Vetenskap

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Vetenskap, eg. "kännedom", "kunskap", är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap som kännetecknas av empiri och ofta även experiment, att samla in och klassificera data, samt, enligt vissa vetenskapteoretiker naturalism. Inom vetenskapen används inte förklaringar som bygger på det övernaturliga[1][2]. Ordet vetenskap kan användas om dess discipliner, till exempel "Fysik är en vetenskap". Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt fastlades redan av Aristoteles, men i modern tid var det på 1600-talet som vetenskapliga metoder fick sitt genombrott.

Innehåll

Vad är vetenskap?

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Vetenskapsteori

Vetenskap grundar sig på den vetenskapliga metoden, där fenomen observeras, samband noteras, hypoteser ställs upp och testas för att antingen accepteras eller förkastas. När en hypotes antagits kan nya observationer göra att den antingen framstår som mer sannolik eller tvinga fram en modifiering. En teoribildning vars sanningslikhet ännu inte kunnat testas kallas protovetenskap. Föreställningar som gör anspråk på att vara vetenskapliga men som testats och befunnits inte stämma med verkligheten kallas pseudovetenskap.[3]

I den vetenskapsteoretiska diskussionen under 1900-talet har man ofta ifrågasatt de antaganden som gjorts i definitioner av vetenskap. Tongivande filosofer som Hans-Georg Gadamer, Karl Popper, Thomas Samuel Kuhn och Willard van Orman Quine har diskuterat möjligheten till verifierbarhet, hur man avgränsar vetenskap från icke-vetenskap, värdet av andra vetenskapliga angreppsätt än den hypotetisk-deduktiva metoden och vad kunskap egentligen är. Fördjupade diskussioner av dessa frågor finns i artiklarna vetenskapsteori, kunskap, demarkationsproblemet och naturalism.

Vetenskapliga områden

Det är inte ovanligt att "vetenskap" används i betydelsen "naturvetenskap", men andra områden som tillämpar den vetenskapliga metoden ingår i begreppet vetenskap. Traditionellt har man särskilt mellan följande huvudsakliga vetenskapliga discipliner:

Gränsdragningen mellan humaniora och samhällsvetenskap är många gånger diffus, och en inte oansenlig andel vetenskapsteoretiker menar att humaniora bör klassas som en underavdelning till samhällsvetenskapen. Den tyske filosofen Jürgen Habermas menar dock att de tre disciplinerna skall hållas åtskilda då de representerar tre olika mänskliga strävanden; där naturvetenskapen söker behärska naturen, humanioran söker förståelse för människan, och (den kritiska) samhällsvetenskapen söker en frigörelse från strukturer.

Det engelska ordet science hade ursprungligen innebörden naturvetenskap, men under 1900-talet vidgades begreppet och nya discipliner såsom social sciences växte fram som också tillämpar den vetenskapliga metoden. Därmed har skillnaden mellan det engelska ordet science och svenskans vetenskap alltmer kommit att suddas ut. Humaniora ingår i de svenska ordet "vetenskap", i det tyska "wissenschaft" och i det franska "science" , men humaniora ingår inte i det engelska "science". Den del av vetenskap som vi kallar humaniora brukar på engelska hamna under begreppet "arts". Numera använder man på engelska begreppet natural science då man vill markera att man menar just naturvetenskap till skillnad från till exempel samhällsvetenskap och det inte framgår av sammanhanget.

Karaktäristiskt för olika grenar inom vetenskapen är att de normalt accepterar resultaten från de andra grenar av vetenskapen som är mer grundläggande. Exempelvis accepterar man fysikens lagar inom kemin eftersom fysiken är den mest grundläggande grenen av vetenskapen.

Matematik och vetenskap

Matematik, statistik och logik är i egentlig mening inga vetenskaper då dessas teorier inte generellt kan verifieras experimentellt. De är istället konstruerade med logiska resonemang och axiom. Dock utnyttjas dessa områden i mycket hög utsträckning inom de vetenskapliga områdena.

Under slutet av 1900-talet uppkom i den engelskspråkiga världen begreppet formal science ("formalvetenskap") som beteckning för matematiken och dess närliggande, icke empiriskt prövbara, områden. Begreppet skulle därmed innebära ett fjärde vetenskapligt område, men kan dock ännu inte anses som allmänt vedertaget.

En skillnad i bevisföringen mellan matematik och de empiriska vetenskaperna är att man kan få helt säkra bevis utan någon osäkerhet. I de empiriska vetenskaperna finns det så gott som alltid en osäkerhet i mätvärden vilket gör att man inte kan prata om absoluta bevis utan om olika hög grad av sannolikhet. På engelska är detta tydligt i skillnaden på begreppen proof (bevis) och evidence (bevis). Många använder därför ordet "evidens" för empiriska bevis och "bevis" för matematiska bevis.

Teologi och vetenskap

Huvudartikel: Teologi

Teologi i sin egentliga betydelse, "konfessionell utläggning av ett religiöst trossystem", behandlar ämnen som inte är empiriskt prövbara, och således inte vetenskapliga.. Dock förekommer termen även som synonymt med religionsvetenskap, som precis som övriga vetenskaper är en icke-religiös disciplin, och då räknas till humanioran. Teologi ("theo" = Gud och "logos" = ord eller princip) betyder läran om Gud och kan konkretiseras till läran om Gud utifrån historiska dokument, och främst bibeln. Man studerar kristendomen ur ett historiskt perspektiv och läror om Gud utifrån bibliska grundförutsättningar, och den kristna historien. I teologi ingår ofta Koine grekiska, hebreiska, religionshistoria och kyrkohistoria.

Historik

Huvudartikel: Vetenskapshistoria

Betydelsen av ordet har utvecklats och förändrats genom århundradena. Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades under 1600-talet med Galileo Galilei, som istället för att främst sätta sin tro till auktoriteter som Aristoteles istället själv utförde experiment. Detta ledde sedan till hypotetisk deduktion, det vill säga att man tar fram teorier och utför experiment för att stödja eller motbevisa dem. Newtons Principia från 1687 räknas ofta som en viktig milstople i det vetenskapliga tänkandet, då den med endast ett fåtal lagar förklarade ett flertal fenomen och lade grunden till reduktionismen.

Noter

  1. ↑ Dickerson R E Journal of Molecular Evolution 34:277-279
  2. ↑ Högnäs S Idéernas historia. En översikt 2003 sid 17f
  3. ↑ Termen är vanligare på engelska, pseudo-science, men används även på svenska. Enligt nationalencyklopedin betyder den "mystisk eller spekulativ forskning" (Nätupplaga, läst 3 december 2007)

Litteratur

  • Alan Chalmers What is this thing called science?, Open University Press, 1999, ISBN 0-335-20109-1
  • Karl Popper The logic of scientific discovery, ISBN 0-415-27844-9
  • Samir Okasha Philosophy of science. A very short introduction, 2002
  • Godfrey-Smith P Theory and reality, ISBN 0-226-30063-3

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vetenskap"
Personliga verktyg
På andra språk