderkisar och söderbönor syftar på personer som har någon form av anknytning till stadsdelen Södermalm och känner samhörighet med kulturen eller platsen som sådan. En söderkis håller enligt normen på Hammarby IF.
Stadsplaneringar
I november 1641 beslutade riksrådet att starta rifvandet på Södermalm. Stadsplanen för Södermalms nordliga delar från 1641 eller 1642 upprättades troligen av Anders Torstensson, då den bär tydligt hans handstil beträffande terränganpassning, utformning och variation. Gaturegleringen började 1641-1642 och tog fart 1644 med en rak nord-sydlig gående Stora Göthe gatan (senare Götgatan) från Södra stadshuset till Skanstull. I planen fanns inget nytt torg inritat, det befintliga Södermalmstorg vid Södra Stadshuset var uppenbarligen tänkt att fungera som centrum för den södra stadsdelen.
Nästa större ingrepp i Södermalms gatunät kom med Albert Lindhagens stadsplaneeringar i slutet på 1800-talet. På Södermalm föreslog Lindhagen en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen) som skulle sträcka sig från Söder Mälarstrand vid Skinnarviksparken ända fram till Danvikstull. Här fanns en föregångare till en ringled runt Stockholm. Ringvägen blev kortare än Lindhagen hade föreslagit och kopplades aldrig till Söder Mälarstrand och inte heller till Tegelviken.
Gator och torg
Några av de mer välkända gatorna och torgen på Södermalm är Götgatan (omtalad vid namn 1644), Hornsgatan och Mariatorget. En omfattande reglering av gatunätet påbörjades 1642 genom stadsingenjören Anders Torstenson som en del av en större stadsplanering i Stockholm under 1600-talet under Clas Larsson Fleming. Ytterligare en reglering ägde rum i slutet av 1800-talet med Lindhagenplanen.
Intressanta byggnader och institutioner
Med sin 120 000m2 stora våningsyta är Södersjukhuset Södermalms största byggnadskomplex. Det invigdes den 3 april 1944 och var då nordens största sjukhus. I ett bergrum under Södersjukhuset finns ett modernt akut- och katastrofmedicinskt centrum, Disaster Emergency Center som invigdes den 25 november 1994.
Söderns högsta byggnad är Skatteskrapan, byggnaden är 84 meter hög och har 26 våningar. Den stod klar 1959. Ursprungligen uppför för skattemyndigheten är huset sedan 2007 ombyggd till studentbostäder. Ett annat välkänt landmärke är Katarinahissen vid Slussen. Nuvarande Katarinahissen invigdes ungefär samtidigt med Slussens trafikknut år 1935.
Medborgarplatsen med Medborgarhuset, Söderhallarna, restauranger och biografer är stadsdelens publika centrum. Bland nyare byggnadsverk kan nämnas bostadsbebyggelsen Bofills båge och Söder Torn som uppfördes på 1990-talet på Södra stations gamla bangårdsområde. Intill Hammarbykanalen uppstod på 1990-talet även bostadsområdet Norra Hammarbyhamnen. Vid södra sidan av Södermalm, intill Skanstullsbron och Johanneshovsbron finns Eriksdalsbadet, vars nya byggnad öppnades 1999.
En äldre industrianläggning är Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand. Bryggeriet började sin tillverkning och försäljning av öl i april 1857. 1971 var ölepoken slut och efter en omfattande ombyggnad fram till 1985 är Münchenbryggeriet numera ett mäss- och konferenscenter i hjärtat av Stockholm som också inrymmer bland annat Riddarfjärdens gymnasium och Kungliga Svenska Balettskolan.
Det finns minst tio kommunala grundskolor på Södermalm och fem kommunala gymnasieskolor. Bland större skolor kan nämnas Södra Latin, Åsö vuxengymnasium, Frans Schartaus gymnasium och Eriksdalsskolan. Stadsdelens äldsta skola är Katarina södra skola som invigdes den 1 oktober 1888. Katarina norra skola vid Tjärhovsgatan är en av Stockholms äldsta folkskolor byggd 1895.
Källor
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
