Från Rilpedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)

Oscar Ivar Levertin, född 17 juli 1862 i Gryts herrgård i Norrköping, död 22 september 1906 i Stockholm, var en svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker. Han var en dominerande röst i den svenska kulturdebatten från 1897, när han började skriva i Svenska Dagbladet. Från 1899 var han också den förste innehavaren av den nyinrättade professuren i litteraturhistoria vid Stockholms universitet (dåvarande Stockholms högskola).

Under åren 1885-1896 var Levertin kritiker i Aftonbladet, innan han övergick till Svenska Dafbladet. Han blev docent i litteraturhistoria på avhandlingen Teater och drama under Gustaf III. Han publicerade flitigt och inflytelserikt som docent och professor, framför allt studier i svensk sjuttonhundratalslitteratur.

I början av sitt eget författarskap på 1880-talet var Levertin liksom August Strindberg en del av den unga naturalismen, men han blev starkt påverkad av den romantiska och bakåtblickande tonen i Verner von Heidenstams första diktsamling Vallfart och vandringsår (1888). Levertin och Heidenstam kritiserade naturalismen i en gemensam pamflett, Pepitas bröllop (1890), och trots att Levertin i motsats till många generationskamrater aldrig övergav sin vetenskapliga och materialistiska historiesyn skulle han från denna tid och framåt kanalisera det mesta av sin litterära energi i romantisk diktning med medeltidsteman.

Levertins första diktsamling Legender och visor (1891), som skrevs på ett sanatorium i Davos där han vårdades för tuberkulos, gav tillsammans med Heidenstams dikter upphov till en våg av intresse för dylika teman på 1890-talet. I motsats till Heidenstams och många andras diktning vid denna tid är Legender och visor fri från svensk nationalism, och hämtar inspiration ur medeltida källor från såväl Mellanöstern som Europa.

Under sina sista dagar drabbades Oscar Levertin av halsfluss, och hans läkare ordinerade ett särskilt slags gurgelvatten. När Levertin sedan, omtöcknad av sjukdomen, steg upp mitt i natten för att dricka ett glas vatten, svalde han i stället av misstag ett glas gurgelvatten, drabbades av en allergisk reaktion, och avled.^{[källa behövs]}

Oscar Levertin utgör förebild åt Olof Levini i Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.

Bibliografi

• Från Rivieran: skisser från Medelhavskusten (1883)
• Småmynt: skizzer (1883)
• Konflikter: nya noveller (1885)
• Pepitas bröllop (med Verner von Heidenstam) (1890)
• Legender och visor: dikter (1891)
• Lifvets fiender : berättelse (1891)
• Nya dikter (1894)
• Diktare och drömmare (1898) (essäer)
• Verner von Heidenstam : en silhouette (1898)
• Rococo-noveller (1899)
• Magistrarna i Österås (1900)
• Dikter: tredje samlingen (1901)
• Svenska gestalter (1903) (essäer)
• Kung Salomo och Morolf: dikter (1905)
• Sista noveller (1906)
• Sista dikter (1907)
• Essayer: 1 (1918)
• Essayer: 2 (1918)
• Samlade skrifter (1907-1910), 24 vol.
• Kritisk prosa (2007)

Litteratur

• Werner Söderhjelm, Oscar Levertin: En Minnesteckning (Stockholm 1914-1917)
• Böök, Fredrik, Minne av Oscar Levertin (Stockholm 1950)
• Fehrman, Carl, Levertins lyrik (Lund 1945)
• Fehrman, Carl, Oscar Levertin, (Lund 1947)
• Shachar, Nathan, Blodseld och nordisk längtan: Oscar Levertin och hans tid (Stockholm 2006)

Externa länkar

• Recensioner - Sammanställning på Runeberg över de recensioner Levertin skrev.
• Levertin, Oscar Ivar i Svenskt biografiskt handlexikon
• Lyssna till en fri MP3-inspelning av Wilhelm Stenhammars musik till Levertins poem Vårnatt med Hemavans Sommarkör 2006.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Levertin, Oscar Ivar, 1904–1926 ^(Not).