1862
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
| 1862 - MDCCCLXII 162 år sedan |
||
| År 1859 | 1860 | 1861 1862 1863 | 1864 | 1865 |
||
| Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet |
||
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
||
| Årtusende 1000-talet |
||
| Året | ||
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
||
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
||
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
| Svenskspråkiga länder | ||
|
|
||
|
Epok: |
kung |
|
|
|
||
| Finland 1862 |
||
|
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
|
|
|
|
|
|
| Andra tideräkningar | ||
| Bahá'í- kalendern |
18 – 19 | |
| Buddhistisk kalender |
2406 | |
| Nengō (Japan) |
Bunkyū 2 | |
| Judisk kalender |
5622 – 5623 | |
| Muslimsk kalender |
– | |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1240 – 1241 | |
| Sakakalendern (Indien) |
1784 – 1785 | |
| Thailändsk solkalender |
2405 | |
Händelser
- 8 januari - Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.
- 30 januari - Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.
- 5 mars - Stockholms Allmänna Sångförening, som är verksam än idag, instiftas och är därmed Stockholms äldsta manskör.
- 9 mars - Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) besegrar sydstaternas Merrimac i sjöslaget vid Hampton Roads.
- 21 mars
- En svensk kommunalreform genomförs. Kommunalt självstyre införs i städerna och på landsbygden. Kyrkans och prästernas inflytande minskar. Röstetalet grundar sig på hur mycket skatt invånarna betalar. Den kommunala rösträtten omfattar kvinnor med inkomst; skattebetalande kvinnor får alltså rösta. Man inför ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) och ju mer pengar eller jord man har, desto fler fyrkar har man. Företag får röster i förhållande till hur mycket skatt de betalar. I och med denna reform är det inte längre burskapet, som i princip har ensamrätt att rösta i städerna. Därmed läggs grunden till de fyra ståndens upplösning, eftersom det nu framkommer en rad nya grupper, som inte ingår i något av stånden, men ändå har rösträtt.
- Landstingen inrättas och får ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige.
- 28-30 augusti - Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.
- 17 september - Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
- 30 september - I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut... utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern".
- 3 oktober - Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
- 10 oktober - För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
- 4 november - Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.
Okänt datum
- International Exhibition 1862 hålls i London.
- I Stockholm i Sverige grundas Franska skolan.
- De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avifter.
- Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
- Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
- Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
- Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
- Viktor Rydbergs Bibelns lära (om Kristus) utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
- Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
- Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
- Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
- Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
- Otto von Bismarck blir statsminister i Preussen.
- Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling.
- Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).
- Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis".
Födda
- 3 februari - James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914-1941.
- 4 februari - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
- 27 februari
- Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
- Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929-1935.
- 23 mars - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
- 9 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
- 14 april - Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
- 27 april - Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
- 8 maj - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
- 13 maj - Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman.
- 30 maj - Anton Azbe, slovensk konstnär.
- 5 juni - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 12 juni - James H. Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.
- 14 juli - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 17 juli - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
- 7 augusti - Victoria av Baden, drottning av Sverige, gift med Oscar II.
- 2 augusti - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
- 22 augusti
- Claude Debussy, fransk kompositör.
- Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
- 25 augusti - Louis Barthou, fransk politiker.
- 29 augusti - Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
- 19 september - Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.
- 20 september - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 6 oktober - Albert J. Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899-1911.
- 11 oktober - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 21 oktober - Folke Zettervall, svensk arkitekt.
- 23 oktober - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 15 november - Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
- 17 november - Kristine Wicksell, svensk diplomat.
- 20 december - Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917-1919.
- 22 december - Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943-1947.
Avlidna
- 10 januari - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
- 18 januari - John Tyler, amerikansk president 1841-1845.
- 3 februari - Jean Baptiste Biot, fransk fysiker.
- 27 februari - Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
- 17 mars - Jacques Fromental Élie Halévy, fransk kompositör.
- 19 april - Louis P. Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
- 6 maj - Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
- 13 maj - Fredric Westin, svensk historie- och porträttmålare.
- 24 juli - Martin Van Buren, amerikansk president.
- 30 september - Jacob W. Miller, amerikansk politiker, senator 1841-1853.
