Albert Lindhagen
Från Rilpedia
Claes Albert Lindhagen, född 25 juli 1823 i Askeby socken, Östergötlands län, död 21 oktober 1887 i Stockholm, stadsplanerare och jurist, riksdagsledamot, kommunalman. Bror till Georg Lindhagen, far till Carl Lindhagen och Anna Lindhagen.
Lindhagen blev fr.o.m. 1864 och fram till sin död den ledande gestalten i det stora regleringsarbetet med att förvandla småstaden Stockholm till en storstad - den s.k. Lindhagenplanen. Även om hans planer över Stockholm aldrig fullbordats i sin helhet bör stjärnplatserna Karlaplan och Stureplan tillskrivas Lindhagens vision.
Innehåll |
Karriär
Albert Lindhagen blev student i Uppsala 1841, filosofie kandidat 1847 och filosofie magister 1848 samt avlade 1849 examen till rättegångsverken. 1854 blev Lindhagen fiskal i Svea hovrätt, 1860 hovrättsassessor och 1863 revisionssekreterare. 1864 kallades han till expeditionschef i Civildepartementet, 1869 till byråchef i Justitiestatsexpeditionen och 1871 till ledamot av Lagbyrån samt var 1874-1886 justitieråd.
Lindhagen var framförallt en inflytelserik byggnadspolitiker och hans lagförslag har kommit att sätta sin prägel på de stadsplaner som gjordes upp från slutet av 1800-talet in på 1900-talet. Enligt särskilda uppdrag sammanfattade Lindhagen förslagen till 1868 års ordningsstadga samt 1874 års byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer ävensom 1874 års hälsovårdsstadga för riket. En effekt blev att nytt trähusbyggande i det närmaste förbjöds inne i stadsplanereglerat område. Vis av 1800-talets brandkatastrofer som drabbade många svenska städer förbjöds flervåningshus i trä. Viss uttänjning av reglerna förekom dock, i Göteborg bland annat genom stadens karaktäristiska landshövdingehus.
1862-1879 tillhörde Lindhagen överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början av de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863) var han stadsfullmäktig i Stockholm. Inom denna kår, där han var vice ordförande från 1879, och dess beredningsutskott och stadens drätselnämnd utövade han en energisk och inflytelserik verksamhet, särskilt i frågor angående Stockholms reglering och s.k. sundhetsförhållanden. Det var på hans initiativ många fastigheter kom att anslutas till avloppsnät och få vatten indraget i lägenheterna, istället för att hänvisa folk till ohygieniska utomhusbrunnar.
Lindhagen var starkt influerad av fransmannen Georges-Eugène Haussmanns stadsplaner för omdaningen av Paris och var ledande bakom 1870- och 1880-talens stadsplaner såväl som deras finansiering i Stockholm. Lindhagen lade ut ett reglerat gatunät i enlighet med tidens stil med rutnät och stora fyrkantiga kvarter, omgivet och genomkorsat av stora esplanader och boulevarder. Däribland föreslog han en 70 meter bred Sveaväg i stil med Champs-Elysées från Brunnsviken ända fram till Gustav Adolfs torg, utan hänsyn till bebyggelse eller terräng, rätt över Adolf Fredriks kyrka, Hötorget och Brunkebergstorg.
Lindhagens stadsplan blev dock endast delvis genomförd, bland annat blev hans förslag för en reglering av Gamla stan aldrig verklighet, liksom förslaget om Sveavägens framdragande till Gustav Adolfs Torg.
I stiftandet och organiserandet av Stockholms högskola var Lindhagen mer verksam än någon annan. Han blev denna skolas inspektor och ledande i dess styrelse. Vid 1869 års riksdag var Lindhagen en av Stockholms representanter i Andra kammaren, och 1883 invaldes han i Första kammaren. Stockholms stad reste 1891 hans gravvård på "Lindhagens kulle" på Norra begravningsplatsen.
Lindhagensgatan (1888), Lindhagensplan (1938) och det nya stadsområdet Lindhagen i Stockholm är uppkallade efter Albert Lindhagen.[1]
Se även
- Lindhagen (ett stadsutvecklingsprojekt)
- Stadsplanering i Stockholm
- Norrmalmsregleringen
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Klaes Albert Lindhagen, 1904–1926 (Not).
Litteratur
- Gösta Selling: Esplanadsystemet och Albert Lindhagen, Stockholmia förlag, Stockholm 1970. ISBN 9789149029530.
